Hur funkar känslor?

Du kan välja undertext i videospelarens högra nederkant. Undertexter finns på svenska, engelska och arabiska. Illustrationer av Emilie Bergman.
Känslor och tankar hjälper dig att förstå vad du behöver för att må bra, eller om något känns fel och kanske är farligt. Vissa känslor kan vara starka och jobbiga. Det kan också vara svårt att sätta ord på vad du känner och tänker.

Känslor uppstår när du reagerar på något som du ser eller är med om. Du känner också känslor när du minns eller tänker på något. Känslor hjälper dig att kommunicera och förstå andra. Med olika ansiktsuttryck och kroppsspråk visar vi för varandra vad vi känner.

Det är del av livet att känna negativa och jobbiga känslor ibland. Men det finns flera saker du kan göra för att bättre förstå och hantera dina känslor.

Detta kan du göra nu

  • Prata med någon
    Det är alltid bra att prata med eller skriva till någon när du känner jobbiga känslor. Berätta hur du känner eller prata om något helt annat. Att isolera dig och vara ensam gör ofta att negativa känslor blir värre.
  • Gör något du gillar
    Gör något som brukar få dig att må bra, som att titta på en rolig film eller lyssna på musik.
  • Låt dig själv känna
    Det är inte fel att du känner som du känner och det är okej att gråta och vara arg. Ibland är det bättre att låta känslorna komma ut istället för att försöka tänka bort dem. Just nu kanske känslorna behöver finnas, men de behöver inte göra det för alltid.
  • Skriv ner dina känslor
    Det kan kännas skönt att skriva av sig. Att sätta ord på känslorna kan hjälpa dig att förstå varför du mår dåligt och vad du behöver för att må bättre.

Om du inte vet vad du känner

Ibland kan det kännas svårt att förstå eller förklara vad du känner. Om det känns svårt att sätta ord på en känsla eller om du känner dig förvirrad, så kan du testa att ställa frågor till dig själv.

Frågor du kan ställa:

  • Var i kroppen finns känslan?
  • Har den en färg, form eller temperatur?
  • Hur stark är känslan på en skala 1–10?
  • Vad tänker du på när du känner känslan?
  • Vad vill du göra när du känner känslan? Vill du dra dig undan, göra något speciellt eller söka kontakt?

Detta kan du göra över tid

  • Förstå dig själv
    Fundera över var och när du brukar känna jobbiga känslor. Kan det ha med plats, situation eller tid på dagen att göra? Du kanske upptäcker att du har vissa tankar och beteenden som brukar få dig att känna jobbiga känslor.
  • Öva på acceptans
    Det är okej att du känner som du känner. När jobbiga känslor kommer så försök att acceptera att de finns. Låt dig själv känna vad du känner istället för att försöka tänka bort känslorna.
    Mer om acceptans (snorkel.se)
  • Var snäll mot dig själv
    Försök alltid att vara snäll och ärlig mot dig själv. Istället för att till exempel bli arg på dig själv när du känner en jobbig känsla, så kan du försöka ge dig själv trygghet och förståelse.
  • Öva på att slappna av
    Avslappningsövningar, meditation och mindfulness kan också hjälpa dig att må bättre.
    Mer om mindfulness och självmedkänsla (1177.se)

Tips!

Här är fler tips på vad du kan göra:

  • Försök sova och äta bra
    För att må bra och orka göra saker för att må ännu bättre är det viktigt att försöka sova bra och äta regelbundet och varierat.
  • Rör på dig
    Om du rör på dig så att din puls höjs sjunker nivån av stresshormoner i kroppen. Att ta en promenad kan också hjälpa dig att må bättre.
  • Träna på problemlösning
    Fundera över om du har några problem som du kan lösa (till exempel säga förlåt, berätta för någon vad du känner eller be om hjälp i skolan). Försök släppa det du inte kan kontrollera.
  • Tro inte på allt du känner och tänker
    Bara för att du känner eller tänker något betyder det inte att det är sant. Det är också bra att försöka skilja på tankar och känslor.

Ibland kan känslor komma plötsligt och vara starka. Känslor kan också komma smygande eller ha funnits där länge, även om du inte vill eller förstår varför. Att känna "ingenting" är också en känsla som kan vara jobbig. Vissa känslor kan ibland kännas svåra att hantera eller stå ut med. Känslor (både positiva och negativa) förändras alltid med tiden, och starka känslor går ofta över av sig själv efter en stund.

Vad är en panikattack?

Om du upplever en panikattack kan du känna obehagliga känslor i kroppen, som till exempel hjärtklappning eller som att det blir svårare att andas. Det kan kännas som att något är fel i kroppen men känslorna är inte farliga. Du kan alltid lita på att din kropp tar hand om dig och lugnar ner sig efter en stund.

Film om panikångest och tips på vad göra när du känner panikkänslor (bris.se)

Sök hjälp

Det kan hjälpa mycket att prata med en vän eller närstående om dina känslor om du mår dåligt. Ibland kan du också behöva mer hjälp för att må bättre. Du hittar chattar och kontaktvägar längre ner på sidan.

Det är lätt att blanda ihop känslor och tankar. Skillnaden är att känslor är din reaktion på en händelse och tankar är din tolkning av en händelse. Vad du känner kan påverka vad du tänker och tvärt om. Negativa tankar kan därför göra att du känner negativa känslor.

Känslor i kroppen

Dina tankar kan göra att du får känslor som känns i kroppen, utan att det egentligen händer på riktigt. Blunda och tänk på att du äter en citron och se om din kropp reagerar fysiskt. Det kanske vattnas i munnen, du kanske ryser till eller rynkar på näsan. Därför kan det vara viktigt att skilja på känslor och tankar, eftersom det du känner eller tänker inte alltid är sant eller händer på riktigt.

