Bukspottkörteltransplantation

En bukspottkörteltransplantation tar fyra till åtta timmar. Det är vanligt att vara kvar på sjukhuset i ungefär två veckor efter operationen. Efteråt kan du leva som vanligt, men med nyinsatta läkemedel. Du behöver också besöka läkaren för regelbundna kontroller.

Du behöver ha slutat röka innan du kan få en ny bukspottkörtel.

Hjälp att sluta röka (1177.se)

Du får information om detta av läkaren som vanligtvis behandlar din diabetes, njursvikt eller när du besöker transplantationsmottagningen.

Levnadsvanor i samband med en operation i Skåne (1177.se)

Förberedelserna före operationen kan se olika ut

Du behöver förbereda dig på olika sätt inför transplantationen. Du kan bli kallad till sjukhuset bara några timmar före transplantationen. Tiden är kort eftersom den nya bukspottkörteln måste opereras in så snart som möjligt.

Det första som görs när du kommer till sjukhuset är att du får lämna ett så kallat korstest. Det är ett speciellt blodprov som visar om den nya bukspottkörteln kan opereras in i din kropp utan att stötas bort. Det går inte att göra operationen om korstestet är positivt, det vill säga att den nya bukspottkörteln skulle stötas bort direkt. Då kallar läkaren snabbt in en annan person som finns på väntelistan.

Fasta inför operationen

Du ska inte äta eller dricka före operationen. Det kallas för att fasta. Du får information av vårdpersonalen hur många timmars fasta som gäller för dig. Du får också veta om du kan ta dina vanliga läkemedel innan operationen, eller om du behöver göra ett uppehåll.

Prover och undersökningar före operationen

Du får en venkateter insatt i handen eller armen så att du kan lämna blodprover och få dropp inför transplantationen.

Du träffar sjuksköterska och läkare på transplantationsavdelningen som skriver in dig på avdelningen. Ibland träffar du även transplantationskirurgen som ska utföra själva operationen.

Du blir också undersökt med EKG och lungröntgen. Du får träffa en narkosläkare som berättar hur sövningen vid operationen går till.

Duscha och tvätta håret med bakteriedödande tvål

Före operationen får du hjälp av personalen med att duscha och tvätta dig med en speciell tvål som är bakteriedödande. Du får också tvätta håret. Det är för att minska risken för att få en infektion i operationssåret efteråt.

Vanligtvis görs förberedelserna vid två tillfällen före operationen. Tidpunkten kan variera eftersom operationen är akut och får anpassas därefter.

I väntan på operation

Du får ligga i en säng på avdelningen. Du stannar på avdelningen tills du åker iväg till operationsavdelningen. Innan dess kan du få några av dina nyinsatta läkemedel.

Du kommer vara sövd under operationen, så kallad narkos. I förberedelserummet till operationssalen träffar du narkosläkaren och narkossköterskan som ger dig sömnmedel. När du har somnat får du en tunn plastslang nedförd i luftstrupen. Sedan kopplas slangen till en respirator som hjälper till med andningen under operationen.

Du får också en urinkateter. Det är en tunn och böjlig plastslang som förs in i urinröret till urinblåsan. Katetern ska sitta kvar i några dagar efter transplantationen.

När är behandlingen inte lämplig?

Ibland kan det vara för ansträngande för kroppen att genomgå en bukspottkörteltransplantation. Det kan vara om du har andra sjukdomar som belastar kroppen. Det kan till exempel vara:

• kraftig övervikt
• en svår hjärt-kärlsjukdom
• cancer.

Då kan det vara bättre för dig att fortsätta med din ordinarie insulinbehandling och eventuell dialysbehandling.

Du ska också kunna klara både den långa behandlingen efteråt och kunna följa alla föreskrifter du får av sjukvårdspersonalen. Allt det här utreds noga innan du blir föreslagen en transplantation.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska.

Tolkning till mitt språk (1177.se)

Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Ny bukspottkörtel ersätter hormonproduktionen av din egen bukspottkörtel

En bukspottkörteltransplantation innebär att du får en ny bukspottkörtel inopererad som ersätter de funktioner i din bukspottkörtel som inte längre fungerar. Bukspottkörteln är ett organ i buken som producerar flera olika matsmältningsenzym och hormoner. Insulin och glukagon är två av hormonerna som produceras och som reglerar sockerbalansen i kroppen. Insulin gör att cellerna kan ta upp socker från blodet och därigenom få sin energi.

Vid diabetes har antingen bukspottkörteln slutat producera insulin (typ 1-diabetes) eller så har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin (typ 2-diabetes). De flesta bukspottkörteltransplantationer genomförs på patienter med typ 1-diabetes. Vid en lyckad bukspottkörteltransplantation normaliseras din blodsockernivå och du behöver då inte längre insulinbehandling. Därutöver bromsas förloppet av komplikationer kopplade till diabetes såsom ögonpåverkan, njur- och kärlsjukdom samt fördröjd magsäckstömning.

