Äta och må bra

Det finns mycket du kan göra själv för att äta bra och förbättra dina matvanor, även när det är svårt. Men det är också viktigt att söka hjälp om du oroar dig över hur du äter och mår dåligt. Du hittar chattar och kontaktvägar längre ner på sidan.

Detta kan du göra

• Ät frukost, lunch och middag
  De flesta mår bra av att äta tre större måltider om dagen (frukost, lunch och middag), med ungefär tre till fyra timmars mellanrum mellan måltiderna. Det kan också vara bra att äta några mellanmål under dagen, som till exempel frukt, yoghurt eller nötter.
  
• Ät på regelbundna tider
  Försök att äta vid samma tider varje dag. Vänta inte på att du ska bli hungrig, utan ät ändå när det är dags. Att äta vid samma tider och sprida ut måltiderna över dagen gör att du får ett jämnare blodsocker. Då blir du piggare och får lättare att koncentrera dig.
• Sätt alarm på mobilen
  Om du brukar glömma bort att äta kan du använda mobilen för att påminna dig själv om när det är dags att äta.
• Ät olika sorters mat
  När du äter varierat blir det lättare att få i dig allt du behöver.
  Råd för att äta hälsosamt (1177.se)
  

Hitta din matglädje

Bra matvanor och rutiner är viktigt, men mat ska också kunna vara härligt och kravlöst. En måltid kan vara en stund där du tar det lugnt, umgås med andra och får ny energi. Det kan vara härligt att njuta av goda saker och vara spännande att upptäcka nya smaker och maträtter.

Om du äter "bra" eller "dåligt" beror främst på vilka matvanor du brukar ha. Bra matvanor är när du äter regelbundet och får i dig alla näringsämnen du behöver för att må bra. Dåliga matvanor kan till exempel vara att du äter vid konstiga tider på dygnet (till exempel sent eller mitt i natten), hoppar över måltider eller äter för mycket av något eller för lite.

Den mesta maten är bra, och det är inte farligt att dricka läsk eller äta chips och godis ibland. Men det är inte bra att äta sig mätt på till exempel chips istället för mat. Om du har sämre matvanor under en längre tid kan kroppen påverkas negativt, och du kan även få brist på vitaminer och andra näringsämnen.

Dåliga matvanor kan leda till:

• trötthet
• koncentrationsproblem
• dåligt humör och negativa tankar
• illamående
• magproblem
• mun- och tandproblem
• viktförändringar
• annan fysisk ohälsa (till exempel yrsel, sämre blodcirkulation, muskelsvaghet).

Vitaminbrist

Om du äter varierat får du oftast i dig alla vitaminer, mineraler och andra näringsämnen som du behöver. Men det går också att ha brist på något. Det är till exempel vanligt att ha järnbrist om du har mens, eller brist på D-vitamin under vintern. Att ha brist på något kan göra att du till exempel känner dig trött, nedstämd eller får sämre koncentration.

Vitaminer och mineraler (1177.se)

Tre frågor om: Så kan du undvika järnbrist (svt.se)

Kosttillskott

Det bästa är om du får i dig det du behöver från maten du äter. De flesta behöver inte äta kosttillskott, och att äta fel eller för mycket kosttillskott kan vara skadligt. Därför är det viktigt att i första hand söka hjälp och få råd av vården om du tror eller oroar dig för att du har brist på något. Du hittar kontaktvägar längre ner på sidan.

Risker med kosttillskott (livsmedelsverket.se)

Socker, fett och salt

Både socker, fett och salt ger dig energi och har viktiga funktioner för kroppen, men i för stora mängder kan de göra att du mår dåligt. Att äta saker som innehåller mycket socker, fett och salt kan göra att du upplever tillfälliga känslor av glädje och njutning. Därför är det vanligt att känna sig sugen på till exempel godis och salta snacks.

Det är också vanligt att vilja äta något gott för att slippa jobbiga känslor och tankar en stund. Att göra det ibland är inte fel eller farligt. Men om du gör det ofta kan det bli en dålig vana som är svår att sluta med.

Råd för att äta mindre socker (livsmedelsverket.se)

Vikt

Alla är olika, och vad som är en hälsosam vikt varierar från person till person. Om vikten påverkar den fysiska hälsan negativt kan det kallas för övervikt eller undervikt, och det kan bero på många olika saker. Ofta beror det på ens matvanor och andra levnadsvanor, men det kan också vara genetiskt. Vissa sjukdomar och mediciner kan också påverka vikten.

Bra att veta om vikt (umo.se)

Ibland kan relationen till mat bli ett problem. Om du mår dåligt är det vanligt att börja äta mer eller mindre, som till exempel mer socker, fett och salt. Det också vanligt att få sämre aptit eller äta mindre om man till exempel är stressad, orolig eller sover dåligt.

Att äta sämre under vissa perioder behöver inte betyda att du har en ätstörning. Men du kan ändå behöva råd och stöd om du mår dåligt, eller känner att det är det är svårt att få ordning på dina matvanor.

Vad är en ätstörning?

Ätstörningar handlar inte bara om vikt eller matvanor, utan också om att ha problem med mycket negativa tankar och känslor. Ibland kan tankarna och känslorna leda till att man blir allvarligt sjuk både psykiskt och fysiskt. Om du tänker mycket på din kropp och ofta oroar dig över vad du äter kan du ha en ätstörning.

