Som förälder, vårdnadshavare eller annan närstående vuxen har du en stor inverkan på ditt barns liv. Oavsett vilka utmaningar eller konflikter som finns i familjen kan du göra mycket för att stötta barnet och förbättra er relation.
Alla familjer har sina utmaningar och som förälder eller annan närstående är det vanligt att känna sig osäker, stressad och otillräcklig i perioder. Många problem och konflikter kan förebyggas och hanteras genom att relationerna i familjen förbättras över tid.
Barn och ungas psykiska hälsa påverkas mycket av deras hem- och familjeförhållanden. Föräldraskap innebär många utmaningar och ingen familj är perfekt. Alla familjer ställs inför olika utmaningar som till exempel förändringar, olyckor och kriser som kan leda till konflikter och problem. Det viktigaste är att du som närstående vuxen gör ditt bästa för att ge barnet trygghet och stöd.
Förebygg och hantera konflikter
När det är mycket bråk och konflikter i en familj är det vanligt att mycket tid går åt till att ”släcka bränder” och att snabbt försöka lösa olika problem och bråk när dem uppstår. Men det är också viktigt att försöka förebygga konflikter och olika problem.
Ett effektivt sätt att förebygga och minska konflikter i familjen är att uppmärksamma positivt beteende. Beteenden som du uppmärksammar och uppmuntrar blir med tiden allt vanligare beteenden hos barnet. Om ditt barn till exempel har hängt upp sin ryggsäck men slängt jackan på golvet så är det bättre att berömma barnet för att hen hängt upp ryggsäcken, istället för att klaga på jackan.
Triangeln visar upp en fördelning av strategier som kan vara bra att försöka sträva efter och agera utifrån, för att med tiden minska konflikter i en familj. Strategierna i triangelns nedre och mittersta del är de som bör användas ofta, och strategin i toppen på triangeln; att hantera konflikt bör användas mer sällan.
Gör saker tillsammans
För att minska konflikter och få en bättre samhörighet i familjen är det viktigt att göra saker tillsammans. Föreslå och genomför olika gemensamma aktiviteter, antingen hemma eller på andra platser. Gemensamma aktiviteter kan till exempel vara att äta middag tillsammans, spela spel, titta på en serie eller pyssla.
Det kan också vara bra att lämna hemmet ibland och ta er till en trevlig plats som till exempel ett café, museum eller park. Fråga barnet vad hen tror att hen skulle vilja göra.
Fler tips på hur du kan hjälpa och vara ett stöd
Aktivera barnet Ta reda på barnets intressen och utgå från vad hen tycker är kul. En hobby eller fritidsaktivitet som barnet trivs med hjälper hen att må bra psykiskt.
Var en god förebild Ta hand om dig själv och gör saker du själv mår bra av. Negativa känslor som till exempel stress hos föräldrar och närstående vuxna ökar också stressen hos unga. Försök att hålla dig lugn när barnet till exempel är arg eller ledsen. Om du svarar i affekt under en konflikt leder det ofta till att situationen blir värre.
Skapa tid för samtal Se till att det finns tid för samtal och reflektion. Prata med barnet och fråga hur hen tycker att det fungerar hemma. Visa intresse för vad barnet går igenom i sitt liv och bekräfta barnets tankar och känslor.
Bråk och konflikter i familjen
Ibland blir det bråk och konflikter i en familj. Det är normalt att inte komma överens om allt och bråka ibland. Konflikter behöver inte alltid vara något dåligt, utan kan leda till att man tillsammans hittar lösningar för att det ska bli bättre i familjen. Om man bråkar mycket och har svårt för att lösa konflikterna kan det påverka relationerna i familjen negativt och leda till ökad psykisk ohälsa hos barnet.
Som vuxen har du alltid ett större ansvar för att lösa konflikter, hålla dig lugn i svåra situationer och alltid tänka på vad du säger och gör. Du får inte säga eller göra saker som får barn att känna sig rädda, hotade eller kränkta. Det gäller även för styvföräldrar, äldre syskon, släktingar och alla andra vuxna i barnets närhet.
Skilsmässa och separation
Det är ganska vanligt att föräldrar och vårdnadshavare skiljer sig eller separerar. Hur barn upplever en separation kan vara väldigt olika. Till exempel är det vanligt att barn och unga känner skuld och oro. Det är alltid vuxnas ansvar att ordna med sina egna och barnens liv. Ju äldre barn blir desto mer har de rätt att vara med och bestämma, till exempel om var de ska bo.
Livet kan förändras mycket efter en skilsmässa eller separation. Barnet kanske behöver byta skola, flytta eller bo på flera ställen. Förändringar kan vara jobbiga både för de vuxna och barnen i en familj. Det är till exempel vanligt att sakna varandra när man inte träffas lika ofta som förut.
För de allra flesta familjer blir det lättare efter ett tag. Det blir till exempel ofta bättre i familjen efter en skilsmässa eller separation, eftersom det kan leda till att vuxna i familjen bråkar mindre. Det kan också kännas bra för barn att få tid att umgås med en förälder i taget.
Om en vuxen i familjen inte mår bra
Att leva med en förälder eller annan vuxen som mår psykiskt dåligt kan vara väldigt jobbigt för barn och unga. Många barn kan känna att det är deras ansvar att ta hand om den som mår dåligt, men det är aldrig barns ansvar att ta hand om en vuxen. Om du eller en annan vuxen i familjen mår dåligt är det viktigt att ni pratar med varandra eller söker hjälp.
När vuxna dricker alkohol eller använder droger
Att man som vuxen hamnar i en situation där man dricker för mycket alkohol eller använder droger kan bero på att man själv mår dåligt eller har haft det jobbigt i livet. Som vuxen med ansvar för barn behöver du se till att förändra detta, även om det inte var ditt fel att du eller någon annan hamnade där från början.
Det är ofta jobbigt för både barn och vuxna att bo med någon som dricker för mycket eller använder droger. Den som har problem med missbruk kan må dåligt, bete sig konstigt, vara otrevlig eller så klarar hen inte att ta ansvar hemma. Barn tar ofta på sig ett stort ansvar och kan känna att hen måste vara till lags och anpassa sig efter hur den vuxne mår och agerar. Men barn ska till exempel inte behöva ta hand om syskon eller handla och laga mat för att vuxna inte gör det. Barn ska inte heller behöva ta hand om en vuxen som är full eller påverkad av droger.
Om du som närstående vuxen dricker för mycket eller använder droger eller om en annan vuxen i familjen har problem så ska du söka hjälp hos till exempel kommunen eller primärvården. Det finns hjälp att få så att det kan bli bättre i familjen och för barnet.
Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att söka professionell hjälp. Om du känner dig osäker finns det flera du kan kontakta för att få råd och vägledning.
Om hjälpen här inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta En väg in för att få råd och söka hjälp. En väg in är en digital mottagning för Bup i hela Skåne som tar emot alla nya kontakter med Bup.
Tänk på att ju äldre barnet är desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.
Hjälp hos kommunen och socialtjänsten
Du kan kontakta din kommun och socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.
Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter för unga inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.
Om det finns misstanke om att barnet har självmordstankar eller ett allvarligt självskadebeteende ska ni söka hjälp akut. Det går att kontakta Bups akutmottagning i Malmö dygnet runt. Du kan också kontakta Självmordslinjen på mind.se för att få råd och stöd.
Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.
Tänk på att:
Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande.
Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.
Senaste uppdatering:2022-05-11
Svara på några korta frågor för att webbplatsen ska bli bättre för dig och andra besökare. Frågorna öppnas i ett nytt fönster och dina svar är anonyma.