Problem hemma och i familjen

Ingen familj är perfekt, och alla familjer går igenom förändringar och jobbiga perioder ibland (till exempel separationer, att flytta, ekonomiska problem, skador, sjukdomar eller dödsfall). Det är alltid de vuxnas ansvar att se till att alla mår så bra som möjligt hemma. Men ibland kanske de inte förstår att det finns problem eller inte vet vad som är bäst att göra. Då kan det hjälpa att berätta hur du känner så att ni tillsammans kan göra saker för att det ska bli bättre.

Om det är stora problem hemma och du känner att det inte går att prata med de vuxna i familjen är det viktigt att du söker hjälp. Du hittar chattar och kontaktvägar längre ner på sidan.

Om det är bråk och konflikter i familjen

Det är normalt att bråka och att inte alltid komma överens med sina föräldrar eller syskon. Konflikter behöver inte vara något dåligt, utan kan göra att ni tillsammans hittar lösningar så att det blir bättre i familjen.

Oavsett vad konflikten handlar om så är det inte ditt ansvar att själv lösa konflikter i familjen. Det är något som ni behöver göra tillsammans.

Detta kan du göra

• Fundera över varför ni började bråka
  Fundera i lugn och ro över vad som hände, och skriv ner vad du kommer fram till. Hur uppstod konflikten? Vad kände och tänkte du? Vad gjorde och sa du? Vad gjorde och sa den andra personen? Hur tror du att hen kände eller tänkte? Vad hade du och andra kunnat göra annorlunda?
• Prata med varandra
  När konflikten lugnat sig är det bra om ni kan prata om vad som hände. Fråga om ni kan prata eller bestäm en tid som passar er båda. Berätta hur du kände och varför du reagerade som du gjorde. Försök att vara lugn och inte låta arg eller anklagande. Fråga hur den andra personen kände och upplevde konflikten, lyssna och försök att inte avbryta. Säg förlåt om du känner att du har gjort något fel. Det kan också hjälpa att använda jag-budskap.

Så använder du jag-budskap

Jag-budskap är ett sätt att prata som gör att den andra personen inte känner sig anklagad eller beskylld. Då börjar du dina meningar med jag istället för du.

Jag-budskap kan framföras i tre steg där du berättar:

1. Hur du känner, tänker eller reagerar
Till exempel "Jag blev stressad och irriterad när du gick in på mitt rum utan att knacka."
2. Varför du känner, tänker eller reagerar som du gör
Till exempel "Jag kände då att du inte respekterar mitt privatliv."
3. Hur du önskar att den andra personen skulle göra annorlunda
Till exempel "Jag skulle vilja att du knackar först om dörren är stängd. Om dörren är på glänt är det okej att komma in.”

Motsatsen till jag-budskap är du-budskap. När du använder du-budskap blir det som att du påstår saker om den andra personen som till exempel: "Du är alltid så arg" eller "Du bryr dig inte om mig." Det kan göra att personen känner sig dömd eller attackerad, och då blir det svårare att lösa konflikten. Jag-budskap fokuserar istället på din upplevelse och hjälper andra att förstå dig bättre. När ni förstår varandra bättre blir det lättare att lösa konflikten.

Om en förälder eller annan närstående mår dåligt är det vanligt att känna sig orolig och själv må dåligt. Du kanske känner att du vill eller måste ta hand om den som mår dåligt. Det är aldrig fel och kan vara viktigt att visa att du finns där för den som mår dåligt. Men det är inte ditt ansvar att ta hand om en vuxen eller dina syskon. Även om det inte är ditt ansvar finns det saker du kan göra om någon i familjen mår dåligt.

Detta kan du göra

• Prata med dina föräldrar
  Att inte veta vad du kan eller ska göra när någon mår dåligt kan vara väldigt jobbigt. Det är också vanligt att känna sig arg eller övergiven om dina föräldrar inte kan eller hinner ge dig lika mycket uppmärksamhet och omsorg (till exempel om ditt syskon mår dåligt). Då behöver du prata med dina föräldrar om vad du känner, så att ni tillsammans kan komma fram till vad som är bäst att göra.
• Låt dig själv känna
  Om någon i familjen mår dåligt kanske du känner att du måste anpassa dig mycket, eller att dina känslor och behov inte är lika viktiga. Kom ihåg att vara snäll mot dig själv, och att det aldrig är fel att du känner som du gör. Det går också att känna flera känslor på samma gång, till exempel att både känna sig orolig för och arg på den som mår dåligt. 
• Förstå din familjemedlem
  Det kan också hjälpa att lära sig mer om hur personen mår och varför jobbiga situationer uppstår. Du kan läsa på internet eller fråga vuxna om din familjemedlems tillstånd, sjukdom eller funktionsnedsättning (kom ihåg att vara källkritisk). Det kan hjälpa dig att bättre förstå din familjemedlem och veta du kan göra i olika situationer.