Starka känslor som till exempel ångest, ilska eller skuldkänslor kan ibland kännas mycket i kroppen. Känslor i kroppen kan kännas på olika sätt och ibland kan det vara väldigt obehagligt och jobbigt. Ibland kan det göra ont, kännas som att någonting är fel i kroppen och du kan få panikkänslor. Känslorna är inte farliga och går över av sig själv. Du kan alltid lita på att din kropp tar hand om dig och lugnar ner sig efter en stund.

Film om panikångest och tips på vad göra när du känner panikkänslor (bris.se)

Din inre kritiska röst

Alla människor har en inre kritisk röst som bland annat hjälper dig att lära av dina misstag. Ibland kanske den kritiska rösten får dig att känna dig osäker eller tycka illa om dig själv. Om du känner att den kritiska rösten får dig att må dåligt så kan du testa att tänka att den bara är tankar och inte sanningen. Istället för att tänka “jag är inte bra nog” kan du prova att tänka “jag har en tanke om att jag inte är bra nog”.

Filmer om tankar, känslor och den inre kritiska rösten (känslogrejen.se)

Minska negativa tankar och känslor

Det finns flera övningar du kan göra för att minska negativa tankar och känslor. Därför är det viktigt att försöka vara snäll mot sig själv när jobbiga tankar och känslor uppstår. Vad du känner är inte fel eller farligt. Tillåt dig själv att känna vad du känner och fundera sedan över vad som är bra att göra för du ska må bättre.

Träna också på att tänka positivt om dig själv. Du kan tänka på och skriva ner saker som du tycker om med dig själv. Det kan också vara saker som andra säger att du är bra på.

Fler övningar för att minska negativa tankar (snorkel.se)

Alla känslor är viktiga och har en funktion. Det kan till exempel vara livsviktigt att känna rädsla ibland. Utan rädsla hade du oftare hamnat i farliga situationer och varit sämre på att agera snabbt eller fly när det behövs.

Känslor kan delas in i tre grupper:

  1. Negativa känslor (ilska, skam, oro) ger dig rött ljus och säger åt dig att sluta med det du gör eller akta dig.
  2. Neutrala känslor (förvåning) ger dig gult ljus och säger åt dig att tänka efter eller vara beredd.
  3. Positiva känslor (glädje, intresse) ger dig grönt ljus och säger åt dig att fortsätta med det du gör.
Trafikljus där den röda lampan har ett argt uttryck, den gula ett förvånat uttryck och den gröna ett glatt uttryck.

Våra grundkänslor

Det finns nio grundkänslor som alla människor föds med. Du kan känna flera olika känslor samtidigt. Många känslor är en blandning av olika flera grundkänslor.

Mer om våra grundkänslor (snorkel.se)

Om du mår dåligt och känner att du behöver råd och stöd finns det flera som kan hjälpa dig. Du kan till exempel söka hjälp hos elevhälsan, ungdomsmottagningen eller kontakta Bup.

Mer om att söka hjälp (umo.se)

Chattar

Chatta anonymt med en vuxen som jobbar på Bup

Kontakta eller chatta anonymt med en kurator dygnet runt (bris.se)

Livechatt där Bris kuratorer svarar på frågor (bris.se)

Anonym chatt för dig med självskadebeteende (shedo.se)

Chatta med en vuxen som gärna lyssnar (ungalukas.se)

Livslinjen – chatt för dig som är ung (mind.se)

Mer stöd och chattar för dig som mår dåligt (umo.se)

Hjälp hos ungdomsmottagningen

Ungdomsmottagningen finns för dig som har funderingar om kroppen, sex, relationer eller behöver hjälp med preventivmedel. Du kan också få stöd om du mår dåligt och behöver någon att prata med.

Mer om vilken hjälp du kan få hos ungdomsmottagningen

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Kommunen och socialtjänsten kan hjälpa dig om du till exempel har problem hemma, om det är mycket bråk i familjen eller om ni har det svårt ekonomiskt. Om du känner dig otrygg hemma eller har varit med om något hemskt eller skrämmande är det viktigt att du söker hjälp.

Vanliga frågor och svar om socialtjänsten (kollpasoc.se)

Om socialtjänsten och vad som händer när du tar kontakt (umo.se)

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Kontakta Bup

Det finns flera sätt att kontakta Bup. Du kan boka tid för ett digitalt besök via Ung Bupkontakt, eller kontakta En väg in som är en digital mottagning för Bup i hela Skåne.

Boka tid direkt via Ung Bupkontakt

Kontakta En väg in

Om du har ett självskadebeteende

Om du skadar dig själv är det viktigt att du söker hjälp. Du kan också chatta anonymt med SHEDO för att få råd och stöd.

Chatta med SHEDO (shedo.se)

Sök hjälp akut

Om du har en pågående kontakt med Bup ska du kontakta din mottagning om du börjar må sämre.

Hitta kontaktuppgifter till din mottagning

Om du eller någon annan riskerar att skadas allvarligt eller om du har självmordstankar ska du söka hjälp akut. Du kan också ringa eller chatta med Självmordslinjen på mind.se.

Självmordslinjen – för dig som har självmordstankar (mind.se)

Kontakta Bups akutmottagning

Vid livshotande tillstånd, ring 112.

Flicka som går i skogen och håller i ett paraply. Det regnar men i fjärran kan hon se solen lysa. Illustration.

Om du oroar dig mycket eller känner ångest

Att känna oro ibland är en del av livet. Ångest kan vara obehagligt men det är inte farligt.

Senaste uppdatering: 2022-02-07

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.