Gaming, onlinespel och spelvanor hos unga

Oavsett hur mycket barnet spelar är det viktigt att upprätthålla goda levnadsvanor och rutiner i vardagen. Ofta behövs stöd och vägledning från dig som vuxen för att hitta en bra balans mellan spel och annat som barnet behöver göra för att må bra. Visa gärna intresse och prata med barnet om hens olika intressen, aktiviteter och spelen hen spelar. På så vis får du bättre förståelse för barnets upplevelser och hur spelen fungerar, samtidigt som barnet känner sig mer förstådd och bekräftad.

Hitta balans i vardagen

Rutiner, hjälp med tidsplanering och bra mat-, sömn- och rörelsevanor är alltid viktigt för att barnet ska må bra. När barnet rör på sig regelbundet, sover ordentligt och äter mat som är bra får hen mer energi och bättre fokus. Då blir det lättare att klara av skolan och annat som hen behöver göra. När vardagen fungerar bra blir det också roligare och mer rogivande för barnet att spela, istället för att det ska vara något som skapar stress och problem över tid.

Detta kan du göra

• Hjälp barnet att planera när hen ska spela och hur länge så det inte tar för mycket tid och energi från annat. Ni kan till exempel göra ett veckoschema över barnets läxor och andra aktiviteter för att tillsammans komma fram till när det passar bra att spela.
• Påminn barnet om att det är viktigt att ta pauser när hen spelar. Det är bra att pausa minst en gång i timmen, röra på sig och göra något annat en stund. Barnet kan till exempel använda timern i mobilen för att komma ihåg att pausa.
  Tips på rörelsepauser som ger ny energi (generationpep.se)
• Det är viktigt att också göra andra saker för att må bra. Uppmuntra barnet till att göra saker som hen brukar tycka om, att vara utomhus när det är ljust, röra på sig och vara social även utanför spelvärlden.

Stötta barnet att spela mindre

Det är vanligt att känna sig orolig och att det uppstår konflikter när barnet spelar mycket. Barn och vuxna kan ha olika syn på vad som är mycket speltid och inte. Det är viktigt att prata med och lyssna på barnet, och ta hänsyn till hela barnets vardag och mående. Om spelandet har blivit till en vana kan det vara svårt för barnet att själv bryta den. Det kan också finnas andra orsaker till att barnet har fastnat i spel som till exempel stress, ångest eller andra jobbiga känslor. Barn med adhd och autism kan också ha lättare än andra barn att fastna i att spela för mycket. Om spelandet har blivit ett svårare problem finns det flera saker du kan göra för att stötta barnet.

Det är också viktigt att komma ihåg att barn som spelar mycket inte är lata eller kanske inte vill spela mindre. Många spel är designade på sätt som gör det svårt att sluta spela. Till exempel genom att man får snabba kickar och belöningar när man spelar, vilket triggar hjärnan till att vilja spela mer hela tiden. Därför kan man behöva ha rutiner och bestämma i förväg hur länge man ska spela, så att man själv bestämmer över sitt spelande och inte tvärt om.

Detta kan du göra

• Prata med barnet om när hen brukar spela och varför. Är det när hen känner dig uttråkad, stressad, ledsen eller arg? Har det blivit en vana att spela, som till exempel när hen kommer hem från skolan eller på kvällen innan hen ska sova? När både du och barnet förstår mer om hens beteenden och spelvanor blir det lättare att förändra dem.
• Det är lättare att avstå från att spela om barnet har andra saker att göra istället. Prata med barnet om vad hen skulle vilja göra. Det kan till exempel vara att testa en ny hobby eller göra något som hen tidigare tyckt om. Det är också bra om barnet gör saker tillsammans med andra som inte är framför en skärm.
• Det kan hjälpa att planera i detalj när barnet ska och inte ska spela. Gör ett tydligt schema över vad barnet måste göra under dagen (som att göraläxor, äta, borsta tänderna, hjälpa till hemma med mera). När barnet gjort klart andra viktiga saker kan speltid fungera som belöning. Schemat kan också visa när barnet ska pausa och vad pauserna ska innehålla. Planera och gör scheman tillsammans med barnet. När barnet får vara delaktig ökar chansen för att hen följer schemat.
• Det är ofta bättre om barnet spelar kortare stunder då och då istället för att till exempel spela jättemycket på helgen. När barnet spelar kortare stunder blir det med tiden lättare för hen att inte fastna för länge i spelet och sluta spela när det behövs.
• Många barn och unga som fastnar i spel gör det för att det blivit ett sätt att försöka undvika eller fly från jobbiga känslor. Därför är det viktigt att du försöker förstå barnets känslor och göra något åt det som får hen att må dåligt. När barnet mår bättre och känner sig validerad och bekräftad blir det ofta lättare för hen att spela mindre. Barnet kan också behöva öva på att hantera sina känslor på andra sätt än att spela.
  Om validering och hur du kan bekräfta barnets känslor (habilitering.se)
• Det kan vara svårt att sluta med något som blivit en vana, och i början kan det kan kännas extra jobbigt för barnet. Därför behöver du som vuxen ha tålamod, stötta och ge beröm när barnet klarar av att spela mindre.