Tecken på ätstörningar:

• tänka mycket på och oroa sig över mat och vikt
• ha mycket negativa tankar om kroppen och utseende
• rädsla för att gå upp i vikt
• känna att du tappar kontrollen över hur du äter
• få ångest inför eller av att äta
• bara äta vissa saker
• hoppa över många måltider
• kräkas efter du har ätit
• träna mycket för att bli av med kalorier och må dåligt om du inte tränar så mycket som du tänkt att du ska göra.

Olika typer av ätstörningar och vad du kan göra (umo.se)

Sök hjälp

Oavsett om du har en ätstörning eller inte är det viktigt att prata med någon om du oroar dig över hur du äter. Du kan söka hjälp och få råd hos elevhälsan, en ungdomsmottagning eller kontakta Bup. Du hittar chattar och kontaktvägar längre ner på sidan.

Du kan också chatta anonymt med någon hos SHEDO för att få råd och stöd.

Chatta med SHEDO (shedo.se)

Varför får någon en ätstörning?

Det kan finnas många anledningar till att någon får en ätstörning och ibland finns det ingen tydlig orsak. Att det är mycket fokus på kroppen och utseende i vårt samhälle stressar många, och det är också vanligt att ha låg självkänsla och känna sig negativt påverkad av sociala medier. 

Det kan också bero på att det händer många jobbiga saker i livet, och att ätstörningar eller andra destruktiva beteenden då blir ett sätt att försöka hantera de svåraste känslorna.

Vanliga orsaker till ätstörningar:

• låg självkänsla
• höga krav på sig själv (prestationer, vänner, status)
• skam- och skuldkänslor
• mobbing eller elaka kommentarer om utseende och kroppen
• samhällets fokus på kropp och utseende (sociala medier, normer, reklam, trender, kompisar, familjen)
• en kompis eller någon annan du bryr dig om har en ätstörning
• att försöka hantera något jobbigt genom att äta eller kontrollera sin kropp (livssituation, stress, problem hemma, kris, trauma)
• aktiviteter där det är mycket fokus på att prestera, vara smal eller ha muskler (sport, idrott, tävlingar)
• annan psykisk ohälsa eller diagnos (till exempel adhd, autism, ångest, tvång).

Stötta någon som har en ätstörning

Det kan vara svårt att veta vad du ska göra om någon du känner har problem med mat eller en ätstörning. Du kan visa att du bryr dig genom att prata med personen och fråga hur hen mår. Tänk på att inte prata om eller lägga för mycket fokus på mat, vikt, träning eller utseende. Fokusera i stället på att lyssna och försöka förstå vad hen känner och går igenom.

En ätstörning kan vara svårt för dig som vän eller närstående att hantera på egen hand. Därför är det viktigt att personen får hjälp av en vuxen. Om du känner att situationen påverkar dig är det viktigt att du själv också pratar med en vuxen. Du hittar kontaktuppgifter längre ner på sidan.

Om någon du känner har ätstörningar (umo.se)

Här hittar du mer information och bra länkar.

Om mat och vad som är bra att äta (umo.se)

Vitaminer, mineraler och kosttillskott (1177.se)

Så kan du undvika järnbrist (svt.se)

Bra att veta om vikt (umo.se)

Om ätstörningar och vad du kan göra (umo.se) 

Stötta någon som har en ätstörning (umo.se)

Information om ätstörningar och stöd (shedo.se)

Olika typer av ätstörningar och diagnoser (bup.se)

Om du mår dåligt och känner att du behöver råd och stöd finns det flera som kan hjälpa dig. Du kan till exempel söka hjälp hos elevhälsan, ungdomsmottagningen eller kontakta Bup.

Body Project - gruppträffar och stöd för att trivas bättre i sin kropp (friskfri.se)

Frisk och fri - råd, stöd och kontaktvägar (friskfri.se)

Att söka hjälp (umo.se)

Chattar

Anonym chatt för dig med eller frågor om ätstörningar (shedo.se)

Chatta om jobbiga tankar kring kropp, mat och träning (friskfri.se)

Chatta anonymt med en vuxen som jobbar på Bup

Kontakta eller chatta anonymt med en kurator dygnet runt (bris.se)

Få stöd via chatt eller videosamtal (ungalukas.se)

Livslinjen - chatt för dig som är ung (mind.se)

Mer stöd och chattar (umo.se)

Ungdomsmottagningen

På en ungdomsmottagning kan du få råd och hjälp om du har funderingar om kroppen, sex, relationer eller behöver preventivmedel. Du kan också få stöd om du mår dåligt och behöver någon att prata med.

Sök hjälp hos ungdomsmottagningen

Kontakta Bup

Det finns flera sätt att kontakta Bup. Du kan boka tid för ett digitalt besök via Ung Bupkontakt, eller kontakta En väg in som är en digital mottagning för Bup i hela Skåne.

Boka tid direkt via Ung Bupkontakt

Kontakta En väg in

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Kommunen och socialtjänsten kan hjälpa dig om du till exempel har problem hemma, om det är mycket bråk i familjen eller om ni har det svårt ekonomiskt. Om du känner dig otrygg hemma eller har varit med om något hemskt eller skrämmande är det viktigt att du söker hjälp.

Vanliga frågor och svar om socialtjänsten (kollpasoc.se)

Om socialtjänsten och vad som händer när du tar kontakt (umo.se)

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats