För barn mellan 0–6 år

Att bli förälder är för de flesta väldigt känslosamt. Det är vanligt att känslor av förväntan och glädje blandas med känslor av osäkerhet och oro. Den första tiden med barnet är ofta intensiv. Mycket tid och energi går till att lära sig ta hand om barnet, samtidigt som ni lär känna varandra.

Mer om att bli förälder (1177.se)

Psykisk ohälsa i samband med att få barn

Att få barn är en stor förändring i livet som kan kännas på olika sätt. För många känns det fantastiskt och roligt, men samtidigt överväldigande och svårt i början. En del känner olust när barnet har kommit, och en del känner att glädjen försvinner eller aldrig riktigt infinner sig. Det kan kännas förvirrande och obehagligt när känslorna för barnet inte stämmer överens med ens förväntningar och tankar om hur det skulle bli.

Att bli förälder innebär också en ökad sårbarhet för psykisk ohälsa. Om du lider av psykisk ohälsa kan det vara svårare att orka ta hand om barnet ordentligt. Därför är viktigt att du ber dina närstående om hjälp och avlastning i vardagen. Det är också viktigt att du söker hjälp hos vården. Du kan kontakta din BVC-sköterska, vårdcentral eller en barnmorskemottagning om du känner dig nedstämd, utmattad eller orolig.

Mer om psykisk ohälsa och depression i samband med att du får barn (1177.se)

Intervju om att vara förälder och ha psykisk ohälsa (1177.se)

Att vara tillsammans och hitta glädje i vardagen är viktigt för barnets utveckling och er relation. När ni är tillsammans sker ett samspel där du och barnet hela tiden interagerar och påverkar varandra. Samspelet behöver anpassas till barnets ålder och behov.

Barn knyter an till de personer som tar hand om dem och som de träffar ofta. När anknytningen till föräldern och andra vuxna är trygg kan barnet utvecklas på bra och hälsosamma sätt. Alla barn är olika och behöver lyhörda vuxna som stöttar och utmanar dem på en lagom nivå.

Varför är samspel viktigt? (mielenterveystalo.fi)

Mer om samspel och hur du lägger grunden för ditt barns psykiska hälsa (vgregion.se)

Hur blir anknytningen trygg?

Små barn blir ofta oroliga och behöver då någon som lugnar och tröstar dem om och om igen. Genom att finnas där när barnet behöver tröst och skydd lär sig barnet att du är en person som hen alltid kan känna sig trygg hos. Då hjälper du även barnet att reglera och lära sig hantera sina känslor. Barnet behöver känna trygghet och kunna lita på att du finns där för att våga utforska världen, ta för sig och möta olika utmaningar.

Detta kan du göra för att skapa en trygg anknytning:

• trösta och lugna
• var fysiskt nära
• prata med barnet
• bekräfta barnets känslor med miner, ansiktsuttryck och kroppsspråk
• ha ögonkontakt ofta
• lek med barnet
• var nyfiken och uppmuntra utforskande

Mer om anknytning hos barn och hur du kan skapa en trygg relation (1177.se)

Små barn växer och utvecklas i en hisnande fart, och det kan vara svårt att veta hur en typisk utveckling kan eller brukar se ut. Alla barn är olika och lär sig nya saker olika snabbt. I vissa perioder sker tydliga framsteg, och i andra perioder kan det kännas som att utvecklingen nästan står still. Även om utvecklingen inte alltid syns så händer det hela tiden mycket med kroppen och hjärnan. Under de första åren utvecklas barnet motoriskt, känslomässigt, språkligt och socialt.

Barn är helt beroende av dig och andra närstående vuxna för att kunna utvecklas på bra sätt och må bra. Det finns mycket du kan göra för att främja barnets utveckling, till exempel genom att prata med barnet, sätta ord på känslor och spegla det barnet upplever med ansiktsuttryck och kroppsspråk.

Mer om barns utveckling i olika åldrar och hur du kan stötta ditt barns utveckling (1177.se)

Barn utvecklas också när de leker. Genom att leka utvecklar barnet sin fantasi, lär sig att samspela med andra och bearbetar intryck från sin omgivning för att bättre förstå verkligheten.

Mer om hur barn utvecklas av att leka (1177.se)

Barn har inte utvecklat förmågan att reglera sina impulser och känslor, och behöver därför hjälp att lugna sig. Små barn blir upprörda ofta och kan få utbrott. De kan visa ilska genom att skrika, slåss, sparkas, bitas och säga fula ord. Att vara arg är ett sätt för barnet att kommunicera att något känns fel, obehagligt eller för svårt. Barn kan inte hjälpa sig själva eller göra något åt det som känns fel på egen hand. Därför är det din uppgift som vuxen att hjälpa barnet.

