Äta och må bra

Ungdom kollar in kylen och undrar vad hen ska äta. Illustration.
Illustration: Emilie Bergman
Kroppen behöver näring och vitaminer för att fungera och för att du ska må bra. Det enklaste sättet att få i dig allt du behöver är att äta regelbundet och varierat.

Det är vanligt att ha dålig aptit ibland eller äta sämre under vissa perioder, till exempel när du känner dig stressad, orolig eller mår dåligt. Du kanske har svårt att äta frukost, äter godis och chips istället för mat ibland, eller glömmer bort att äta när det är mycket som händer.

Att äta sämre då och då är inte farligt, men att ha bra matvanor är viktigt för att du ska må bra. Det är också viktigt för att du ska få energi och fokus, så du kan klara av olika utmaningar i livet.

Det finns mycket du kan göra för att äta bättre och förbättra dina matvanor.

Hur ofta ska jag äta?

De flesta mår bra av att äta tre större måltider om dagen (frukost, lunch och middag), med ungefär tre till fyra timmars mellanrum mellan måltiderna. Det kan också vara bra att äta några mellanmål under dagen, som till exempel en macka, frukt, yoghurt eller nötter.

Detta kan du göra

  • Ät på regelbundna tider
    Försök att äta vid samma tider varje dag. Vänta inte på att du ska bli hungrig, utan ät ändå när det är dags. Om du äter vid samma tider och sprider ut måltiderna över dagen får du ett jämnare blodsocker. Då blir du piggare och får lättare att koncentrera dig.
  • Sätt alarm på mobilen
    Om du brukar glömma bort att äta kan du använda mobilen för att påminna dig själv om när det är dags att äta.

Om du har dålig aptit

Det är vanligt att ha dålig aptit ibland och många har till exempel svårt att äta frukost tidigt på morgonen. Om du känner dig orolig över något, stressad eller sover dåligt kan det också göra att du får sämre aptit.

Det finns mycket du kan göra själv för att äta bättre även när det är svårt. Men det är också viktigt att söka hjälp om du ofta har svårt att äta och mår dåligt. Du hittar chattar och kontaktvägar längre ner på sidan.

Om det är svårt att äta frukost

Det är vanligt att ha sämre aptit på morgonen och vilja hoppa över frukosten ibland, speciellt om du känner dig stressad, har sovit dåligt eller ätit sent på kvällen innan. Men att äta frukost är viktigt för att du ska kunna känna dig pigg, tänka klart och fokusera under början av dagen.

Om du har svårt att äta frukost kan du testa att bestämma minst en dag i veckan då du försöker äta frukost, och sedan lägga till fler dagar över tid. Testa olika typer av frukost och känn efter vad som funkar för dig. Om det inte går att äta frukost hemma kan du ta med ett mellanmål som du äter på väg till skolan eller senare under rasten.

Det viktigaste är att du dricker något på morgonen, som till exempel juice eller en smoothie. På nätet hittar du massa bra och enkla recept på olika typer av frukost och smoothies!

Film med tips om hur du kan förbereda frukosten (urplay.se)

Ät mindre men ofta om du mår illa

Om du mår illa kan det hjälpa att äta oftare och mindre portioner. Du kan också testa att titta på film eller lyssna på en podd samtidigt som du äter.

Tips!

Här är fler tips på vad du kan göra:

  • ät tillsammans med din familj
  • gör en matsedel för veckan tillsammans med familjen
  • testa att laga olika maträtter som verkar spännande
  • ät samtidigt som du tittar på en film eller serie du gillar (om du har svårt för att äta).

Matglädje är också viktigt

Bra matvanor och rutiner är viktigt, men mat ska också kunna vara härligt och kravlöst. En måltid kan vara en stund där du tar det lugnt, umgås med andra och får ny energi. Det är okej att njuta av goda saker och det kan vara spännande att upptäcka nya smaker och maträtter.

Att känna matglädje kan vara svårt ibland. Det är okej och inget konstigt, men negativa känslor som till exempel ångest, oro eller skam ska inte behöva förstöra din matglädje.

Om du äter "bra" eller "dåligt" beror främst på vilka matvanor du brukar ha. Dåliga matvanor kan till exempel vara att du äter vid konstiga tider på dygnet, hoppar över måltider, äter för mycket av något eller för lite.

Den mesta maten är bra, och det är inte farligt att dricka läsk eller äta chips och godis ibland. Men det är inte bra att äta för mycket av något eller äta sig mätt på till exempel chips istället för mat.

Om du har dåliga matvanor under en längre tid kan kroppen påverkas negativt och du kan få brist på vitaminer och näring. 

