När unga inte trivs i skolan

Om det är problem i skolan finns det flera saker du kan göra för att stötta barn och unga. Det viktigaste är att försöka ta reda på varför barnet inte trivs i skolan och ta hjälp av skolpersonalen när det behövs.

Var ett stöd i vardagen

Många upplever att det är höga krav i skolan. Det är vanligt att barn och unga känner sig stressade, oroliga eller tycker att skolan är svår. Ibland behöver barn och unga stöd för att planera och hitta fungerande arbetssätt.

Det är individuellt vilket stöd varje barn behöver, men rutin i vardagen och hjälp med att hantera stressiga perioder kan hjälpa barnet att både må och sova bättre. Då blir det även lättare att trivas och prestera i skolan.

Du kan också stötta barn och unga genom att visa att du finns där när det är jobbigt i skolan. Visa intresse för vad barnet går igenom i vardagen och livet. Fråga hur det fungerar i skolan, med vänner och andra elever i skolan.

Om det sociala är svårt

Det är vanligt att unga känner sig osäkra i sociala situationer och oroar sig över vad andra tänker och tycker. Ibland kan oron vara så stark att det påverkar livet negativt. Stark oro och dåligt mående kan exempelvis leda till koncentrationssvårigheter. Om ett barn ofta undviker eller oroar sig för olika sociala situationer kallas det för social fobi eller ångest.

Du kan hjälpa barnet genom att prata om vilka situationer som hen brukar undvika eller tycka är jobbiga. Det kan till exempel vara att hen undviker att räcka upp handen under lektionen eller tycker det är jobbigt att redovisa. Uppmuntra barnet att utmana sig själv i dessa situationer. Om barnet övar på att redovisa framför dig, se till att ge mycket beröm och undvik att kritisera för mycket.

Mer om oro och ångest

Bråk och konflikter i skolan

Det är normalt att barn och unga bråkar med sina kompisar och andra elever ibland. Att vara i en konflikt med någon kan vara jobbigt och påverka hur barn mår och fungerar i skolan. Vissa konflikter är enkla att lösa och ibland kan konflikter lösa sig av sig själv efter en tid. Om konflikter pågår länge kan det ibland behövas hjälp av en vuxen.

Konflikter hos äldre barn och tonåringar handlar ofta om problem i relationer. Många kan vara arga och oroa sig över att andra till exempel sprider rykten eller “snackar skit” bakom ens rygg. Konflikter kan också bero på missförstånd eller starka känslor som känns svåra att hantera.

Som vuxen behöver du inte alltid lägga dig i konflikterna. Det är bra om barn och unga på egen hand lär sig att hantera konflikter mellan varandra och hittar egna sätt att komma fram till lösningar. Du kan visa intresse för vad barnen är med om socialt i skolan och ge råd och stöd när det behövs.

Om barn blir utsatt för mobbning i skolan

Stämningen kan vara hård och tuff i skolan, men det är aldrig okej att bli kränkt eller kränka någon annan. Ibland kan det vara jobbigt för barn och unga att berätta för en vuxen om vad som händer i skolan, då hen kanske skäms eller har blivit hotad att inte berätta.

Vad du som förälder eller närstående kan göra för att stoppa mobbning (psykologiguiden.se)

Fler tips på hur du kan hjälpa och vara ett stöd

• Hjälp till med tidsplanering genom att till exempel göra tydliga scheman över läxor och aktiviteter. Planera in pauser i samband med läxläsning.
• Prata med barn och unga om vad som händer i skolan.
• Låt barnet öva på att redovisa med dig som publik.
• Hjälp till med att prata med lärare och övrig skolpersonal vid behov.
• Ha mycket kontakt med skolan.

Skolan är en stor del av barns liv och vardag. Där får de lära sig saker inför framtiden och samtidigt öva på att socialisera och samarbeta med andra. 

Att barn och unga mår dåligt i skolan kan bero på många olika saker. Det är aldrig ett barns fel om hen blir mobbad eller har svårt att hänga med i undervisningen. Alla barn har rätt att få hjälp och stöd i skolan när det behövs.

