Problem och konfilkter i familjen

Att fokusera mycket på konflikterna och det som känns jobbigt tar mycket energi, och kan leda till ökad frustration över tid. Därför är det viktigt att istället fokusera på och uppmärksamma de bra stunderna. När konflikterna tar mindre energi och plats i familjen blir det lättare att skapa god stämning, förbättra era relationer och hantera problem och konflikter i vardagen.

Förbättra relationen till ditt barn

För att förbättra relationen till ditt barn behöver du vara närvarande och bekräftande. Att vara tillsammans och umgås kravlöst kan göra att barnet öppnar upp sig mer och berättar vad hen känner och tänker. På så sätt kan ni lära känna och förstå varandra bättre.

Att umgås och vara tillsammans

Fundera över när ni brukar umgås i vardagen och försök att skapa fler sådana tillfällen. Det kan till exempel vara att hjälpa barnet med läxorna eller att småprata när ni äter middag. Att umgås lite varje dag är minst lika viktigt som att göra större aktiviteter då och då.

Detta kan du göra:

• Var närvarande och tillgänglig när barnet söker kontakt. Låt annat vänta om det går, och ta dig tid att lyssna och umgås. Minska distraktioner och ta bort saker som kan störa (till exempel genom att lägga undan mobilen eller stänga av tvn).
• Skapa egentid för bara dig och barnet. Utgå från barnets intressen och fråga vad hen skulle vilja göra. Det kan till exempel vara att spela spel tillsammans, ta en fika eller göra en utflykt.

Att vara tillsammans och umgås kravlöst kan också göra det lättare för barnet att öppna upp sig och prata om svårare ämnen. Då är det extra viktigt att du visar intresse och bekräftar barnets känslor.

Bekräfta barnet

Att bekräfta handlar om att bemöta barnet på sätt som gör att hen känner sig sedd och förstådd. Du bekräftar barnet genom att uppmärksamma hens känslor och visa att det är okej att hen känner så, utan att blanda in dina egna åsikter. En känsla kan vara svår och jobbig men aldrig fel, och även negativa känslor är en del av livet. Du behöver inte hålla med eller förstå barnets känslor för att bekräfta dem. Det är vanligt att vilja släta över, distrahera barnet eller hitta snabba lösningar. Men försök istället att stanna upp, lyssna och stå ut med det som barnet uttrycker och berättar.

Genom att bekräfta barnet hjälper du hen att både förstå sig själv bättre och känna sig förstådd av andra. Det kan dämpa de starkaste känslorna och göra det lättare för barnet att förstå och förklara varför hen känner som hen gör.

Detta kan du göra: 

• Försök att sätta dig in i barnets perspektiv och upplevelse. Visa att du lyssnar och bryr dig om vad hen känner.
• Sätt ord på barnets känslor. Om ditt barn till exempel gråter och är ledset kan du säga “Jag ser att du är ledsen just nu”.
• Genom att ställa frågor visar du intresse och att du finns där för barnet när hen behöver hjälp eller vill prata om något. Var ärlig om det är svårt att förstå hur barnet känner och tänker. Du kan till exempel säga "Jag ser att du är ledsen, men jag har inte förstått vad som har hänt. Kan du berätta för mig?”
• Du bekräftar också barnets känslor genom kroppsspråk, ansiktsuttryck och fysisk beröring (som till exempel att nicka, hålla ögonkontakt, lägga en hand på axeln eller erbjuda en kram).

Föräldratips om validering och hur du kan bekräfta barnets känslor (habilitering.se)

Validering och hur du kan hantera starka känslor (hanterakanslor.se)

Uppmärksamma och beröm barnet när hen gör något bra 

Barnet behöver och söker uppmärksamhet från dig och andra närstående vuxna, och kommer att fortsätta göra det som hen får uppmärksamhet för. Fokusera därför på att uppmärksamma och ge beröm när barnet gör något bra. Om barnet till exempel har hängt upp sin ryggsäck men slängt jackan på golvet, kan du ge beröm för att hen hängt upp ryggsäcken istället för att klaga på jackan. Då ökar sannolikheten att barnet börjar hänga upp både ryggsäcken och jackan i framtiden, samtidigt som förändringen kan ske utan så mycket tjat och bråk.

Detta kan du göra:

• Ge beröm direkt 
  Vänta inte för länge med att ge beröm efter att barnet har gjort något bra. Då är det lättare för barnet att förstå och komma ihåg vad som var bra, vilket ökar sannolikheten att hen fortsätter att göra så igen i framtiden.
• Var tydlig när du ger beröm
  Var tydlig och specifik när du ger beröm. Det kan till exempel vara att säga; ”Tack för att du hjälpte mig att bära den tunga soffan”, ”Vad fint du har städat på skrivbordet” eller ”Så fin du var mot din kompis när hen var ledsen”.
• Beröm utifrån barnets nivå och mognad
  Om du ska berömma barnets prestationer, fokusera då på att berömma och visa förståelse när barnet gör något som hen tycker är svårt, krångligt eller ovant. Att berömma saker som barnet själv tycker är enkelt kan uppfattas som nedlåtande, eller som att du inte förstår eller litar på hens kompetens.
• Beröm ansträngningen istället för resultatet
  Ibland kanske barnet anstränger sig utan att resultatet blir som hen eller du hade önskat. Då är det viktigt att ändå berömma ansträngningen så att barnet lär sig att det är värt att försöka även när det känns svårt.

