Stress hos barn och unga

Barn och unga behöva hjälp med att utveckla strategier för att hantera stress. Förmågan att planera och organisera är inte färdigutvecklad och därför behövs ofta stöd och vägledning från dig som vuxen.

Var ett stöd i vardagen

Det är individuellt vilket stöd varje barn behöver, men rutiner i vardagen, hjälp med tidsplanering och bra mat-, sömn- och motionsvanor är alltid viktigt för att barnet ska må bra.

Barn och unga påverkas även mycket av sin omgivning och sina relationer. En stressig hemmiljö, svårigheter i skolan eller sociala problem kan leda till negativ stress och annan psykisk ohälsa. Många barn upplever att det är höga krav i skolan och känner prestationsångest.

Se till att det finns tid för återhämtning

Planera in tid och skapa möjligheter för barnet att kunna återhämta sig. När barnet har många måsten eller "tråkiga" saker hen måste göra, är det viktigt att hen också får göra saker som känns roliga och meningsfulla. Återhämtning kan både vara att slappa hemma (som att titta på film, spela eller pyssla) eller att göra roliga aktiviteter (som att umgås med vänner, vara utomhus eller röra på sig). Det kan också vara att barnet tar korta pauser när hen pluggar.

Man återhämtar sig också när man sover, och därför är det viktigt att barnet får tillräcklig med sömn. Då blir det lättare att koncentrera sig och hantera stressiga perioder. Tonåringar behöver sova minst 8 till 9 timmar för att må bra.

Bekräfta och lyssna

Se till att det finns tid för samtal och reflektion tillsammans. Bekräfta barnets känslor av stress genom att lyssna och finnas där. Visa intresse för vad hen går igenom i vardagen och livet. Fråga hur det fungerar i skolan, med vänner och andra relationer. Prata också om vad hen gör och tar del av på nätet och i sociala medier.

Om validering och hur du kan bekräfta barnets känslor (habilitering.se)

Skärmtid och sociala medier

Barn och unga spenderar mycket tid framför skärmen och en stor del av deras liv sker på nätet. Att ofta vara uppkopplad och vistas i digitala miljöer (som till exempel onlinespel och sociala medier) är något som unga kan behöva vägledning kring för att kunna hantera på bra sätt.

I sociala medier visas många idealbilder där fokus ofta är på utseende, framgång och status. Det är vanligt att unga jämför sig mycket med andra vilket kan göra att barnet upplever FOMO (fear of missing out). Det innebär att barnet känner stress och oro för att missa roliga upplevelser och aktiviteter som de ser andra göra. Uppmuntra barnet att ta en paus från sociala medier ibland och att sluta följa konton som får hen att känna sig stressad. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att äldre barn och tonåringars skärmtid ska begränsas till 2–3 timmar per dag.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmtid för barn och unga (www.folkhalsomyndigheten.se)

Var en bra förebild

Fundera över hur du bemöter barnet när du själv är stressad. Om du blir bättre på att hantera din egen stress blir du en bra förebild som barn och unga kan lära sig av.

Så kan du hantera och minska stress hos barnet och dig själv (raddabarnen.se)

Fler tips på hur du kan hjälpa och vara ett stöd

• Prata med barnet och försök att tillsammans hitta en bra balans mellan matvanor, sömn, rörelse, aktiviteter, uppgifter, umgänge och återhämtning.
• Ha en tydlig struktur i vardagen.
• Hjälp till med planering genom att till exempel göra tydliga scheman över läxor och andra aktiviteter. Planera in pauser i samband med läxläsning.
• Sätt en rimlig kravnivå för barnet.
• Hjälp barnet att kartlägga och förstå sina stressfaktorer.
• Se till att det finns möjlighet till återhämtning hemma.
• Prata med lärare och tränare vid behov.

Videoföreläsning om stress och hur du kan stötta barn och unga

Prestationsångest, låg motivation, koncentrationsproblem eller att ha svårt för att planera är exempel på saker som kan göra att barnet utvecklar ett uppskjutarbeteende. Det kallas även för prokrastinering och är en vanlig orsak till stress hos både barn, tonåringar och vuxna.

Att ha ett uppskjutarbeteende innebär att man ofta skjuter upp saker länge och har svårt att börja med eller slutföra uppgifter i tid. Det kan också vara att barnet lätt blir distraherad och istället gör enklare eller roligare saker. I värsta fall klarar barnet inte av att genomföra uppgifter och hamnar efter i skolan.

Uppskjutarbeteende kan även hänga ihop med andra psykiska besvär och diagnoser. Barn kan i vissa fall behöva professionell hjälp för att må bättre.

Så kan du kan hjälpa barn med uppskjutarbeteende

• Hjälp till med att planera och organisera bland alla uppgifter som barnet behöver göra.
• Uppmuntra barnet till att bara sätta igång och börja med en uppgift även om det känns jobbigt. Påminn barnet om att det ofta känns det lättare när man har börjat och kommit igång.
• Dela upp stora uppgifter i mindre delar och sätt upp flera delmål. Det kan till exempel vara att barnet ska arbeta med en uppgift i 15 minuter, skriva en sida eller läsa tre sidor. Belöna barnet när hen når ett delmål eller slutför en uppgift.
• Minska distraktioner genom att till exempel lägga undan mobiler. Fråga barnet vad hen brukar distraheras av och skapa en så god arbetsro som möjligt.

