Stress hos barn och unga
Det är när man stressar mycket och under långa perioder som stress blir ohälsosamt. Då kallas det för långvarig eller negativ stress vilket kan leda till bland annat sömnproblem, sämre humör och rastlöshet.
För att förbättra webbplatsen vill vi även samla in statistik om hur webbplatsen används. Godkänner du att vi samlar in statistik om ditt besök?
På sidan om kakor kan du ändra ditt val och läsa mer om vilka kakor som vi använder.
Om kakor på webbplatsen
Det är när man stressar mycket och under långa perioder som stress blir ohälsosamt. Då kallas det för långvarig eller negativ stress vilket kan leda till bland annat sömnproblem, sämre humör och rastlöshet.
Under stressiga perioder kan barn och unga behöva hjälp med att utveckla strategier för att hantera stress. Förmågan att planera och organisera är inte färdigutvecklad och därför behövs ofta stöd och vägledning från vuxna.
Det är individuellt vilket stöd varje barn behöver, men rutiner i vardagen, hjälp med tidsplanering och bra mat-, sömn- och motionsvanor är alltid viktigt för att barnet ska må bra.
Barn och unga påverkas även mycket av sin omgivning och sina relationer. En stressig hemmiljö, svårigheter i skolan eller sociala problem kan leda till negativ stress och annan psykisk ohälsa. Många barn upplever att det är höga krav i skolan och känner prestationsångest.
Bekräfta barnets känslor av stress genom att lyssna och finnas där. Visa intresse för vad hen går igenom i sin vardag. Fråga hur det fungerar i skolan, med vänner och övriga relationer. Prata om vad hen gör och tar del av på internet och i sociala medier.
Om validering och hur du kan bekräfta barnets känslor (habilitering.se)
En stor del av ungas liv sker på internet. Digitala miljöer, sociala medier och att ständigt vara uppkopplad är något som unga kan behöva vägledning kring för att hantera på bra sätt.
I sociala medier visas många idealbilder där fokus ofta är på utseende, framgång och status. Det är vanligt att unga jämför sig mycket med andra vilket kan bidra till negativ stress.
Stressade vuxna ökar också stressen hos barnet. Om du som närstående vuxen blir bättre på att hantera din egen stress är du en bra förebild som barn och unga kan lära sig av.
Så kan du hantera och minska stress hos barnet och dig själv (raddabarnen.se)
Videoföreläsning om stress och hur du kan stötta barn och unga
Prestationsångest, låg motivation, koncentrationsproblem eller att ha svårt för att planera är exempel på saker som kan göra att barnet utvecklar ett uppskjutarbeteende. Det kallas även för prokrastinering och är en vanlig orsak till stress hos både barn, tonåringar och vuxna.
Att ha ett uppskjutarbeteende innebär att man ofta skjuter upp saker länge och har svårt att börja med eller slutföra uppgifter i tid. Det kan också vara att barnet lätt blir distraherad och istället gör enklare eller roligare saker. I värsta fall klarar barnet inte av att genomföra uppgifter och hamnar efter i skolan.
Uppskjutarbeteende kan även hänga ihop med andra psykiska besvär och diagnoser. Barn kan i vissa fall behöva professionell hjälp för att må bättre.
Mer om hur du kan hjälpa barn med koncentrationsproblem och andra svårigheter
Stress är en viktig känsla som alltid funnits hos människan för att hjälpa oss att överleva. Man börjar känna stress när kroppen reagerar på ett hot. Vad man upplever som ett hot kan vara många olika saker. Det kan vara allt från att möta ett farligt djur till att ha prov i skolan eller behöva skynda till bussen.
När man känner stress börjar hjärtat slå fortare, andningen blir snabbare och musklerna spänns. Man får också extra energi, bättre reaktionsförmåga och blir mer fokuserad. På så sätt förbereder sig kroppen på att överleva, möta olika hot och lösa problem (till exempel att fokusera på ett prov eller springa till bussen).
Att stressa mycket och länge är ansträngande för kroppen. Det är därför man kan börja må dåligt av för mycket stress. För att må bra behöver kroppen vila och återhämta sig efter stressiga perioder.
När barn börjar förskolan kommer de i kontakt med många nya människor och miljöer, vilket innebär många intryck som barnet behöver bearbeta. I grundskolan förväntas barn kunna kontrollera sitt beteende och passa tider. När barnet blir äldre ökar kravet på självständighet och hen förväntas kunna planera och organisera. Mängden uppgifter ökar och barnet förväntas hålla reda på scheman, uppdateringar och olika lokaler helt på egen hand.
Barnet förväntas även hantera relationer och hitta sin plats i sociala grupper och sammanhang. Det kräver en alltmer utvecklad social förmåga ju äldre barnet blir. Önskan om att bli accepterad och strävan efter att anpassa sig och leva efter olika normer blir mer påtaglig.
Olika åldrar kräver olika saker av dig som närstående vuxen. För små barn och bebisar är hudkontakt och fysisk närhet viktigt när de känner stress eller andra jobbiga känslor. Tonåringar behöver mer verbalt omhändertagande, till exempel att man lyssnar och bekräftar utan att alltid komma med lösningar eller egna åsikter. Men även tonåringar kan behöva kramar och fysisk närhet när de känner sig stressade. Oavsett ålder är barn och unga beroende av vuxna i sin omgivning för att kunna hantera stress och andra jobbiga känslor under livets gång.
Mer om stress hos barn och unga (1177.se)
Här hittar du mer information och råd om hur du kan hjälpa barn och unga.
Om stress hos barn och unga (1177.se)
Videoföreläsning om stress hos barn och unga
Om koncentrationsproblem, impulsivitet och adhd
Mer om koncentrationssvårigheter hos barn och unga (1177.se)
Råd och tips för föräldrar (raddabarnen.se)
Bris guidar – tips och råd för att stötta barn och unga (bris.se)
Mer stöd och råd om hur du kan hjälpa barn och unga (bris.se)
Råd till dig som möter barn och unga med psykisk ohälsa och NPF (känslogrejen.se)
Handbok för samtal i skolan (bris.se)
Kunskap och stöd för dig som arbetar med barn (raddabarnen.se)
Ledarutbildning om psykisk ohälsa från Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)
Information och råd till dig som förälder (mind.se)
Information och råd till dig som arbetar inom skola (mind.se)
Suicide Zero-podden Livsviktiga snack (suicidezero.se)
Utbildningar om suicidprevention (suicidezero.se)
Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att söka professionell hjälp. Om du känner dig osäker finns det flera du kan kontakta för att få råd och vägledning.
Om hjälpen här inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning En väg in.
Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.
Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.
Bris kontaktvägar och stöd (bris.se)
Föräldralinjen hos Mind (mind.se)
Tänk på att ju äldre barnet är desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.
Du kan kontakta socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på din kommuns webbplats.
Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.
Anmälan till socialtjänsten (socialstyrelsen.se)
Information om anmälan för yrkesverksamma (dagsattprataom.se)
Om barnet har en pågående kontakt med Bup ska ni kontakta er mottagning om barnets mående allvarligt försämras.
Hitta kontaktuppgifter till er mottagning
Om det finns misstanke om att barnet har självmordstankar eller ett allvarligt självskadebeteende ska ni söka hjälp akut. Det går att kontakta Bups akutmottagning i Malmö dygnet runt. Du kan också kontakta Självmordslinjen på mind.se för att få råd och stöd.
Vid livshotande tillstånd, ring 112.
Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)
Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)
Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.
Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)
Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)
Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.
Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)
Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)
Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.
Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)
Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)
Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.