Dina rättigheter

Barnkonventionen har tagits fram av FN (Förenta nationerna) och innehåller regler och rättigheter för barn i hela världen. Alla under 18 år räknas som barn i barnkonventionen.

I Sverige är barnkonventionen lag. Det betyder att skolan, vården, domstolar och andra myndigheter behöver följa vad som står i den. Rättigheterna i barnkonventionen gäller för alla barn och unga i Sverige. Det spelar ingen roll om du är svensk medborgare, har tillfälligt uppehållstillstånd, är asylsökande eller papperslös.

Barnkonventionens grundprinciper

Barnkonventionen innehåller 54 regler. Alla regler är viktiga men några av dem är grundprinciper som är bra att ha koll på.

Grundprinciperna:

• Lika värde och ickediskriminering
  Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Du får inte diskrimineras eller behandlas sämre än andra oavsett var du eller din familj kommer ifrån, hur mycket pengar ni har, vilket språk du pratar eller vilken hudfärg du har. Det spelar heller ingen roll vilket kön du har, om du är religiös eller har en funktionsnedsättning.
  Mer om lika värde och diskriminering (minarattigheter.se)
• Barnets bästa
  Vuxna måste alltid tänka på ditt bästa när de bestämmer och gör saker som påverkar ditt liv. Det kan till exempel vara att socialtjänsten måste tänka på vad som blir bäst för dig om de behöver ta beslut om dig och din familj.
• Liv och utveckling
  Du har rätt till liv och utveckling. Det betyder att du ska få vård och mediciner om du blir sjuk eller skadad, och att du ska skyddas om du är i eller kommer från ett land där det är krig. Du har också rätt att utvecklas och ha en bra barndom, som till exempel att du ska få hjälp i skolan när du behöver.
• Delaktighet och inflytande
  Du har rätt att säga vad du tycker och vuxna ska lyssna på vad du säger. Ett exempel är om dina föräldrar ska skiljas och inte är överens om var du ska bo. Då måste domstolen fråga dig om hur du vill ha det. Ett annat exempel är att lärarna i skolan måste fråga vad du och dina klasskamrater tycker innan de bestämmer saker som påverkar er. Vuxna behöver inte alltid göra som du vill, men de måste alltid lyssna på dig innan de bestämmer något!

Hela barnkonventionen som lättläst version (bris.se)

Det finns också andra rättigheter och lagar som gäller för dig under 18 år, som till exempel att du ska skyddas mot våld och övergrepp. Du har också rätt att inte behöva bli behandlad dåligt eller diskrimineras för din sexuella läggning eller könsidentitet.

Mer om diskriminering och homofobi (umo.se)

Det finns också flera skyldigheter som gäller för dig och alla andra. Alla har till exempel skyldighet att följa vad som står i lagen och att inte göra varandra illa. Du får till exempel inte säga vad du tycker om du säger eller sprider rasistiska saker. Det står i lagar som förbjuder hets mot folkgrupp.

Mer om rasism (umo.se)

Dina rättigheter hemma och föräldrars skyldigheter

Du har rätt att känna dig trygg hemma och vara med och påverka ditt liv, men du får inte alltid göra som du själv vill eller tycker är bäst för dig. Dina föräldrar eller vårdnadshavare är ansvariga för dig tills du fyller 18 år, och har skyldighet att skydda och ta hand om dig. 

Föräldrar och vårdnadshavare har rätt att bestämma ganska mycket men inte allt. De bestämmer till exempel när du ska gå och lägga dig och hur länge du får vara ute på kvällarna. De får också hindra dig från att göra skadliga saker som att dricka alkohol eller röka. Men de får till exempel inte bestämma över vem du blir kär i eller vilken religion du ska tro på.

Mer om dina rättigheter hemma och föräldrars skyldigheter (umo.se)

Socialtjänstlagen

Socialtjänstlagen beskriver vad du och din familj kan få för hjälp av socialtjänsten i din kommun. Socialtjänsten kan hjälpa dig om du till exempel har problem hemma, om det är mycket bråk i familjen eller om ni har det svårt ekonomiskt. Om du känner dig otrygg hemma eller har varit med om något hemskt eller skrämmande är det viktigt att du söker hjälp.

Vanliga frågor och svar om socialtjänsten (kollpasoc.se)

Mer om socialtjänsten och vad som händer när du tar kontakt (umo.se)

Alla ska ha samma möjligheter att lära sig och trivas i skolan. Det betyder att du har rätt till stöd och hjälpmedel om du behöver det. Skolpersonalen måste också hjälpa dig om du blir kränkt eller mobbad i skolan. Du har också rätt till skolhälsovård, gratis skollunch och skolskjuts om du bor långt bort.

Mer om dina rättigheter i skolan (minarattigheter.se)

Skolans ansvar om du eller någon annan blir mobbad (friends.se)

Hjälp och stöd i skolan

Om du har svårt att klara kunskapsmålen i ett eller flera ämnen är skolan skyldig att hjälpa dig, göra anpassningar i undervisningen eller se till att du får särskilt stöd.

Anpassningar i undervisningen kan till exempel vara att du får tydligare instruktioner, hjälp av bildstöd eller textuppläsning. Att få särskilt stöd kan vara att du får hjälp av en speciallärare med de ämnen du har svårt för under en längre tid. Det kan också vara att du får hjälp i en särskild undervisningsgrupp.