Olika typer av bukspottkörteltransplantationer

Det finns olika typer av bukspottskörteltransplantationer: kombinerad njur- och bukspottkörteltransplantation eller enbart bukspottkörteltransplantation.

Kombinerad njur- och bukspottkörteltransplantation

Kombinerad njur- och bukspottkörteltransplantation (simultaneous pancreas-kidney; SPK) är vanligast och innebär att både bukspottkörtel och njure från samma donator opereras in. Det lämpar sig för dig med typ 1-diabetes och samtidig njursvikt orsakad av din diabetessjukdom. Du som har den mest allvarliga formen av njursvikt måste antingen få behandling regelbundet med dialys eller få en ny njure för att överleva. En kombinerad transplantation är oftast det bästa alternativet eftersom du efteråt inte är beroende av vare sig dialys- eller insulinbehandling och i de flesta fall mår bättre.

Enbart bukspottkörteltransplantation

Enbart bukspottskörteltransplantation delas upp i två olika typer. Bukspottkörtel efter tidigare njurtransplantation (pancreas after kidney; PAK) och enbart bukspottkörteltransplantation (pancreas transplantation alone; PTA). Detta lämpar sig för dig som har bra njurfunktion men som har svårbehandlad diabetes och oförutsägbara och okontrollerade blodsockernivåer trots bästa möjliga insulinbehandling. 

Nya bukspottkörteln opereras in

Vid operationen gör läkaren ett ungefär tjugo centimeter långt snitt i mitten av magen, i linje med din navel. Där ska den nya bukspottskörteln opereras in tillsammans med en del av tolvfingertarmen från samma donator. Den nya bukspottkörteln placeras alltså inte där den gamla bukspottkörteln sitter, utan den får vara kvar.

Läkaren sätter ihop den nya bukspottkörtelns blodkärl med de stora blodkärlen i buken eller med blodkärlen i bäckenet. Läkaren fäster också delen av tolvfingertarmen som följer med den nya bukspottkörteln till din egen tunntarm. Detta för att matsmältningsenzymerna som bukspottskörteln producerar ska kunna transporteras ut i din tarm. Blodkärlen till och från din gamla bukspottkörtel lämnas kvar.

Läkaren som opererar lägger ibland in en plastslang (drän) invid din nya bukspottkörtel. Plastslangen går ut genom huden och kopplas ihop med en uppsamlingspåse. Detta görs för att samla upp matsmältningsenzymer som läckt ut från bukspottkörteln direkt efter operationen. Slangen tas bort inom någon vecka efter operationen på ett enkelt sätt. Den nya bukspottkörteln börjar oftast normalisera blodsockernivån direkt när blodcirkulationen släpps på i slutet av operationen. Såret sys ihop och du får bandage.

Direkt efter operationen

Du väcks ur narkosen och andningsslangen i halsen tas bort. Efter transplantationen flyttas du till en uppvakningsavdelning där sjukvårdspersonalen bland annat kontrollerar din andning och ditt blodtryck. Personalen kontrollerar också att den nya bukspottkörteln fungerar genom täta kontroller av blodsockernivån. Det gör de via blodprov.

Vård efter transplantation

Du ligger på en uppvakningsavdelning de första timmarna efter operationen. På avdelningen finns personal hela tiden, till exempel sjuksköterskor och narkosläkare. De kontrollerar hur du mår och kan ge dig hjälp direkt om det behövs.

Så mår du direkt efter att du har vaknat

Direkt efter att du har vaknat kan du känna dig illamående och vara törstig. Du får vätska genom dropp, eftersom du inte får äta och dricka den första tiden efter transplantationen.

Du kan ha ont i halsen. Detta beror på slangen som har legat i luftstrupen under operationen.

Det brukar göra ont i huden kring operationssåret. Därför får du smärtstillande läkemedel. Målet med behandlingen är att du inte ska ha ont. Du kan också få läkemedel mot illamående om du behöver det. Dessa läkemedel får du genom den venkateter du har fram tills att du kan ta tabletter.

Du får komma tillbaka till vårdavdelningen när allting ser bra ut med din andning, ditt blodtryck, din puls och om du mår bra för övrigt. De första dagarna är du vanligtvis fastande. Du får då ersättning med vätska via dropp fram tills du får börja dricka och äta.

Det är vanligt att vara på vårdavdelningen i ungefär en till två veckor efter transplantationen.

Du får smärtstillande läkemedel

Det tar oftast några dagar innan det slutar göra ont kring operationssåret. Det gör oftast mindre ont för varje dag. Du får smärtstillande läkemedel så länge du behöver.

Viktigt att du rör på dig

Det är viktigt att du kan vara uppe och röra dig utan att känna alltför stort obehag. Därför får du smärtstillande läkemedel så att det inte gör så ont. Att du rör på dig är viktigt för att undvika komplikationer som till exempel blodpropp.

Du kan få förstoppning

Både operationen och de smärtstillande läkemedlen minskar tarmarnas rörelser. Det gör att du kan få förstoppning. Gaser i tarmarna kan ofta ge magknip. Det är bra att vara uppe och röra dig eftersom tarmen lättare kan fungera som den ska. Oftast behöver du laxerande läkemedel.

Operationsförbandet behöver bytas

Det förband du får över såret tittas till av vårdpersonalen varje dag. Förbandet läggs om när det behövs. Ibland kan det läcka sårvätska och då måste förbandet bytas ofta.

Stygnen tas bort efter två veckor

Stygnen eller metallclipsen brukar få sitta kvar i ungefär två veckor. En sjuksköterska tar bort stygnen eller metallclipsen när du kommer på återbesök till sjukhuset.

Ibland kan du behöva insulin en kort tid

I de flesta fall behöver du inte längre någon insulinbehandling eftersom den nya bukspottkörteln producerar insulin åt dig. Ibland kan det förekomma att din kropp utvecklar en så kallad insulinresistens som innebär ett tillfälligt sämre svar på din egen insulinproduktion. I dessa fall kan du behöva mindre doser insulin under några dagar.

Ibland kan du kan behöva dialys en kort tid

Vid en kombinerad bukspottkörtel- och njurtransplantation behöver du inte längre någon dialys om den nya njuren fungerar direkt. Då brukar njuren genast börja bilda urin. Men ibland kan det dröja flera dagar innan den nya njuren börjar fungera. Du kan då behöva få tillfällig bloddialys. Bloddialys kallas också hemodialys. Du kan behöva få en tunn plastslang som läggs in i ett blodkärl vid sidan av halsen eller i ena ljumsken. En sådan plastslang kallas central dialyskateter eller CDK. Det gäller om du inte haft bloddialys innan och inte redan har en dialysfistel eller en CDK.

Läkemedlen gör att du blir mer känslig för infektioner

Du blir mer mottaglig för infektioner eftersom den här typen av läkemedel dämpar immunförsvaret. Det är inte ovanligt att du till exempel får något av följande:

• svampinfektion
• urinvägsinfektion
• herpes runt munnen och herpes i underlivet
• lunginflammation
• infektion av cytomegalovirus, CMV-infektion

Du får förebyggande läkemedel mot infektioner

Du får förebyggande läkemedel för att minska risken för infektioner upp till sex månader efter transplantationen. Det gäller infektioner orsakade av både bakterier, svamp och virus.

Sök vård om du får feber eller infektion

Det är viktigt att du får behandling så snart som möjligt om du får feber. Då kan du ha fått en infektion. Ring genast 112 om du mår mycket dåligt.

Att leva med en transplanterad njure

Efterkontroller och prover

Du får komma på efterkontroller på transplantationsmottagningen eller en särskild mottagning för njurtransplantationer. De första en till två månaderna efter operationen behöver du lämna prover och besöka din läkare för kontroll två gånger i veckan. Det är för att läkaren ska kunna följa hur den nya bukspottkörteln fungerar.

Efter två månader räcker det med kontroller en gång i veckan. Efter tre månader räcker det med kontroller varannan vecka. Efter sex månader räcker det med var fjärde vecka. Efter det första året räcker det med tre till fyra läkarbesök per år, om bukspottkörteln fungerar som den ska.

Läkemedel som dämpar ditt immunförsvar efter operationen

Kroppens immunförsvar kan skilja på sina egna och andra människors celler. Därför uppfattar immunförsvaret en annan människas bukspottkörtel som något främmande och försöker stöta bort den. För att förhindra det måste du efter en transplantation ta läkemedel som dämpar kroppens immunförsvar.

Behandlingen du får är oftast en kombination av tre olika sorters läkemedel. Direkt efter transplantationen får du ganska höga doser. Därefter minskas doserna stegvis. Den lägre dosen fortsätter du att ta hela livet eller så länge bukspottkörteln fungerar.

Viktigt att ta rätt mängd läkemedel och vid rätt tid

Risken för att få infektioner ökar om du tar mycket immundämpande läkemedel. Om du tar för lite ökar i stället risken för att bukspottkörteln ska stötas bort. Därför är det viktigt att du följer läkarens anvisningar om hur, när och vilken dos du ska ta av dina läkemedel.

Det varierar vilka läkemedel som passar

Det finns flera sorters immundämpande läkemedel. Det varierar från person till person vilka sorter som ska användas och i vilka doser. Läkaren bedömer vad som är lämpligt för dig.

Efter ett tag kan du ta lägre doser av läkemedlen och då brukar eventuella biverkningar minska eller försvinna. Ibland måste du byta till något annat läkemedel som kan fungera bättre.