Nedstämdhet och depression

Om du märker att ett barn verkar ledsen är det viktigt att visa att du finns där om hen behöver hjälp eller vill prata om något. Det är också viktigt att försöka aktivera barnet och uppmuntra hen till att göra sånt hen tycker om och mår bra av.

Finns det en orsak?

Att förstå orsaken till att barnets mående gör det enklare att göra förändringar för att det ska bli bättre. Ibland är orsaken tydlig, men ibland kan det vara svårare att ta reda på vad som gör att barnet mår dåligt. Sjukdomar och somatiska tillstånd kan också vara en orsak till nedstämdhet. Därför kan det kan vara bra att kontakta vårdcentralen för att utesluta kroppsliga problem som kan påverka hur barnet mår psykiskt.

Ibland kanske barnet inte vet varför hen mår dåligt. Det är också vanligt att ibland inte orka eller vilja prata om sina känslor. Det kan vara frustrerande och tålamodskrävande när du vill hjälpa, men ibland behöver du acceptera barnets känslor som de är och låta hen ta sin tid. Det finns fortfarande flera saker du och ni tillsammans kan göra för det ska bli bättre.

Validering och att bekräfta barnets känslor

Validering handlar om att bemöta barnet på sätt som gör att hen känner sig sedd och förstådd. Du validerar och bekräftar barnet genom att ge hen rätt till sina känslor, utan att du uttrycker dina egna åsikter om dem. Det är vanligt att vilja släta över, distrahera eller hitta snabba lösningar. Men försök istället att bekräfta barnet genom att stanna upp och stå ut med det som barnet uttrycker och berättar.

Genom att lyssna uppmärksamt och titta på barnet bekräftar du hens känslor. Du kan också återberätta det som barnet säger och fråga om du har förstått rätt. Validering har ofta en lugnande effekt eftersom det visar att du bryr dig och vill förstå barnet och hens upplevelse.

Du kan också påminna barnet om att det inte är fel eller konstigt att må dåligt och känna som hen gör. Det är okej att vara ledsen, gråta och vara arg. Även negativa känslor är en del av livet och alla känslor kommer och går.

Mer om validering och hur du kan hantera starka känslor (hanterakanslor.se)

Föräldratips om validering och hur du kan bekräfta barnets känslor (habilitering.se)

Fler tips på hur du kan hjälpa och vara ett stöd

• Prata med barnet och visa att du ser att hen inte mår bra. Visa intresse för vad barnet går igenom i sin vardag.
• Fokusera på att lyssna, validera och bekräfta barnets känslor. Låt barnet styra samtalet och låt hen berätta i lugn och ro.
• Kom bara med egna förslag på lösningar om barnet ber om det.
• Hjälp till att upprätthålla goda levnadsvanor och vardagsrutiner (sömn, hygien, kost, rörelse).
• Se över familjeklimatet och vad som går att göra hemma för att barnet ska må bättre.
• Ställ inte för höga krav på barnet och välj dina strider.
• Aktivera barnet genom att till exempel fråga vad hen skulle vilja göra. Planera in aktiviteter som hen kan se fram emot.
• Gör saker tillsammans med barnet. Det kan till exempel vara att byta miljö och ta er till en trevlig plats som till exempel ett café, museum, bibliotek eller park.
• Uppmuntra barnet att träffa kompisar och göra saker hen brukar gilla.

Fler sätt att stötta en tonåring som mår dåligt (mind.se)

Alla känner sig ledsna eller nedstämda ibland. Under puberteten är det också vanligt att känna många starka känslor och ha humörsvängningar. Det beror på att kroppen och hjärnan utvecklas.

Hur man mår beror också på vilken grundstämning man har. Känslor kan gå upp och ner och förändras snabbt under en dag, medan grundstämningen förändras långsammare och påverkar hur man mår mestadels av tiden. Om grundstämningen är låg under en längre tid kan det vara en depression.

Om man lider av en depression har man fler och värre besvär än när man "bara" känner sig ledsen eller nedstämd. Det är också svårare att distrahera sig från negativa tankar och ens sinnesstämning påverkar en mycket mer i vardagen.

Är barnet deprimerat?

Nedstämdhet och depression kan upplevas på olika sätt och bero på många olika saker. Att barnet känner känslor av nedstämdhet behöver inte betyda att hen är deprimerad, men hen kan ändå behöva hjälp och stöd när livet känns extra tungt.

