Koncentrationssvårigheter, impulsivitet och adhd

Alla barn är olika och har därmed olika förutsättningar och behov. När barn blir äldre ökar förväntningarna och kraven i skolan blir högre. Förmågor som att planera, organisera och kontrollera sina känslor och beteenden är inte färdigutvecklade, och varierar även från barn till barn. Därför behövs ofta hjälp och vägledning från vuxna, både hemma och i skolan.

Film om att stötta barn och unga med svårigheter

Anpassningar och stöd i vardagen

Det är individuellt vilket stöd varje barn behöver, men rutiner i vardagen och bra mat-, sömn- och motionsvanor kan hjälpa mycket. Oavsett vilka svårigheter barnet har så blir de enklare att hantera om barnet sover bra, rör på sig och äter regelbundet. 

Film om levnadsvanor och psykisk hälsa hos barn och unga

Barn och unga påverkas också mycket av sin omgivning och livssituation. Därför behöver du ta reda på om det finns specifika orsaker till barnets svårigheter. Fundera över vilka förändringar och anpassningar som går att göra i vardagen. Det kan till exempel vara att prata med vuxna på skolan, testa olika arbetssätt eller stötta barnet när hen känner sig stressad eller orolig.

Återhämtning är viktigt

För mycket stress påverkar koncentrationen och barnets mående negativt. Därför är det viktigt att barnet får tillräckligt med återhämtning. Det kan till exempel vara att barnet tar flera korta pauser i samband med läxläsning, rör på sig en stund eller håller på med en hobby.

Mer om stress hos barn och unga

Om barnet har svårt att komma igång med och slutföra uppgifter

Om barnet har svårt att koncentrera sig kan det göra att hen utvecklar ett uppskjutarbeteende och hamnar efter i skolan. Då är det viktigt att barnet får hjälp och stöd i skolan, men det finns också mycket du kan göra för att stötta barnet hemma.

Detta kan du göra

• Hjälp barnet att planera och organisera i vardagen. Ni kan till exempel göra tydliga scheman över läxor och andra aktiviteter.
• Hjälp barnet att komma igång med uppgifter genom att gå igenom instruktionerna tillsammans. Dela upp stora uppgifter i mindre delar och uppmuntra barnet att göra en sak i taget.
• Minska distraktioner och skapa en bra arbetsmiljö. Barnet kan till exempel använda öronproppar eller skärmväggar om hen lätt störs av ljud och annat som händer runt omkring.
• Planera in pauser i samband med läxläsning. Ni kan till exempel använda timerfunktionen i mobilen för att sätta tid på hur länge barnet ska jobba med en uppgift, och för hur länge hen ska pausa. Det är bra att köra korta arbetspass där barnet tar flera korta pauser. Under pauserna är det bra om barnet till exempel byter miljö och rör på sig en stund.
• Beröm barnet när hen gör framsteg och slutför olika uppgifter.
• Påminn barnet om att det inte är någon fara om det går sämre ibland. Det viktigaste är att göra så gott man kan, inte ge upp och alltid försöka även om det känns jobbigt.

Fler tips och råd

Film om förberedelser, rutiner och kognitivt stöd

Film om instruktioner, igångsättning och att undvika tjat

Film om läxläsning

Om barnet känner starka känslor och är impulsiv

Starka känslor och impulsivitet hänger ofta ihop och kan ställa till det för barnet i hens vardag. Du känner säkert till vilka situationer som brukar väcka starka känslor och skapa problem. Det finns flera saker du kan göra för att förebygga problemsituationer och hantera starka känslor hos barnet. Det kan vara svårt för barnet att ta till sig råd när hen är i affekt. Därför behöver du introducera tipsen och råden nedan när barnet är lugnt.

Detta kan du göra

• Prata med barnet om olika situationer som hen brukar tycka är jobbiga och varför hen känner så. Fråga barnet vad hen tycker hjälper när hen till exempel känner sig arg eller ledsen. Uppmuntra också barnet att träna på att stanna upp och ge sig själv tid att tänka ut vad som är bra att göra istället för att agera impulsivt.
• Låt barnet vara med och planera vardagen och olika aktiviteter. Förbered barnet på vad som kommer att hända under dagen och i framtiden. Gå igenom vart ni ska, vilka ni kommer att träffa och vad ni ska göra. När barnet vet vad som kommer hända minskar risken för trots och utbrott.
• När barnet får utbrott är det viktigt att du som vuxen försöker hålla dig lugn. Fokusera på att lyssna när barnet förklarar hur hen känner. Visa förståelse för barnets känslor och se till att du har förstått rätt.
• Vid utbrott och starka känslor kan det hjälpa att barnet går undan en stund och gör något som lugnar, distraherar och får hen att tänka på annat. Det kan till exempel vara att lyssna på musik, spela spel eller att göra något annat hen gillar. Att gå undan ska inte vara en bestraffning utan vara något som ni pratat om tidigare.
• Att göra en andningsövning kan hjälpa barnet att bli lugnare om hen till exempel känner sig arg, stressad eller överväldigad. Här är en enkel andningsövning som barnet kan testa: Blunda (om man vill), håll en hand på magen och ta några långa och djupa andetag. Känn hur handen rör sig och följer med magen under andningen. Testa att andas in 4 sekunder och att andas ut i 6 sekunder.