Dåliga matvanor kan leda till:

  • ökad trötthet
  • koncentrationssvårigheter
  • sämre humör
  • problem med huden
  • illamående
  • magproblem
  • oro, ångest och negativa tankar.

Sök hjälp

Om du oroar dig över hur du äter är det bra att prata med dina närstående. Du kan också får råd eller söka hjälp hos elevhälsan, en ungdomsmottagning eller kontakta Bup. Du hittar chattar och kontaktvägar längre ner på sidan.

Du kan också chatta anonymt med någon hos SHEDO för att få råd och stöd.

Chatta med SHEDO (shedo.se)

Ibland blir relationen till mat ett problem. När du mår dåligt är det vanligt att börja äta mer eller mindre. Det kan till exempel vara att du äter mer onyttiga saker, socker och fett.

Kombinationen av fett och socker sätter igång kroppens belöningssystem och du kan känna en känsla av glädje som varar en kort stund. Därför är det vanligt att vilja äta socker och fett för att få bort jobbiga känslor och tankar. Det är också vanligt att börja äta mindre och tappa aptiten om du till exempel är stressad, orolig och mår dåligt.

Om du tänker mycket på din kropp och oroar dig över vad du äter så kan du ha en ätstörning. Ätstörningar hänger inte bara ihop med vikt eller utseende, utan är också negativa tankar och känslor. Med tiden kan tankarna och känslorna leda till att du blir allvarligt sjuk både psykiskt och fysiskt.

Ätstörningar kan vara när du:

  • tänker och oroar dig mycket över kroppen, mat och vikt
  • äter mycket onyttig mat och känner att du tappar kontrollen över hur du äter
  • känner ångest av att äta
  • äter bara vissa saker
  • hoppar över många måltider
  • kräks efter du har ätit
  • tränar mycket för att bli av med kalorier och mår dåligt om du inte tränar så mycket som du tänkt att du ska göra
  • har mycket negativa tankar om kroppen och ditt utseende.

Mer om ätstörningar (umo.se)

Om du mår dåligt och känner att du behöver råd och stöd finns det flera som kan hjälpa dig. Du kan till exempel söka hjälp hos elevhälsan, ungdomsmottagningen eller kontakta Bup.

Body Project - gruppträffar och stöd för att trivas bättre i sin kropp (friskfri.se)

Frisk och fri - råd, stöd och kontaktvägar (friskfri.se)

Att söka hjälp (umo.se)

Chattar

Anonym chatt för dig med eller frågor om ätstörningar (shedo.se)

Chatta om jobbiga tankar kring kropp, mat och träning (friskfri.se)

Chatta anonymt med en vuxen som jobbar på Bup

Kontakta eller chatta anonymt med en kurator dygnet runt (bris.se)

Få stöd via chatt eller videosamtal (ungalukas.se)

Livslinjen - chatt för dig som är ung (mind.se)

Mer stöd och chattar (umo.se)

Ungdomsmottagningen

På en ungdomsmottagning kan du få råd och hjälp om du har funderingar om kroppen, sex, relationer eller behöver preventivmedel. Du kan också få stöd om du mår dåligt och behöver någon att prata med.

Sök hjälp hos ungdomsmottagningen

Kontakta Bup

Det finns flera sätt att kontakta Bup. Du kan boka tid för ett digitalt besök via Ung Bupkontakt, eller kontakta En väg in som är en digital mottagning för Bup i hela Skåne.

Boka tid direkt via Ung Bupkontakt

Kontakta En väg in

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Kommunen och socialtjänsten kan hjälpa dig om du till exempel har problem hemma, om det är mycket bråk i familjen eller om ni har det svårt ekonomiskt. Om du känner dig otrygg hemma eller har varit med om något hemskt eller skrämmande är det viktigt att du söker hjälp.

Vanliga frågor och svar om socialtjänsten (kollpasoc.se)

Om socialtjänsten och vad som händer när du tar kontakt (umo.se)

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Sök hjälp akut

Om du har en pågående kontakt med Bup ska du kontakta din mottagning om du börjar må sämre.

Hitta kontaktuppgifter till din mottagning

Om du eller någon annan riskerar att skadas allvarligt eller om du har självmordstankar ska du söka hjälp akut. Du kan också ringa eller chatta med Självmordslinjen på mind.se.

Självmordslinjen - för dig som har självmordstankar (mind.se)

Kontakta Bups akutmottagning

Vid livshotande tillstånd, ring 112.

Kille med brunt hår som sover i sin säng. Illustration.

När det är svårt att sova

Det finns flera saker du kan göra när du inte kan somna eller vaknar mitt i natten.

Senaste uppdatering: 2022-02-07

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.