Fatta familjen - podd om prestationsångest (urplay.se)

Förebygg problem och konflikter

Många problem och konflikter kan förebyggas genom att göra anpassningar i vardagen, planera och jobba med problemlösning tillsammans.

Detta kan du göra:

• Anpassa vardagen
  Fundera över vilka situationer som brukar leda till konflikt och vad du kan göra för att förebygga och stötta. Om barnet till exempel ofta är hungrig och sur efter skolan kan du erbjuda ett mellanmål eller frukt. Ett annat exempel kan vara att lägga barnet tidigare om hen ofta får utbrott på kvällen som beror på trötthet. Du kan också fråga barnet vad hen tror att hen skulle behöva i olika situationer.
• Planera tillsammans 
  Det är vanligt att barn har svårt med övergångar mellan olika aktiviteter, speciellt när barnet behöver sluta göra något som hen tycker om. Det kan till exempel vara när du behöver sätta gränser för skärmtid och barnets spelande. Då kan tydliga rutiner och påminnelser i god tid hjälpa. Om ni till exempel har bestämt att barnet får spela i en timme efter skolan kan det hjälpa att sätta en timer. Att använda fysiska hjälpmedel som en visuell timer eller ett schema som ni följer tillsammans kan minska känslan av personlig konflikt. Det bidrar också till en smidigare och mer förutsägbar vardag.
• Jobba med gemensam problemlösning
  Många barn har lättare att anpassa sig efter regler och gränser om de själva får vara med och påverka. Gemensam problemlösning innebär att ni uppmärksammar ett återkommande problem som ni vill hitta en lösning på. Prata om problemet och skriv ner förslag på lösningar. Tillåt kreativitet och försök att inte kritisera varandras förslag.
  
  Prata sedan om för- och nackdelarna med de olika lösningarna. Kom överens om en lösning som ni vill testa först. Bestäm hur länge ni ska testa lösningen (till exempel en vecka) och en tid då ni ska utvärdera hur det gått. Om lösningen inte fungerar kan ni testa ett av de andra förslagen ni kommit på. Ett tips är att öva på gemensam problemlösning för enklare problem några gånger innan ni börjar försöka lösa svårare problem och konflikter.

Gränssättning och regler

När du bestämmer regler och sätter gränser är det viktigt att du är lyhörd och respekterar barnets behov och önskningar. Du kan till exempel vara lite flexibel med skärmtiden. Låt barnet avsluta spelet i lugn och ro, istället för att behöva stänga av mitt i ett avsnitt eller match.

För att skapa god stämning kan du också behöva minska antalet tillsägelser. Det är nödvändigt att säga till i situationer som gäller barnets hälsa och säkerhet. Även regler kring att komma i väg till skolan eller när barnet ska lägga sig är viktiga för att skapa struktur i vardagen. Men om det är mycket tjat och bråk kan det vara svårt att uppnå den tillit som krävs för att lösa problem och konflikter tillsammans. Sträva därför efter att hitta balans mellan flexibilitet och strikthet, välj dina strider och prioritera de rutiner, regler och gränser som är viktigast.

Avleda konflikter

Det finns flera sätt att avleda konflikter från att uppstå eller eskalera. Ett exempel kan vara om barnet börjar bete sig irrationellt och impulsivt (som till exempel att springa runt, skrika eller dra i saker). Då kan du testa att föreslå en annan aktivitet eller be barnet om hjälp med något, istället för att bara säga åt hen att lugna sig.

Hantera konflikter

Många konflikter beror på att du eller barnet inte känner sig förstådd eller lyssnad på. Det kan till exempel vara om barnet inte kommer till bords när maten är klar eller när hen inte vill gå och lägga sig i tid. Barns missnöje och ovilja kan misstolkas som trots eller som att de söker uppmärksamhet, och det är vanligt att bli irriterad och vilja tillrättavisa när barnet inte gör som du säger. Men dessa beteenden beror i de flesta fall på att barnet inte har förmågan att hantera situationen eller sina känslor på ett bättre sätt. Det kan också bero på att hen är trött, hungrig eller mår dåligt. Då behöver barnet hjälp, stöd och förståelse istället för tillrättavisande. 

Konflikter kan också uppstå plötsligt och eskalera utan förvarning. Då är det lätt att bli arg, tappa tålamodet eller inte veta vad du ska göra för att lösa situationen. Det kan snabbt bli intensivt i en konflikt och då är det vanligt att själv känna starka känslor. I stunden är det viktigt att du försöker hålla dig lugn och inte agerar impulsivt. Det finns också flera saker du kan göra för att hjälpa barnet att lugna sig.