Fler tips och råd

Film om lågaffektivt bemötande

Film om starka känslor hos barn och unga

Föräldratips om validering och att bekräfta barnets känslor (habilitering.se)

Mer om när barn får utbrott (1177.se)

Fler tips på hur du kan hjälpa och vara ett stöd

• Testa olika arbetssätt för att ta reda på vad som funkar bra för barnet.
• Uppmuntra barnet att ta hjälp av sin mobil (timer, påminnelser, listor, kalender).
• Se till att det finns möjlighet till återhämtning hemma.
• Hjälp till med att prata med lärare och vuxna på skolan vid behov.
• Lär dig mer om psykisk ohälsa och olika diagnoser. Bli expert på hur barnet fungerar och vad hen behöver för att må bra.

Mer råd och stödmaterial för närstående och viktiga vuxna (habilitering.se)

Ta hand om dig själv

När du själv mår bra är det enklare att stötta barnet och hantera hens känslor och svårigheter. Se därför till att ta hand om dig själv genom att se över dina levnadsvanor, vardagsrutiner och stressnivå. När du har goda levnadsvanor är du också en bra förebild för barnet.

Mer om NPF och råd till närstående (attention.se)

Koncentrationen och hur man mår psykiskt påverkas av många olika saker. Det är inte konstigt om barnet har svårt att fokusera, känner sig rastlös eller har svårt att kontrollera sina känslor och impulser ibland. Det kan till exempel bero på dålig sömn, stress eller oro. Under puberteten är det också vanligt att unga har koncentrationsproblem, sämre impulskontroll och känner många starka känslor. Avsaknad av rutiner, en ostrukturerad vardag och en stökig omgivning påverkar också barnets koncentrationsförmåga negativt.

Vanliga orsaker till sämre koncentration hos barn och unga:

• uppgifter är för svåra eller tråkiga
• dålig sömn eller att barnet ätit för lite
• stökigt eller mycket ljud runt omkring
• förändringar i livet (flytt, ny skola, skilsmässa)
• problem i relationer (bråk, familj, vänner, kärlek, ensamhet, mobbning)
• långvarig och negativ stress
• något oroar eller bekymrar barnet (livssituation, ekonomi, problem hemma)
• kris och allvarliga händelser (trauma, olycka, sjukdom, dödsfall, krig, övergrepp, våld)
• att dricka alkohol eller använda droger
• annan psykisk ohälsa eller diagnos (till exempel oro, ångest, depression).

Mer om koncentrationssvårigheter hos barn (1177.se)

Det är vanligt att känna igen flera tecken på adhd hos barn och unga. Det betyder inte att barnet har en adhd-diagnos. Däremot kan barnet fortfarande ha svårigheter i vardagen och behöva hjälp och stöd.

Tecken på adhd:

• koncentrationssvårigheter
• överaktivitet
• impulsivitet
• humörsvängningar och att känna starka känslor
• skiftande energi- och aktivitetsnivå (till exempel att ibland känna sig "hyper" och ha svårt att varva ner, och ibland känna sig orkeslös och ha svårt att aktivera sig)
• ha många tankar i huvudet samtidigt och ibland "hyperfokusera" på enstaka saker
• svårt att komma igång med och slutföra uppgifter
• svårt att ta till sig och följa instruktioner
• svårt att passa tider, organisera och planera i vardagen
• ofta glömma och tappa bort saker
• undvika att göra saker som känns jobbiga eller tråkiga
• lätt störas av ljud och annat som händer runt omkring.

Exempel på överaktivitet:

• ha svårt att sitta stilla
• ofta känna sig rastlös och otålig
• ha svårt att göra saker lugnt och stilla
• prata väldigt mycket även om det stör andra.

Exempel på impulsivitet:

• göra saker utan att tänka efter
• avbryta andra och svara på frågor innan de har ställts färdigt
• tycka det är jobbigt att vänta (till exempel att stå i kö)
• känna starka känslor och ha svårt att styra sitt humör.

Krav för att få en adhd-diagnos

För att få diagnosen adhd behöver de symtom och svårigheter som barnet har stämma överens med vissa krav:

• Barnet har haft svårigheter innan 12 års ålder.
• Barnet har haft svårigheter under en längre tid (minst sex månader).
• Barnet har problem i vardagen och upplever svårigheter i flera olika miljöer (till exempel både hemma, i skolan och på fritiden).
• Svårigheterna beror inte på andra anledningar och orsaker (till exempel stress, oro eller depression).