Mer om anpassningar och särskilt stöd i skolan (spsm.se)

Skolplikt

Alla barn som bor i Sverige har skolplikt och måste gå i grundskolan. I de flesta fall startar skolplikten året du fyller 6 år, och sen har du skolplikt tills året du fyller 15 år och har gått färdigt sista terminen i grundskolan. Att gå gymnasiet är frivilligt, men nödvändigt om du vill studera på en högskola eller universitet.

Du har rätt att få hjälp och vård om du blir sjuk eller skadad. Det står både i barnkonventionen och i andra lagar. Att få vård är gratis i Sverige för dig som är under 18 år. Det gäller även för tandvård, mediciner och preventivmedel.

Tystnadsplikt och sekretess

Det är viktigt att du ska kunna berätta om hur du mår och känna dig trygg när du söker och får hjälp av vården. Därför har alla som jobbar i vården tystnadsplikt. Det gäller även för de som jobbar i receptionen, på apotek eller som tolkar. Tystnadsplikt innebär att det du berättar under ett vårdbesök är skyddat av sekretess. De du träffar och pratar med får inte berätta något om dig som patient för andra personer eller myndigheter. Men det finns vissa situationer när tystnadsplikt och sekretess inte gäller.   

Situationer när tystnadsplikt och sekretess kan brytas:

• När du som patient själv vill det och ger ditt samtycke.
• När det pågår en utredning hos en annan myndighet (till exempel i en domstol) som begär att få information om en patient.
• När ett barn eller ungdom riskerar att fara illa (till exempel utsättas för våld). Då är den du pratar med i vården skyldig att kontakta dina vårdnadshavare eller göra en anmälan till socialtjänsten. Det kallas för anmälningsplikt och gäller även för alla som jobbar inom skolan eller polisen.

Mer om tystnadsplikt och sekretess (umo.se)

Journalen är också skyddad av sekretess

Även det som står i din journal är skyddat av sekretess. I journalen kan de du träffar i vården skriva anteckningar om ditt mående. I de flesta fall är det bara vårdpersonalen som är inblandad i din vård som läser journalen. Du har alltid rätt att få veta vem som kan läsa din journal.

Dina vårdnadshavare kan logga in på 1177 och läsa din journal digitalt tills du fyller 13 år. När du fyllt 13 år loggar du själv in på 1177, och från att du fyller 16 år kan du själv läsa din journal digitalt. Mellan att du är 13 och 16 år kan varken du eller dina vårdnadshavare läsa journalen digitalt.

Du kan alltid fråga den du träffar i vården om vad som står i din journal. Dina vårdnadshavare kan också ansöka om att få tillgång till journalen efter att du fyllt 13 år.

Mer om din journal på till exempel en ungdomsmottagning (umo.se)

Om du själv tar kontakt med vården

Du som är under 18 år kan söka vård själv och kontakta till exempel elevhälsan, en ungdomsmottagning eller Bup utan att en vårdnadshavare är med. Ibland kan den du träffar i vården behöva informera dina vårdnadshavare för att kunna hjälpa dig vidare, men då pratar hen med dig först och tar hänsyn till vad du tycker. Dina vårdnadshavare kan till exempel veta att du har kontakt med Bup, men de behöver inte veta allt som sägs under besöken. Desto äldre du är desto mer kan du bestämma själv hur mycket dina föräldrar eller vårdnadshavare ska veta.

Filmer om dina rättigheter i vården (1177.se)

Här hittar du mer information och bra länkar.

Information om dina rättigheter (minarattigheter.se)

Om barnkonventionen (bris.se)

Diskriminering, rasism och homofobi (umo.se) 

Dina rättigheter hemma och föräldrars skyldigheter (umo.se)

Tystnadsplikt, sekretess och dina rättigheter i vården (umo.se)

Filmer om dina rättigheter i vården (1177.se)

Om du mår dåligt och känner att du behöver råd och stöd finns det flera som kan hjälpa dig. Du kan till exempel söka hjälp hos elevhälsan, ungdomsmottagningen eller kontakta Bup.

Mer om att söka hjälp (umo.se)

Chattar

Chatta anonymt med en vuxen som arbetar på Bup

Kontakta eller chatta anonymt med en kurator dygnet runt (bris.se)

Livechatt där Bris kuratorer svarar på frågor (bris.se)

Chatta med en vuxen som gärna lyssnar (ungalukas.se)

Livslinjen – för dig som är ung (mind.se)

Mer stöd och chattar för dig som mår dåligt (umo.se)

Hjälp hos ungdomsmottagningen

Ungdomsmottagningen finns för dig som har funderingar om kroppen, sex, relationer eller behöver hjälp med preventivmedel. Du kan också få stöd om du mår dåligt och behöver någon att prata med.

Mer om vilken hjälp du kan få hos ungdomsmottagningen

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Kommunen och socialtjänsten kan hjälpa dig om du till exempel har problem hemma, om det är mycket bråk i familjen eller om ni har det svårt ekonomiskt. Om du känner dig otrygg hemma eller har varit med om något hemskt eller skrämmande är det viktigt att du söker hjälp.

Vanliga frågor och svar om socialtjänsten (kollpasoc.se)

Mer om socialtjänsten och vad som händer när du tar kontakt (umo.se)

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Kontakta Bup

Det finns flera sätt att kontakta Bup. Förutom att chatta och få stöd online kan du söka hjälp och boka tid för ett digitalt besök via Ung Bupkontakt. Du kan också kontakta En väg in som är en digital mottagning för Bup i hela Skåne.

Sök hjälp och boka tid direkt via Ung Bupkontakt

Kontakta En väg in