Vad kan jag få hjälp med på Bup?

På Bup kan du och dina närstående få hjälp och behandling för både lindrigare och svårare psykisk ohälsa. Lindrigare psykisk ohälsa kan till exempel vara att du känner mycket stress som inte går över eller att du haft svårt att sova under en längre tid. Svårare psykisk ohälsa kan till exempel vara att du har svår ångest, ett självskadebeteende eller har stora problem med koncentrationssvårigheter och impulsivitet.

Psykisk ohälsa och svårigheter som Bup kan erbjuda hjälp och behandling för:

• oro, ångest och tvång
• nedstämdhet och depression
• problem med sömn och stress
• trots, utagerande och normbrytande beteende
• problem kopplat till mat, kroppsuppfattning och ätstörningar
• självskadebeteende
• svårigheter med koncentration, impulser och starka känslor
• svårigheter kopplat till neuropsykiatriska diagnoser som adhd, autism, tics och tourettes syndrom
• trauma och kriser
• problem kopplat till könsidentitet
• alkohol- eller drogberoende med samtidig psykisk ohälsa
• bipolaritet, mani och psykos
• symtom på psykisk ohälsa hos späda och små barn. 

Om olika psykiska diagnoser, tillstånd och svårigheter (bup.se)

Information om olika funktionsnedsättningar, rättigheter och hur du kan få hjälp

När du eller dina närstående kontaktar Bup sker ofta den första kontakten med Bups digitala mottagning En väg in som tar emot alla nya kontakter med Bup.

Första kontakten och utredning

Under den första kontakten med En väg in får du och dina närstående svara på frågor om hur du mår och har det i vardagen. En väg in startar en utredning av de problem ni söker hjälp för, ger er råd och bokar tid på en mottagning om du behöver mer hjälp och en fortsatt kontakt med Bup.

En utredning är när Bup samlar in information om dig och ditt mående för att ta reda på vilken hjälp du behöver. Att göra en utredning handlar inte bara om du ska få en diagnos som till exempel adhd eller autism. Det handlar om att kartlägga och utreda hela ditt mående, vilka problem och svårigheter du har och hur mycket de påverkar dig i vardagen. Därför behöver Bup i många fall också prata med dina vårdnadshavare om hur du mår och fungerar, och i vissa fall med andra närstående som till exempel lärare på din skola.

Utifrån den första utredningen får du tips och råd av En väg in om vad du och dina närstående kan göra för att du ska må bättre. För vissa är råden och hjälpen av En väg in tillräcklig så att man inte behöver ha fortsatt kontakt. Om du behöver mer hjälp bedömer En väg in om du ska få en tid bokad på en av Bups Första linjenmottagningar, specialistmottagningar eller om du kan få hjälp någon annanstans. Första linjenmottagningar kan hjälpa dig med lindrigare psykisk ohälsa som gör det svårt att få vardagen att fungera, och specialistmottagningar hjälper dig när svårigheterna är större och påverkar din vardag ännu mer.

Om du får en tid bokad på en mottagning fortsätter utredningen under det första besöket där du får träffa och prata med en behandlare. Besöket kan vara digitalt eller på en mottagning. Under besöket får du och dina närstående berätta mer och svara på fler frågor om hur du mår. Ofta räcker det att göra en kort utredning som blir färdig under det första besöket för att ta reda på vad du behöver för att må bättre. Om behandlaren behöver mer information om ditt mående görs en längre utredning under flera besök.

Om första besöket och praktisk information

Behandling

Med hjälp av utredningen kan behandlaren erbjuda en behandling som passar dig och dina närstående. Vilken behandling du erbjuds beror på vilka problem och svårigheter som just du har.

Olika typer av hjälp och behandling på Bup

Du kan utredas och få behandling samtidigt eller växla mellan att utredas och behandlas under olika perioder. Det beror på vad du behöver eller om dina behov ändras. Ett exempel kan vara om du har sömnproblem och samtidigt utreds för adhd. Då kan du få behandling för dina sömnproblem samtidigt som du fortsätter att utredas för adhd. Ett annat exempel kan vara om du både är deprimerad och har tvångssyndrom (OCD). Då kan du först få behandling för depression och vid ett senare tillfälle utredas och få behandling för tvångssyndrom om det fortfarande behövs.

Du är med och planerar din behandling

Du har rätt att vara med och planera din behandling, så att du kan känna dig trygg och förstå allt som händer. Därför ska du, din behandlare och dina närstående tillsammans komma överens om:

• vilken behandling du ska få
• vad som är målen med behandlingen
• om behandlingen hjälper dig och om målen uppnås
• om du behöver mer eller någon annan hjälp.  