Det är vanligt att känna igen flera tecken på depression. Men för att det ska vara en depression behöver barnet ha känt sig nedstämd eller haft mindre lust att göra saker under en längre tid. Barnet behöver också samtidigt uppleva flera andra tecken och symtom i listan nedan för att det ska vara en depression.

Tecken på depression:

• känna sig ledsen, nedstämd eller irriterad flera veckor i rad
• ingen lust eller minskat intresse för roliga saker
• ilska, irritation och rastlöshet
• svårt att sova eller sover för mycket
• ökad trötthet och låg energi
• äta mycket mer eller mindre än vanligt
• koncentrationssvårigheter
• negativa tankar och skuldkänslor
• dåligt självförtroende och låg självkänsla
• mycket känns jobbigt eller meningslöst
• uppgivenhet och likgiltighet
• tankar på döden.

Mer om depression hos barn och tonåringar (1177.se)

Hur är det att vara deprimerad?

Att hantera vardagen kan vara svårt för den som lider av en depression. Livet kan kännas jobbigt och meningslöst, och det är vanligt med återkommande negativa tankar om sig själv och omvärlden. Det kan också kännas jobbigt att tänka på framtiden. Även skuldkänslor, låg självkänsla, dåligt självförtroende och likgiltighet är vanligt.

Under en depression är det vanligt att till exempel vilja stanna kvar i sängen, äta sämre och bli mindre aktiv och social. Mindre aktivitet och sämre levnadsvanor gör att depressionen blir värre. Därför är det viktigt att barnet fortsätter att aktivera sig och göra sånt som brukar få hen att må bra, även om det känns jobbigt. Barn och unga behöver ofta hjälp och stöd för att hantera en depression.

Vanliga orsaker till nedstämdhet eller depression hos barn och unga:

• problem i relationer (bråk, familj, vänner, kärlek, ensamhet, mobbning)
• förändringar i livet (flytt, ny skola, skilsmässa)
• någon som barnet bryr sig om mår dåligt
• något oroar eller bekymrar barnet (livssituation, ekonomi, problem hemma)
• kris och allvarliga händelser (trauma, olycka, sjukdom, dödsfall, krig, övergrepp, våld)
• långvarig och negativ stress
• för lite sömn under lång tid
• grubbel och ältande
• årstider (väder, mörker, D-vitaminbrist)
• kroppsliga problem (hormoner, skada, järnbrist, sjukdomar)
• annan psykisk ohälsa eller diagnos (till exempel adhd, autism, ångest, tvång).

Här hittar du mer information och råd om hur du kan hjälpa barn och unga.

Depression hos barn och tonåringar (1177.se)

Sju sätt att stötta en tonåring som mår dåligt (mind.se)

Om validering och hur du kan hantera starka känslor (hanterakanslor.se)

Råd och tips för föräldrar (raddabarnen.se)

Bris guidar – tips och råd för att stötta barn och unga (bris.se)

Mer stöd och råd om hur du kan hjälpa barn och unga (bris.se)

Information och råd till dig som jobbar med barn och unga

Råd till dig som möter barn och unga med psykisk ohälsa och NPF (känslogrejen.se)

Kunskap och stöd för dig som arbetar med barn (raddabarnen.se)

Handbok för samtal i skolan (bris.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa (varanere.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa från Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Suicidprevention för närstående och yrkesverksamma

Broschyr om unga och suicidkommunikation på webben (mediemyndigheten.se)

Information och råd till dig som är närstående om hur du kan stötta (mind.se)

Livsviktiga snack – fakta, tips och övningar för att prata med barn om psykisk hälsa (suicidezero.se)

Suicide Zero-podden Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Utbildningar om suicidprevention (suicidezero.se)

Ladda ner eller beställ boken Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Stör döden – utbildning för lärare (stordodenutbildning.se)

Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att söka professionell hjälp. Om du känner dig osäker finns det flera du kan kontakta för att få råd och vägledning.

Om hjälpen här inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning En väg in.

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris kontaktvägar och stöd (bris.se)

Föräldralinjen hos Mind (mind.se)

Tänk på att ju äldre barnet är desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Du kan kontakta din kommun och socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter för unga inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Anmälan till socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Information om anmälan för yrkesverksamma (dagsattprataom.se)