Varför uppstår konflikter?

Utbrott hos barn kan till exempel bero på besvikelse, trötthet eller hunger. Ibland kan det vara svårt att veta vad barnet vill eller behöver för att lugna sig. Då är det är vanligt att själv bli arg eller känna sig uppgiven, vilket i sin tur kan göra det svårare att hjälpa barnet att reglera sina känslor och leda till konflikter.

Detta kan du göra när barnet får utbrott

• Tänk på att utbrott ofta beror på att något känns väldigt svårt eller överväldigande för barnet. Då kan det vara lättare att bemöta barnet och hålla sig lugn.
• Små barn kan sällan förklara varför de känner och reagerar som de gör i olika situationer. Du kan hjälpa barnet genom att sätta ord på känslorna och förklara varför du tror att hen reagerar som hen gör. Det kan till exempel vara att säga: "Nu blev det jobbigt att behöva lämna ifrån sig den roliga leksaken, jag förstår att du blir ledsen då..."
• Att sätta ord på olika känslor, berätta vad de heter och var de känns i kroppen kan göra det lättare för barnet att lugna sig. Med tiden hjälper det också barnet att lära sig hur hen själv kan sätta ord på sina känslor, så att ni kan förstå varandra bättre.
• Barn lever här och nu, och växlar mellan olika känslotillstånd snabbare än vuxna. Undvik därför att älta konflikter genom att pressa barnet till att prata om saker som har hänt mer än nödvändigt. Fokusera istället på hur ni kan ha ett positivt samspel tillsammans, till exempel genom att byta miljö, göra något mysigt eller leka tillsammans.

Daglig lekstund – ett sätt att minska bråken (medscinet.com)

Förbered barnet på vad som ska hända

Många konflikter kan undvikas om du förbereder barnet inför situationer och saker som ska hända, till exempel att barnet ska klä på sig för att gå till förskolan på morgonen. Förklara vad som kommer att hända och ge barnet lite tid att avsluta aktiviteten som hen är upptagen med. Att följa samma rutin varje dag gör det lättare för barnet att komma ihåg och veta vad som ska hända. Låt även barnet vara med och bestämma på en lämplig nivå.

Var en bra förebild

Försök att vara en bra förebild för barnet om hur man kan hantera starka känslor. Om du har blivit för arg en gång kan du vid ett senare tillfälle förklara för barnet vad som hände och visa att du tar ansvar för dina känslor. Det kan till exempel vara att säga: ”Jag förstår om du blev rädd när jag skrek på dig och din bror under middagen. Jag blev för arg då och jag borde inte ha skrikit på er. Det var dumt. Nästa gång ni bråkar vid bordet ska jag försöka vara lugnare.” Kräv inte en reaktion från barnet när du pratar om dina känslor. Det viktiga är att barnet har hört dig.

Mer om utbrott hos barn och vad du kan göra (1177.se)

När man bråkar ”för mycket” – förebyggande råd om att hantera konflikter (medscinet.com)

Videoföreläsning om bråk och konflikter i familjen

Små barn påverkas av sin omgivning och kan lida av psykisk ohälsa som till exempel oro, nedstämdhet och stress. Hos de allra yngsta barnen kan psykisk ohälsa vara svårt att uppfatta, eftersom de inte själva kan berätta att de mår dåligt.

Hur vet jag om barnet mår dåligt?

Om ett litet barn mår dåligt visar det sig ofta genom att det finns problem med mat, sömn och gråt. Det kan vara att barnet äter dåligt, har svårt att komma till ro, visar mycket ilska eller är svårt att lugna och trösta. De flesta barn går igenom perioder där de gråter mer, äter sämre och sover oroligt. Det behöver inte betyda att barnet är i behov av någon särskild hjälp av dig eller vården.

Under perioder när barnet till exempel gråter mer eller sover oroligt är det vanligt att känna sig osäker i sitt föräldraskap och tvivla på ens förmåga. Barnet påverkas mycket av hur vuxna i hens närhet mår, reagerar och hanterar olika situationer. Därför kan du som förälder eller närstående vuxen påverka barnets mående negativt om du själv mår dåligt. 

Tecken på att du och barnet kan behöva hjälp och stöd:

• Vardagen och samspelet med barnet känns mer krävande än trivsam, och det är svårt att få till stunder av glädje och ro tillsammans.
• Du märker att ditt mående påverkar barnet negativt, eller gör det svårt för dig att ta hand om och trösta barnet.
• Barnet verkar ha påverkats negativt av en särskild händelse, till exempel att hen blir rädd i situationer som inte tidigare varit skrämmande.
• Barnet får ofta och långvariga utbrott där det är svårt att lugna och trösta.
• Barnet har stark separationsångest som gör det svårt att genomföra vardagssysslor och aktiviteter, både utanför hemmet och tillsammans med andra.
• Barnet visar mindre ansiktsuttryck, verkar allvarligt och är svår att få ögonkontakt med.
• Barnet sover och äter sämre under en längre tid.
• Du upplever att barnet inte utvecklas som hen ska.