Utifrån vad ni kommer överens om gör du och behandlaren en plan för din behandling. Det kallas för en vårdplan. Den beskriver vad du och dina närstående ska göra tillsammans med Bup och vilka mål ni vill uppnå med behandlingen. Om dina behov ändras kan du och behandlaren sätta andra mål. Ibland behöver också andra vara med och planera din behandling och ingå i vårdplanen. Det kan till exempel vara din lärare för att du ska få rätt hjälp och anpassningar i skolan.

Exempel på mål i en vårdplan:

• Att du ska ha fått bättre kunskap om de problem som gör att du mår dåligt.
• Att du och dina närstående ska ha fått kunskap om vad ni kan göra för att du ska må bättre i vardagen.
• Att du ska må bättre, till exempel att du ska ha mindre ångest.
• Att vardagen och livet hemma, i skolan och på fritiden ska fungera bättre.
• Att du ska ha bättre livskvalitet.

Under behandlingen används vårdplanen för att följa upp hur det går och om målen uppnås.

Kontakten avslutas när vardagen fungerar bättre

När du mår bättre i vardagen avslutas kontakten med Bup. Då ska du och dina närstående ha lärt er vad ni ska göra för att du ska må så bra som möjligt. Ni ska också ha fått information om vad ni ska göra om du börjar må sämre igen efter avslutad kontakt. Då kan kunskapen och råden som ni fått under kontakten med Bup vara tillräckligt med hjälp. Om det inte är tillräckligt är du och dina närstående välkomna att kontakta Bup igen.

Alla barn och unga som kommer till Bup är olika och har olika problem, svårigheter och behov. På Bup kan du få hjälp på olika sätt och vilken hjälp och behandling du erbjuds beror på vilka problem och svårigheter som just du har. Bup har ett brett uppdrag och kan därmed ge råd och stöd för att förebygga psykisk ohälsa, behandla lindrigare psykisk ohälsa och behandla mer allvarlig eller akut psykisk sjukdom. På Bup har behandlarna god kunskap om vilken hjälp och behandling som är bra vid olika tillstånd.

Självhjälp, tips och råd på Bup Skåne online 

På Bup Skåne online hittar du självhjälp, tips och råd för att må bättre psykiskt. Det finns både råd till dig som är ung och till dig som är närstående eller annan viktig vuxen. Du hittar också filmade föreläsningar, korta filmer och poddar om till exempel koncentrationssvårigheter, stress och levnadsvanor.

Tips och råd till dig som är ung
Råd till dig som är vuxen
Filmer och poddar

Du som är under 18 år kan också chatta anonymt med Bup eller boka tid för ett rådgivande telefon- eller videosamtal.

Kontaktvägar på Bup Skåne online

Råd om levnadsvanor 

Den första hjälpen du och dina närstående får under kontakten med Bup är ofta råd om hur du kan förbättra dina levnadsvanor. Då fokuserar ni på de vanor som du har i vardagen när det gäller sömn, mat, rörelse, fritidsintressen och relationer med familj och vänner. Att göra små förändringar för bättre levnadsvanor kan göra stor skillnad för din psykiska hälsa. Din behandlare kommer ge dig tips och råd om levnadsvanor som passar dig.

Egenvård och informationsmaterial

Förutom att få tips och råd om levnadsvanor börjar ofta behandlingen på Bup med att du får egenvårdsråd och information om ditt tillstånd. Egenvård är råd och kunskap om hur du kan ta hand om dig själv, både på egen hand och med hjälp av dina närstående. När du och dina närstående lär er mer om din psykiska ohälsa kan det hjälpa dig att må bättre.

Gruppbehandling

Gruppbehandling är behandling som ges i grupp tillsammans med andra som har liknande problem som dig. Den kan antingen vara digital eller ske på en mottagning. Under behandlingen får du information, råd och övningar som hjälper dig att må bättre. De flesta gruppbehandlingar har också en grupp för föräldrar och närstående, så att de ska kunna stötta sina barn på bästa sätt.

Internetbehandling 

En internetbehandling är ett digitalt behandlingsprogram där du får kunskap och gör olika övningar genom att ta del av texter, bilder och filmer. Du genomför behandlingen individuellt och har i de flesta fall kontakt med en behandlare digitalt. Det är också vanligt att internetbehandlingar har delar som riktar sig till dina närstående.

Behandling med läkemedel

Om du behöver läkemedel får du kontakt med en läkare på Bup. Du kan också ha kontakt med en sjuksköterska som följer upp att medicinen fungerar bra för dig. Det är vanligt att få någon av de andra behandlingarna samtidigt som du får läkemedel.