Vanliga orsaker till att barn mår dåligt i skolan:

• höga krav (prestationsångest, uppgifter, prov, resultat, betyg)
• stress och oro
• relationer och konflikter (vänner, kärlek, lärare)
• ensamhet och mobbning (utanförskap, diskriminering)
• social fobi eller ångest
• koncentrationssvårigheter
• diagnoser och funktionsvariationer
• sömnproblem.

Barns rättigheter i skolan

Alla barn ska ha samma möjligheter att lära sig och trivas i skolan. Det betyder till exempel att barnet har rätt till stöd och hjälpmedel om hen behöver. Barnet har också rätt till skolhälsovård, gratis skollunch och skolskjuts om hen bor långt bort. I skollagen kan du läsa mer om barn och vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter.

Skollagen och förordningar (skolverket.se)

Anpassningar i undervisningen och särskilt stöd

Om barnet har svårt att klara kunskapsmålen i ett eller flera ämnen är skolan skyldig att hjälpa till, göra anpassningar i undervisningen eller se till att barnet får särskilt stöd. Anpassningar i undervisningen kan till exempel vara att barnet får tydligare instruktioner, hjälp av bildstöd eller textuppläsning. Att få särskilt stöd kan vara att barnet får hjälp av en speciallärare under en längre tid. under en längre tid. Det kan också vara att barnet får hjälp i en särskild undervisningsgrupp.

Mer om barns rätt att få hjälp och stöd i skolan (skolverket.se)

Skolplikt

Barn och tonåringar som bor i Sverige har skolplikt och måste gå i grundskolan. I de flesta fall startar skolplikten det år som barnet fyller 6 år, och gäller tills året barnet fyller 15 år och har gått färdigt den sista årskursen i grundskolan. Gymnasiet är frivilligt, men nödvändigt för att kunna studera vidare på en högskola eller universitetet.

Skolplikt och rätt till utbildning (skolverket.se)

Här hittar du mer information och råd om hur du kan hjälpa barn och unga.

Svårigheter i skolan/förskolan (bup.se)

Information om stöd och hjälpmedel i skolan (1177.se)

Skolplikt och rätt till utbildning (skolverket.se)

Skollagen och förordningar (skolverket.se)

Vad du som förälder eller närstående kan göra för att stoppa mobbning (psykologguiden.se)

Råd och tips för föräldrar (raddabarnen.se)

Bris guidar – tips och råd för att stötta barn och unga (bris.se)

Råd och stöd till dig som vuxen om hur du kan hjälpa barn och unga (bris.se)

Information och råd till dig som jobbar med barn och unga

Råd till dig som möter barn och unga med psykisk ohälsa och NPF (känslogrejen.se)

Kunskap och stöd för dig som arbetar med barn (raddabarnen.se)

Handbok för samtal i skolan (bris.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa (varanere.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa från Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Suicidprevention för närstående och yrkesverksamma

Broschyr om unga och suicidkommunikation på webben (mediemyndigheten.se)

Information och råd till dig som är närstående om hur du kan stötta (mind.se)

Livsviktiga snack – fakta, tips och övningar för att prata med barn om psykisk hälsa (suicidezero.se)

Suicide Zero-podden Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Utbildningar om suicidprevention (suicidezero.se)

Ladda ner eller beställ boken Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Stör döden – utbildning för lärare (stordodenutbildning.se)

Om ett barn upplever svårigheter i skolan eller utsätts för mobbning så är det skolan och elevhälsans uppdrag att stötta och hjälpa barnet. Du kan till exempel prata med barnets lärare, mentor eller kontakta elevhälsan för att få hjälp.

Om elevhälsan (1177.se)

Om hjälpen här eller från skolan inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning En väg in för att få råd och vägledning.

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris kontaktvägar och stöd (bris.se)

Föräldralinjen hos Mind (mind.se)

Tänk på att ju äldre barnet är desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Du kan kontakta din kommun och socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter för unga inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Anmälan till socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Information om anmälan för yrkesverksamma (dagsattprataom.se)