När små barn skriker och vad du kan göra (1177.se)

Tips för att öka barnets matlust (1177.se)

Sömnbesvär hos barn och sömn i olika åldrar (1177.se)

Här hittar du mer information och råd om föräldraskap och om att ta hand om små barn.

Information om föräldraskap och samspel

Föräldraskap och relationen med barnet (1177.se)

Psykisk ohälsa och depression i samband med att du får barn (1177.se)

Att vara partner i ett nytt föräldraskap (1177.se)

Skilsmässa eller separation när du har barn (1177.se)

Information till föräldrar med diagnos eller funktionsnedsättning

Råd och stöd till föräldrar med autism (asdforalder.se)

Råd och stöd till föräldrar med adhd (attention.se)

SUF-Kunskapscentrum – råd och stöd till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning eller andra kognitiva svårigheter (regionuppsala.se)

Information och råd om hur du kan hantera konflikter

Utbrott hos barn (1177.se)

När man bråkar ”för mycket” – förebyggande råd om att hantera konflikter (medscinet.com)

Om trots och vad du kan göra (medscinet.com)

Information och råd till dig med barn som behöver extra stöd

Tidig intervention - tips och råd för att stötta barnets sociala utveckling (regionuppsala.se)

Som förälder eller närstående är det vanligt att känna sig osäker och oroa sig över barnets utveckling, beteende och fungerande. Det kan kännas svårt att tolka vad barnet vill och behöver, eller vara så att du själv mår dåligt och känner dig otillräcklig i ditt föräldraskap. Ibland kan det behövas hjälp från vården för att du och barnet ska må bättre.

Om du känner dig osäker eller har problem som känns svåra att hantera på egen hand finns det flera du kan kontakta för att få hjälp.

Hjälp på barnavårdscentralen (BVC) eller en psykologmottagning

På BVC görs regelbundna kontroller av barnets utveckling och mående. Där följer man även föräldrarnas mående. Du kan alltid kontakta din BVC-sköterska, barnmorska eller vårdcentral om du har frågor, oroar dig för barnet eller känner dig osäker i ditt föräldraskap. BVC-sköterskan ger dig vägledning och kan skicka en remiss för att du och barnet ska får rätt hjälp.

Mer om barnavårdscentralen (BVC) i Skåne (1177.se)

BVC-sköterskan kan även hjälpa dig vidare till psykologer som arbetar med stöd till föräldrar med barn 0–6 år. Du som är gravid eller väntar barn kan också få hjälp.

Barn- och föräldrahälsans psykologmottagningar i Skåne (skane.se)

Hjälp på Bup

Om hjälpen på BVC inte är tillräcklig kan Bup erbjuda rådgivning och behandling för yngre barn och deras vårdnadshavare. Det finns särskilda mottagningar som tar emot familjer med barn mellan 0–4 år. Bups specialistmottagningar tar emot familjer med barn från 4 år och uppåt. Även du som är gravid eller väntar barn kan få hjälp om du har svårt att acceptera graviditeten, eller har blandade och svåra känslor inför att bli förälder.

För barn mellan 0–4 år

Mottagningar som tar emot barn mellan 0–4 år finns på flera orter i Skåne. Lokalerna är inredda för att passa små barn, och besöken anpassas efter barnets och familjens behov. För oss är det viktigt att alla i familjen ska känna sig välkomna och bekväma under besöken.

Ni kan få en tid bokad via remiss, till exempel av en BVC-sköterska eller psykolog hos Barn- och föräldrahälsan. Du kan också skicka en egen vårdbegäran via e-tjänsterna på 1177.

Mer om Bups spädbarnsverksamhet i Skåne (1177.se)

Hitta din närmaste späd- och småbarnsmottagning (1177.se)

För barn från 4 år och uppåt

Du kan ringa till Bups telefonrådgivning En väg in för att få råd om barnets psykiska hälsa. Under samtalet får du information om hur ni kan få hjälp, och Env äg in bokar en tid hos en av Bups specialistmottagningar om det behövs. Du kan också kontakta En väg in genom att skicka en egen vårdbegäran via e-tjänsterna på 1177.

En väg in – Bups telefonrådgivning

Skicka en egen vårdbegäran

Hjälp hos din kommun

Många kommuner erbjuder olika typer av stöd till föräldrar och familjer, både enskilt och i grupp. Du hittar mer information på din kommuns webbplats.

Länkar till din kommuns webbplats och information om råd och stöd