Mer om hur du kan hjälpa barn med koncentrationsproblem och andra svårigheter

Stress är en viktig känsla som alltid funnits hos människan för att hjälpa oss att överleva. Man börjar känna stress när kroppen reagerar på ett hot. Vad man upplever som ett hot kan vara många olika saker. Det kan vara allt från att möta ett farligt djur till att ha prov i skolan eller behöva skynda till bussen.

Vad händer i kroppen när man stressar?

När man känner stress börjar hjärtat slå fortare, andningen blir snabbare och musklerna spänns. Man får också extra energi, bättre reaktionsförmåga och blir mer fokuserad. På så sätt förbereder sig kroppen på att överleva, möta olika hot och lösa problem (till exempel att fokusera på ett prov eller springa till bussen).

Att stressa mycket och länge är ansträngande för kroppen. Det är därför man kan börja må dåligt om man stressar mycket, men det är inte farligt att känna stress. För att må bra behöver kroppen och hjärnan återhämta sig efter stressiga perioder.

Tecken på negativ stress:

• dålig sömn och ökad trötthet
• spänningar i kroppen, huvudvärk och ont i magen
• sämre minne och koncentrationsförmåga
• rastlöshet och svårt att koppla av
• minskat intresse för roliga saker
• humörsvängningar, irritation och nedstämdhet
• negativa tankar och känslor
• hjärtklappning och ångest.

Stress är inte bara dåligt

Att tänka att stress är dåligt kan göra att det känns värre än vad det behöver göra, och att försöka undvika stress helt kan göra att man missar upplevelser och roliga saker i livet.

Stress behöver inte alltid vara en jobbig känsla, utan kan till exempel vara när man känner sig pirrig eller spänd för något man ser fram emot. Det kan också vara när man är kär, får en häftig idé eller känner sig taggad inför en viktig match.

Stress i olika åldrar

När barn börjar förskolan kommer de i kontakt med många nya människor och miljöer, vilket innebär många intryck som barnet behöver bearbeta. I grundskolan förväntas barn kunna kontrollera sitt beteende och passa tider. När barnet blir äldre ökar kravet på självständighet och hen förväntas kunna planera och organisera. Mängden uppgifter ökar och barnet förväntas hålla reda på scheman, uppdateringar och olika lokaler helt på egen hand.

Barnet förväntas även hantera relationer och hitta sin plats i sociala grupper och sammanhang. Det kräver en alltmer utvecklad social förmåga ju äldre barnet blir. Önskan om att bli accepterad och strävan efter att anpassa sig och leva efter olika normer blir mer påtaglig.

Olika åldrar kräver olika saker av dig som närstående vuxen. För små barn och bebisar är hudkontakt och fysisk närhet viktigt när de känner stress eller andra jobbiga känslor. Tonåringar behöver mer verbalt omhändertagande, till exempel att man lyssnar och bekräftar utan att alltid komma med lösningar eller egna åsikter. Men även tonåringar kan behöva kramar och fysisk närhet när de känner sig stressade. Oavsett ålder är barn och unga beroende av vuxna i sin omgivning för att kunna hantera stress och andra jobbiga känslor under livets gång.

Mer om stress hos barn och unga (1177.se)

Vanliga orsaker till negativ stress hos barn och unga:

• stressigt i skolan (prestationsångest, prov, resultat)
• uppskjutarbeteende (prokrastinering)
• krav och förväntningar (egna och andras)
• problem i relationer (familj, vänner, kärlek, ensamhet, mobbning)
• normer och grupptryck
• sociala medier
• framtiden (jobb, pengar, klimatkrisen)
• något oroar eller bekymrar barnet (livssituation, ekonomi, problem hemma)
• kris och allvarliga händelser (trauma, olycka, sjukdom, dödsfall, krig, övergrepp, våld)
• annan psykisk ohälsa eller diagnos (till exempel adhd, autism, ångest, depression).

Här hittar du mer information och råd om hur du kan hjälpa barn och unga.

Om stress hos barn och unga (1177.se)

Videoföreläsning om stress hos barn och unga

Om koncentrationsproblem, impulsivitet och adhd

Mer om koncentrationssvårigheter hos barn och unga (1177.se)

Råd och tips för föräldrar (raddabarnen.se)

Bris guidar – tips och råd för att stötta barn och unga (bris.se)

Mer stöd och råd om hur du kan hjälpa barn och unga (bris.se)

Information och råd till dig som jobbar med barn och unga

Råd till dig som möter barn och unga med psykisk ohälsa och NPF (känslogrejen.se)

Kunskap och stöd för dig som arbetar med barn (raddabarnen.se)

Handbok för samtal i skolan (bris.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa (varanere.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa från Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Suicidprevention för närstående och yrkesverksamma

Broschyr om unga och suicidkommunikation på webben (mediemyndigheten.se)

Information och råd till dig som är närstående om hur du kan stötta (mind.se)

Livsviktiga snack – fakta, tips och övningar för att prata med barn om psykisk hälsa (suicidezero.se)

Suicide Zero-podden Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Utbildningar om suicidprevention (suicidezero.se)

Livsviktiga snack - Ladda ner boken (suicidezero.se)

Stör döden – utbildning för lärare (stordodenutbildning.se)

Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att söka professionell hjälp. Om du känner dig osäker finns det flera du kan kontakta för att få råd och vägledning.

Om hjälpen här inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning En väg in.

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris kontaktvägar och stöd (bris.se)

Föräldralinjen hos Mind (mind.se)

Tänk på att ju äldre barnet är desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Du kan kontakta din kommun och socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter för unga inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Anmälan till socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Information om anmälan för yrkesverksamma (dagsattprataom.se)