Mer om adhd (1177.se)

Adhd är en förkortning av Attention (uppmärksamhet) Deficit (brist) Hyperactivity (överaktivitet) Disorder (störning), och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förkortas ofta som NPF.

Mer om NPF-diagnoser (attention.se)

Att ha adhd innebär att hjärnan fungerar på ett annorlunda sätt än hos personer som inte har adhd. Det är främst delen av hjärnan som styr ens uppmärksamhet, impulser och reaktioner som fungerar annorlunda. Adhd yttrar sig på olika sätt hos olika personer och det varierar hur stora problem man har i vardagen.

Det finns även olika former av adhd. Add är en form av adhd där överaktivitet saknas och impulsivitet inte märks lika mycket. Om barnet har add har hen problem med sin koncentration och uppmärksamhet, och det kan vara särskilt svårt att hålla fokus, aktivera sig och komma igång med uppgifter.

Skiftande energi- och aktivitetsnivå

Att ha skiftande energi- och aktivitetsnivå innebär att man ibland har mycket energi och ibland har väldigt lite energi. När barnet har mycket energi har hen lättare för att vara produktiv och få saker gjorda. När barnet har lite energi och känner sig seg, orkeslös eller utmattad har hen svårare för att aktivera sig och komma igång med uppgifter.

Det kan vara svårt att anpassa och kontrollera sin energi- och aktivitetsnivå. Därför kan det vara svårt för barnet att leva upp till förväntningar på hur hen ska bete sig och prestera i olika situationer. Om energi- och aktivitetsnivån är låg är det till exempel svårt att "rycka upp sig" och få saker gjorda. När energinivån är hög är det svårt att varva ner och ta det lugnt.

Vad beror adhd på?

Adhd är ofta ärftligt och något man föds med. Det är vanligt att flera i en familj och släkt har adhd. Hur adhd utvecklas och märks under livet påverkas också mycket av barnets mående, livssituation och omgivning. Om barnet har en bra livssituation där hen får stöd och hjälp när hen behöver, så är det lättare att hantera svårigheterna.

Fördomar om adhd

Det finns många fördomar och myter om adhd. ur det är att ha adhd är olika för alla med diagnosen. Att ha adhd är inte bara något dåligt utan det finns också många fördelar. Med rätt hjälp och stöd blir det enklare för barnet att må bra, fungera i vardagen och leva ett bra liv. Det kan också vara tröstande och peppande att påminna barnet om hens positiva egenskaper, då fokus ofta tenderar att vara på hens svårigheter.

Sju myter om adhd (regionhalland.se)

När du och barnet söker hjälp och påbörjar en kontakt med Bup får ni prata med en behandlare (till exempel en sjuksköterska, kurator, psykolog eller läkare). Behandlaren gör en utredning för att bedöma barnets svårigheter och behov. Ofta räcker det att göra en kort utredning under det första besöket för att ta reda på vilken hjälp barnet behöver för att må bättre. Om behandlaren behöver mer information om barnets mående görs en längre utredning under flera besök.

Mer om hur det går till när ni får hjälp på Bup

Vad händer under en utredning?

Att göra en utredning handlar inte bara om barnet ska få en diagnos som till exempel adhd eller autism. Det handlar om att utreda och kartlägga hela barnets mående, vilka problem och svårigheter hen har och hur mycket de påverkar er i vardagen. Därför får barnet svara på frågor, fylla i formulär och ibland genomföra olika tester under en utredning. Behandlaren behöver i de flesta fall också prata med dig som är vårdnadshavare om hur barnet mår och fungerar, och i vissa fall med andra närstående som till exempel lärare på barnets skola.

Med hjälp av utredningen kan behandlaren erbjuda olika typer av hjälp och behandling. Barnets lärare kan också behöva ta del av utredningen för att kunna stötta och hjälpa barnet på bästa sätt.

Mer om neuropsykiatrisk utredning för till exempel adhd och autism (1177.se)

Att få en diagnos

Under utredningen undersöker behandlaren vilken typ av psykisk ohälsa och diagnos som barnet har. Varje diagnos har kriterier som barnet behöver uppfylla för att få just den diagnosen. Det går även att ha flera diagnoser samtidigt. Om barnet har adhd kan hen samtidigt ha en annan NPF-diagnos, som till exempel autism eller Tourettes syndrom. Att ha dyslexi är också vanligt och vissa med adhd kan ha problem med motoriken. Många med NPF-diagnoser drabbas också av annan psykisk ohälsa som till exempel stress och sömnsvårigheter.

Mer om NPF-diagnoser (attention.se)

Vilken hjälp barnet kan få beror på vilka problem och svårigheter hen har.

Hjälp i skolan

Alla barn har rätt att få hjälp med att klara skolan. Prata med barnets mentor eller lärare om du märker att barnet har svårigheter.

Exempel på hjälp och anpassningar i skolan:

• tydligare uppgifter och korta arbetspass
• korta och tydliga instruktioner
• undervisning och annat som händer i skolan anpassas efter barnets behov (till exempel att schemat är så lika som möjligt varje dag)
• hjälp och stöd av vuxna på skolan (till exempel hjälp med att komma igång med uppgifter).

Om barnet har svårt att klara kunskapsmålen i ett eller flera ämnen är skolan skyldig att hjälpa till, göra anpassningar i undervisningen eller se till att barnet får särskilt stöd. Att göra anpassningar i undervisningen kan till exempel vara att barnet får hjälp av bildstöd, textuppläsning eller andra anpassade läromedel. Särskilt stöd kan vara att barnet får hjälp av en speciallärare i de ämnen hen har svårt för.

Mer om anpassningar och särskilt stöd i skolan (spsm.se)

Kognitivt stöd för att vardagen ska fungera bättre

Kognitivt stöd är hjälpmedel som hjälper minnet och underlättar för barnet att lösa uppgifter, planera och strukturera vardagen. En del kognitiva stöd kan barnet få i skolan eller genom vården, som till exempel bildstöd, skärmväggar och hörselkåpor. Kognitivt stöd kan också vara att använda post-it lappar, anslagstavla, anteckningsblock eller en fysisk kalender. Andra kognitiva stöd och hjälpmedel kan finnas i mobilen eller på datorn.

Exempel på hjälpmedel i mobilen:

• kalender
• påminnelser
• att göra listor
• timer.

Om kognitivt stöd och insatser (vardochinsats.se)

Kognitivt stöd och material du kan ladda ner (habilitering.se)

Hjälp på Bup

Du som är närstående vuxen kan kontakta Bup för att få rådgivning och hjälp när det behövs. Du hittar kontaktuppgifter längre ner på sidan.

Mer om vilken hjälp man kan få på Bup

Här hittar du mer information och råd om hur du kan hjälpa barn och unga.

Koncentrationssvårigheter hos barn och unga (1177.se)

Om adhd (1177.se)

Om NPF och råd till närstående (attention.se)

Information och råd till dig som är förälder med adhd (foraldrarmedadhd.attention.se)

Neuropsykiatrisk utredning (1177.se)

Videoföreläsning om hur du som vuxen kan stötta barn och unga med koncentrationsproblem

Film om levnadsvanor och psykisk hälsa hos barn och unga

Podd om flickor med adhd (vetenskaphalsa.se)

Programserie för föräldrar till barn med svårigheter eller neuropsykiatrisk diagnos (urplay.se)

Artikel om svårigheter, adhd och stöd utan diagnos (modigo.se)

Videoföreläsning om bråk och konflikter i familjen

Föräldratips om validering och hur du kan bekräfta barnets känslor (habilitering.se)

Om validering och hur du kan hantera starka känslor (hanterakanslor.se)

Råd och tips för föräldrar (raddabarnen.se)

Bris guidar – tips och råd för att stötta barn och unga (bris.se)

Råd och stöd till dig som vuxen om hur du kan hjälpa barn och unga (bris.se)

Information och råd till dig som jobbar med barn och unga

Nationella vård- och insatsprogram för barn och unga med adhd (vardochinsats.se)

NPF-guiden – för skolpersonal och ledare (spsm.se)

Information och råd för att hjälpa elever med NPF (attention.se)

Filmer som förklarar VIP-adhd (attention.se)

Råd till dig som möter barn och unga med psykisk ohälsa och NPF (känslogrejen.se)

Kunskap och stöd för dig som arbetar med barn (raddabarnen.se)

Handbok för samtal i skolan (bris.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa (varanere.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa från Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Suicidprevention för närstående och yrkesverksamma

Broschyr om unga och suicidkommunikation på webben (mediemyndigheten.se)

Information och råd till dig som är närstående om hur du kan stötta (mind.se)

Livsviktiga snack – fakta, tips och övningar för att prata med barn om psykisk hälsa (suicidezero.se)

Suicide Zero-podden Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Utbildningar om suicidprevention (suicidezero.se)

Ladda ner eller beställ boken Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Stör döden – utbildning för lärare (stordodenutbildning.se)

Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att söka professionell hjälp. Om du känner dig osäker finns det flera du kan kontakta för att få råd och vägledning.

Om hjälpen här inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning En väg in.

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris kontaktvägar och stöd (bris.se)

Föräldralinjen hos Mind (mind.se)

Tänk på att ju äldre barnet är desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Du kan kontakta din kommun och socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter för unga inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Anmälan till socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Information om anmälan för yrkesverksamma (dagsattprataom.se)