Andra behandlingar

Det finns även andra och mer specifika behandlingar som din behandlare berättar mer om och erbjuder om det skulle bli aktuellt. Det kan vara om du har svårare psykisk ohälsa och därför behöver ha en längre kontakt med Bup, där du till exempel får samtalsbehandling individuellt eller tillsammans med din familj. Det finns också behandlingsformer som enbart riktar sig till närstående, som till exempel att få råd och stöd i sin föräldraroll eller för att få bättre kunskap om dina problem och svårigheter.

Bups akutmottagning och heldygnsvård

Om du har en pågående kontakt med Bup och börjar må sämre ska du i första hand kontakta din mottagning, men om du mår väldigt dåligt kan du behöva akut hjälp. Då kan du och dina närstående kontakta Bups akutmottagning. Vid livshotande tillstånd, ring 112.

Kontakta Bups akutmottagning

När du ringer eller kommer till Bups akutmottagning bedömer de om du behöver heldygnsvård eller någon annan typ av hjälp. Heldygnsvård är när du är inskriven och får behandling dygnet runt på en sjukhusavdelning under några dagar. I vissa fall kan du sova hemma och bara vara på avdelningen under dagen. Ofta är du på heldygnsvården tillsammans med en närstående. Du är där så kort tid som möjligt (ofta några få dygn) och bara om du inte kan få rätt hjälp någon annanstans. 

På heldygnsvården kan du få olika typer av behandling som till exempel läkemedel, samtal och hjälp kring levnadsvanor. Behandlare på heldygnsvården hjälper dig och dina närstående så att du så snabbt som möjligt kan återgå till att fortsätta få annan hjälp och behandling inom öppenvården.

Om du mår dåligt och känner att du behöver hjälp finns det flera som kan hjälpa dig. Var du kan få hjälp beror på vilka problem och svårigheter som just du har. Det är ofta när hjälpen inte är tillräcklig någon annanstans som du får hjälp och behandling på Bup. Om du till exempel har problem i skolan ska du i första hand prata med din mentor, lärare eller söka hjälp hos elevhälsan. Det finns också andra du kan kontakta och chatta med för att få råd och stöd. Du kan till exempel söka hjälp hos en ungdomsmottagning eller få hjälp hos din kommun.

Chattar och stöd online

Du som är under 18 år kan chatta anonymt med Bup. På chattsidan hittar du också andra chattar och sidor där du kan få stöd online.

Chatta med Bup eller andra för att få råd och stöd online

Ungdomsmottagningen

Ungdomsmottagningen finns för dig som har funderingar om kroppen, sex, relationer eller behöver hjälp med preventivmedel. Du kan också få stöd om du mår dåligt och behöver någon att prata med.

Sök hjälp hos ungdomsmottagningen

Maria Skåne

Du som är under 25 år och har problem med alkohol, andra droger och beroende kan kontakta en Mariamottagning för att få råd, stöd och behandling när det behövs. Maria Skåne erbjuder också stöd till dig som är förälder eller närstående. Mottagningarna finns på flera orter och drivs av Region Skåne och flera kommuner i Skåne.

Råd, stöd och behandling hos Maria Skåne

Elevhälsan och särskilt stöd i skolan

Du har rätt att trivas och må bra i skolan. Hos elevhälsan kan du få hjälp om du till exempel känner dig stressad, blir mobbad eller har svårt att klara av skolan. Både du och dina vårdnadshavare kan kontakta elevhälsan på din skola.

Om elevhälsan (umo.se)

Om du har svårt att klara kunskapsmålen i ett eller flera ämnen är skolan skyldig att hjälpa dig och utreda vad du behöver för hjälp och stöd. Du behöver inte ha en diagnos för att du ska få hjälp eller särskilt stöd. Att få särskilt stöd kan till exempel vara att du får hjälp av en speciallärare i ämnen du har svårt för. Det kan också vara att det görs anpassningar i undervisningen, till exempel att du får hjälp av bildstöd, textuppläsning eller andra anpassade läromedel.

Anpassningar och särskilt stöd i skolan (spsm.se)

Kommunen och socialtjänsten

Din kommun och socialtjänsten kan hjälpa dig om du till exempel har problem hemma, om det är mycket bråk i familjen eller om ni har det svårt ekonomiskt. Om du känner dig otrygg hemma eller har varit med om något hemskt eller skrämmande är det viktigt att du söker hjälp.

Vanliga frågor och svar om socialtjänsten (kollpasoc.se)

Om socialtjänsten och vad som händer när du tar kontakt (umo.se)

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Du som är närstående kan också kontakta kommunen och socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. 

Stöd i livet - om vilken hjälp du kan få av socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som möter barn och unga i arbetet (till exempel inom vården eller skolan) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Anmälan till socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Information om anmälan för yrkesverksamma (dagsattprataom.se)

Habilitering och hjälpmedel

Habilitering och hjälpmedel erbjuder stöd, behandling, hjälpmedel och tolktjänst för dig med varaktig funktionsnedsättning.