Du kan läsa mer om olika tillstånd, sjukdomar eller funktionsnedsättningar här på Bup Skåne online. Du hittar mer information och bra länkar längre ner på sidan!

Alkohol- och drogproblem i familjen 

Det kan vara väldigt jobbigt om någon i familjen dricker för mycket eller tar droger. En vuxen som missbrukar kan bete sig konstigt, vara elak eller inte klara av att ta hand om dig ordentligt. Då är det vanligt att till exempel känna att du måste anpassa dig eller hjälpa till mer hemma. Men du ska inte behöva ta för mycket ansvar. Du ska till exempel inte behöva ta hand om dina syskon eller handla och laga mat varje dag. Du ska inte heller behöva ta hand om en vuxen som är berusad eller påverkad av droger.

Att bo med en vuxen som har problem med alkohol- eller andra droger och vad du kan göra (umo.se)

Sök hjälp

Om en förälder eller någon annan i familjen mår väldigt dåligt eller har alkohol- eller drogproblem är det viktigt att du söker hjälp! Att be om hjälp och berätta vad som händer är inte att skvallra eller svika din familjemedlem. Du gör det för att hjälpa både dig själv och den som mår dåligt. 

Du kan till exempel söka hjälp hos elevhälsan, en ungdomsmottagning eller kontakta socialtjänsten. Du hittar kontaktvägar längre ner på sidan.

Om vad du kan göra och få för hjälp när vuxna inte mår bra (umo.se)

Om det är mycket bråk hemma och svårt att lösa konflikterna kan det påverka relationerna i familjen negativt och du kan börja må dåligt. Kom ihåg att det aldrig är ditt fel om vuxna i familjen bråkar eller behandlar dig eller andra familjemedlemmar dåligt, oavsett vad de bråkar om eller säger till dig.

Bråk mellan vuxna i familjen

Det kan vara väldigt jobbigt och obehagligt när vuxna i familjen bråkar. Kom ihåg att det aldrig är ditt ansvar att lösa konflikter mellan vuxna, och du måste inte "välja sida". Du ska inte heller behöva medla mellan vuxna som bråkar eller anpassa dig för mycket efter vad de bråkar om. Om dina föräldrar eller andra vuxna i familjen bråkar mycket kan det behövas hjälp från andra utanför familjen för att det ska bli bättre.

Råd om vad du kan göra när det är bråkigt med föräldrar eller andra vuxna hemma (umo.se)

Hedersrelaterat våld och förtryck

I vissa familjer kan det finnas höga förväntningar eller stränga regler för hur man ska vara och vad man får eller inte får göra. Det kan till exempel vara att du inte får umgås med vem du vill, klä dig som du vill eller vara ihop med någon. Om det gör att du eller andra familjemedlemmar behandlas illa eller utsätts för våld kallas det för hedersrelaterat våld och förtyck. 

Att utsätta någon för hedersrelaterat våld och förtyck kan vara brottsligt. Om du blir utsatt finns det flera sätt att få hjälp.

Om hedersförtryck och vad du kan göra (umo.se) 

Sök hjälp

Du ska inte behöva känna dig rädd, hotad eller kränkt i din familj. Föräldrar och vårdnadshavare får till exempel inte utsätta dig för våld, stänga in dig eller göra sexuella närmanden. Det gäller också för syskon, släktingar och alla andra vuxna i din närhet.

Om du blir kränkt eller utsatt för våld har du rätt att få hjälp. Du kan till exempel söka hjälp hos elevhälsan, en ungdomsmottagning eller kontakta socialtjänsten.

Vanliga frågor och svar om socialtjänsten (kollpasoc.se)

Om socialtjänsten och vad som händer när du tar kontakt (umo.se)

Om det finns en risk att du eller någon annan skadas ska du söka hjälp akut. Ring 112 för att bli kopplad till socialjouren eller polisen. De är skyldiga att hjälpa dig om du är i en nödsituation.

Familjer kan se ut på många olika sätt. Den kan vara stor eller liten. Du kan ha ett, flera eller inga syskon. Du kan ha en eller flera föräldrar och känna att andra vuxna ingår i din familj. En regnbågsfamilj är till exempel när föräldrarna har samma kön eller vuxna i familjen är transpersoner.

Dina föräldrar eller vårdnadshavare kan bo tillsammans eller på olika platser. Du kan också ha föräldrar och andra familjemedlemmar som bor långt borta eller i ett annat land.