Detta kan du göra när en konflikt uppstår eller eskalerar:

• Om du själv håller dig lugn ökar sannolikheten att även barnet lugnar sig. Försök att visa lugn genom hela ditt kroppsspråk. Sänk röstläget, prata långsamt och använd få ord.
• Undvik att resonera, tjata, be eller hota i stunden när ni är upprörda. Vänta istället med att prata om konflikten tills du och barnet lugnat sig.
• Om en annan vuxen är närvarande kan ni försöka turas om i konflikthanteringen. På så sätt kan du få en paus för att lugna dig medan den andra vuxna är med barnet.
• Lämna situationen en stund om du behöver och har möjlighet. Behåll ett lugnt och neutralt kroppsspråk när du förklarar för barnet att du behöver gå undan en stund för att lugna dig. På så sätt visar du barnet hur man kan hantera starka känslor.

Detta kan du göra när konflikten lugnat sig:

1. Fundera över vad som hände före och under konflikten. Skriv gärna ner vad du kommer fram till. Hur uppstod konflikten? Vad tänkte och kände du? Vad gjorde och sa du? Vad gjorde och sa barnet? Hur tror du att hen kände eller tänkte? Vad tänker du att du hade kunnat göra annorlunda? Vad vill du testa att göra nästa gång en liknande situation uppstår?
2. När du har funderat igenom situationen är det viktigt att prata med barnet om vad som hänt på ett sätt som passar barnets ålder. Fråga barnet om ni kan prata och bestäm en tid som passar er båda. Försök att inte låta arg eller anklagande när ni pratar. Fråga barnet hur hen kände och hjälp barnet att sätta ord på sina känslor. Bekräfta barnets upplevelse av konflikten, och stäm av så att du har förstått barnet rätt.
3. Prata om hur ni kan göra annorlunda. Har barnet några önskemål eller förslag? Berätta hur du önskar att ni ska göra nästa gång en liknande situation uppstår. Kom med konkreta förslag på lösningar som ni kan testa. Sträva efter att förändra lite i taget om konflikten känns komplex och svår att lösa. Sammanfatta för barnet vad ni har pratat och kommit överens om så att det blir tydligt för er båda vad ni ska göra härnäst.

7 enkla knep för att lösa konflikter med ditt barn (raddabarnen.se)

Hantera syskonbråk

Konflikter är en naturlig del av barns utveckling. Genom att bråka med syskon lär sig barn att uttrycka sina känslor, stå upp för sig själva, förstå andras perspektiv och kompromissa. Ibland kan du behöva hjälpa barnen att hantera och lösa konflikterna. Det finns också mycket du kan göra för att förebygga återkommande konflikter och förbättra relationen mellan syskonen.

Detta kan du göra när syskon bråkar:

• Avvakta och se om barnen kan lösa konflikten på egen hand. Om konflikten eskalerar och barnen inte klarar av att lösa den på egen hand behöver du gå in och hjälpa.
• Försök att hålla dig lugn och neutral även om du kan behöva markera mot vissa beteenden (till exempel om konflikten blir mycket intensiv eller fysisk).
• Om konflikten blir mycket intensiv kan du behöva separera barnen en stund tills de lugnat sig.
• Om konflikten blir fysisk (till exempel om barnen börjar slåss) behöver du ingripa och hejda barnens rörelser och utfall mot varandra. Försök att använda lugna och följsamma rörelser. Om du behöver ta tag i ett barn, släpp greppet så fort som möjligt och håll inte fast barnet mer än nödvändigt.

Detta kan du göra när konflikten har lugnat sig:

• Låt alla berätta hur de känner och upplever situationen, och bekräfta barnens känslor. Om stämningen är väldigt upprörd kan det hjälpa att låta barnen prata med dig i enrum. Det är viktigt att de får berätta sin version av konflikten. Då blir det lättare att senare kunna lösa konflikten tillsammans.
• Fokusera på att hitta lösningar. För yngre barn kan det vara konkreta lösningar som till exempel att du bestämmer vem som får ha en leksak, eller att du ställer en timer som säger till när det är det andra barnets tur. För äldre barn kan det innebära att ni tillsammans hittar lösningar på olika problem. Låt barnen vara delaktiga så mycket som möjligt i problemlösningen.
• Hjälp barnen att förstå varandras perspektiv utan att skuldbelägga något av barnen. du kan till exempel fråga: "När du gjorde sådär, hur tror du hen kände det då?"

• Beröm barnen när konflikten är löst, speciellt för de handlingar som bidragit till lösningen.

Fler råd kring hur du kan göra när syskon bråkar (1177.se)

Nyhetsmorgon - Så löser du bråk och tjafs mellan syskon (tv4play.se)