Information om olika funktionsnedsättningar, rättigheter och hur du kan få hjälp

På barnavårdscentralen (BVC) görs regelbundna kontroller av barnets utveckling och mående under hens första år. Där följer man även föräldrarnas mående. Du kan alltid kontakta din BVC-sköterska, barnmorska eller vårdcentral om du har frågor, oroar dig för barnet eller känner dig osäker i ditt föräldraskap. De kan även hjälpa dig vidare till psykologer på Barn- och föräldrahälsan eller Bup. Du som väntar barn kan också få hjälp.

Barnavårdscentralen (BVC) i Skåne (1177.se)

Barn- och föräldrahälsans psykologmottagningar i Skåne (1177.se)

Hjälp på Bup

Om hjälpen på BVC inte är tillräcklig kan Bup erbjuda stöd och behandling för yngre barn och deras vårdnadshavare. På Bup kan ni få hjälp om det finns oro eller problem kring hur barnet mår och fungerar. Du kan också få hjälp om du själv mår dåligt eller har negativa erfarenheter som du inte vill ska påverka barnet. Även du som väntar barn kan få hjälp om du har svårt att acceptera graviditeten, eller har blandade och svåra känslor inför att bli förälder.

Detta kan ni få hjälp med:

• Samspelsbehandling där du får hjälp med att hitta nya sätt att förstå, möta och stötta barnet i olika situationer.
• Enskilda samtal med fokus på ditt mående och föräldraskap. Du får hjälp med att sortera bland känslor och tankar som kan uppstå i olika situationer med barnet. Det kan till exempel vara att prata om vad som är viktigt för att du och barnet ska må bra tillsammans, eller om hur din egen uppväxt kan påverka dig som förälder.
• Gemensamma föräldrasamtal för att stärka samarbetet i föräldraskapet och nå samsyn kring barnets behov och vardagen tillsammans.
• Vidare utredning av barnets utveckling, mående och samspelet med föräldrarna.
• Råd och vägledning kring möjliga insatser för barnet och samverkan med till exempel förskolan, socialtjänsten och vuxenpsykiatrin.

Så får ni kontakt med Bup

Du kan kontakta Bups digitala mottagning En väg in för att söka hjälp och få råd om barnets psykiska hälsa. Om ni behöver mer hjälp kan En väg in boka tid på en av Bups specialistmottagningar. Det finns särskilda mottagningar som tar emot små och späda barn. Ni kan även få en tid bokad via remiss, till exempel från en BVC-sköterska eller psykolog hos Barn- och föräldrahälsan.

Kontakta En väg in

Det finns flera sätt att kontakta Bup. Om du behöver råd eller har frågor kan du som är under 18 år chatta anonymt med någon som jobbar på Bup. Om du vill få rådgivning, vägledning eller söka hjälp kan du göra det genom att ringa, boka ett videosamtal eller göra en egen vårdbegäran. Oavsett hur du väljer att kontakta Bup för första gången får du chatta eller prata med någon som jobbar på Bups digitala mottagning En väg in.

Chatta

Du som är under 18 år kan chatta anonymt med någon som jobbar på Bup. Chatten är öppen tisdagar och torsdagar klockan 13–16. På chattsidan hittar du också andra bra sidor där du kan chatta och få stöd online.

Chatta anonymt med Bup och få stöd online

Videosamtal med Bup eller ungdomsmottagningen

Du som är under 18 år kan själv boka tid för ett digitalt besök via tjänsten Ung Bupkontakt. Tjänsten finns för dig som mår dåligt, känner dig orolig eller funderar över din psykiska hälsa. Du som är upp till 22 år kan också söka hjälp digitalt hos ungdomsmottagningen via UM Skåne online.

Boka tid direkt via Ung Bupkontakt eller UM Skåne online

En väg in

Både du som är under 18 år och du som är närstående kan kontakta En väg in för att söka hjälp och få råd om psykisk hälsa. En väg in är en digital mottagning för Bup i hela Skåne som tar emot alla nya kontakter med Bup. Det går att ringa till En väg in alla vardagar klockan 8–16.30.

Kontakta En väg in

Egen vårdbegäran via 1177 

Du som är under 18 år eller vårdnadshavare kan också kontakta En väg in genom att göra en egen vårdbegäran via e-tjänsterna på 1177.

Gör en egen vårdbegäran

Via remiss

Du kan också få kontakt med Bup via remiss, till exempel om du söker hjälp hos elevhälsan eller en ungdomsmottagning och de bedömer att du behöver mer hjälp. Då kan de skicka en remiss för att du ska få en tid på Bup.