Föräldrar och vårdnadshavare kan ha en kärleks- eller vänskapsrelation, vara eller ha separerat. En familj kan också bestå av familjehemsföräldrar, bonusföräldrar, bonussyskon, halvsyskon, släktingar, vänner och husdjur.

Skilda föräldrar och separation

Det är ganska vanligt att föräldrar och vårdnadshavare skiljer sig eller separerar. Hur man upplever en separation kan vara väldigt olika. Det är till exempel vanligt att känna skuld eller oroa sig för att vuxna i familjen är ledsna. Kom ihåg att det aldrig är ditt fel om dina föräldrar eller vårdnadshavare skiljer sig eller separerar.

Det är alltid de vuxnas ansvar att ta hand om sina egna liv och barnen i familjen, speciellt under en skilsmässa eller separation. Ju äldre du blir desto mer har du rätt att vara med och bestämma (till exempel om var du ska bo).

Förändring kan vara jobbigt men bra

Livet kan förändras mycket efter en skilsmässa eller separation. Du kanske måste byta skola, flytta eller bo på flera ställen. Det är också vanligt att sakna sina föräldrar och andra närstående när du inte träffar dem lika ofta som förut.

För de allra flesta blir det lättare efter ett tag. Det kan också bli bättre i familjen efter en skilsmässa eller separation eftersom det kan göra att de vuxna i familjen bråkar mindre.

Det kan också kännas bra och vara mysigt att umgås med en förälder i taget. Du kan också få en större familj med bonussyskon och fler vuxna som bryr sig om dig.

Råd till dig med föräldrar som separerar eller skiljer sig (umo.se)

Alla barn och tonåringar mellan 0–17 år har en eller två vårdnadshavare. Ofta är det dina föräldrar som är dina vårdnadshavare. Dina föräldrar eller vårdnadshavare är ansvariga för dig tills du fyller 18 år, och de har skyldighet att skydda och ta hand om dig.

Föräldrar bestämmer inte allt

Du har rätt att känna dig trygg hemma och vara med och påverka ditt liv. Men du får inte alltid göra som du själv vill eller tycker är bäst för dig.

Föräldrar och vårdnadshavare har rätt att bestämma ganska mycket men inte allt. De bestämmer till exempel hur länge du får vara ute på kvällarna och när du ska gå och lägga dig. De får också hindra dig från att göra skadliga saker som att dricka alkohol eller röka. Exempel på vad de inte får bestämma är vem du blir kär i eller vilken religion du ska tro på.

Rättigheter hemma och föräldrars skyldigheter (umo.se)

Här hittar du mer information och bra länkar.

Information och råd till dig som har problem i familjen (umo.se)

Råd om familjen och vad du kan göra om det är problem hemma (bris.se)

Om relationer till föräldrar, råd och hur du kan få hjälp (bup.se)

När syskon har NPF som till exempel adhd eller autism (attention.se)

Om att vara maskrosbarn (maskrosbarn.org)

Information om våld, övergrepp och problem i familjen (dagsattprataom.se)

Tips, råd och information från Lilla RB (lilla.raddabarnen.se)

Om du mår dåligt och känner att du behöver mer råd och stöd finns det flera som kan hjälpa dig. Du kan till exempel söka hjälp hos elevhälsan, ungdomsmottagningen, Bris eller kontakta Bup.

Gruppstöd där du får träffa andra med liknande erfarenheter (bris.se)

Att söka hjälp (umo.se)

Chattar

Chatta anonymt med en vuxen som jobbar på Bup

Kontakta eller chatta anonymt med en kurator dygnet runt (bris.se)

Få stöd via chatt eller videosamtal (ungalukas.se)

Livslinjen - för dig som är ung (mind.se)

Fler chattar där du kan få råd och stöd (umo.se)

Ungdomsmottagningen

På en ungdomsmottagning kan du få råd och hjälp om du har funderingar om kroppen, sex, relationer eller behöver preventivmedel. Du kan också få stöd om du mår dåligt och behöver någon att prata med.

Sök hjälp hos ungdomsmottagningen

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Kommunen och socialtjänsten kan hjälpa dig om du till exempel har problem hemma, om det är mycket bråk i familjen eller om ni har det svårt ekonomiskt. Om du känner dig otrygg hemma eller har varit med om något hemskt eller skrämmande är det viktigt att du söker hjälp.

Vanliga frågor och svar om socialtjänsten (kollpasoc.se)

Om socialtjänsten och vad som händer när du tar kontakt (umo.se)

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Kontakta Bup

Det finns flera sätt att kontakta Bup. Du kan boka tid för ett digitalt besök via Ung Bupkontakt, eller kontakta En väg in som är en digital mottagning för Bup i hela Skåne.

Boka tid direkt via Ung Bupkontakt

Kontakta En väg in