Fler tips på hur du kan hjälpa och vara ett stöd

• Visa intresse och prata med barnet om vad hen spelar. Ni kan också spela tillsammans om barnet vill det.
• Gör andra saker tillsammans. Fråga vad barnet vad hen skulle vilja göra och planera in roliga aktiviteter som hen kan se fram emot.
• Var en bra förebild och fundera över hur dina egna vanor kring skärmtid och spel ser ut. Många vuxna spelar själva, sitter länge med mobilen eller framför jobbdatorn. Barn gör som vuxna gör och inte som de säger.

Mer råd till dig som är närstående vuxen till ett barn som spelar mycket (raddabarnen.se)

Om barnet spelar så mycket att det påverkar hens liv negativt kallas det ibland för att vara dataspelsberoende (eller Gaming disorder på engelska). Att vara dataspelsberoende innebär ofta att barnet får problem i skolan och i sina relationer. Det kan till exempel vara att hen inte gör färdigt skoluppgifter, isolerar sig från andra eller att det ofta uppstår konflikter hemma. Att sluta spela på egenhand kan vara svårt för barnet och hen kan behöva hjälp och stöd när hen försöker spela mindre.

Dataspelsberoende kan även hänga ihop med psykisk ohälsa som till exempel ångest eller depression, och om barnet har adhd eller autism kan det öka risken för att hen fastnar i spel. Därför är det viktigt att ta reda på varför barnet spelar för mycket och hur det blev så för att hen ska få rätt hjälp.

Därför fastnar många i spel

Det är viktigt att komma ihåg att spelföretag vill att man ska spela deras spel så mycket som möjligt. Många spelföretag använder sig av forskning för att ta reda på hur hjärnan fungerar för att designa spelen på sätt som gör det svårt att sluta spela. Det kan till exempel vara att man får snabba kickar och belöningar när man spelar, och att hjärnan då hela tiden triggas till att vilja spela mer. I många spel finns även möjligheten att bland annat vinna olika föremål, levla upp snabbt eller få nya liv (till exempel skins, loot boxes och exp).

Det kan också uppstå starka trender i och kring vissa spel där barn och unga kan uppleva FOMO (fear of missing out). Det innebär att barnet känner ångest och oro för att missa roliga upplevelser och aktiviteter som de ser andra göra. Att jämföra sig med andra till exempel i skolan och på sociala medier är en vanlig orsak till FOMO.

Förutom spelens design och innehåll finns det också andra vanliga orsaker till att många fastnar i spel eller blir dataspelsberoende.

Vanliga orsaker till att barn och unga fastnar i spel:

• det har blivit en vana som är svår att bryta
• andra i barnets närhet spelar mycket (tävling, grupptryck)
• trender och FOMO (fear of missing out)
• problem i relationer, bråk och ensamhet
• uppskjutarbeteende (prokrastinering)
• koncentrationsproblem och impulsivitet
• stress, oro och ångest
• annan psykisk ohälsa eller diagnos (till exempel depression, adhd, autism).

För de flesta barn och unga är gaming och andra aktiviteter på nätet något roligt och helt ofarligt, men att spela mycket eller tillsammans med andra online kan medföra olika risker. Det är bra om du som vuxen lär dig mer om de spel- och onlinemiljöer som barnet befinner sig i, så att du kan vara redo att hjälpa och stötta när det behövs.

Förutom att spela för mycket finns det finns flera andra risker med spel och onlingegaming. Det kan till exempel vara att göra av med mycket pengar eller bli utsatt för kränkningar.

Pengar i spel

Möjligheten att köpa olika saker finns ofta i spel. Det kan vara allt från kläder och assessorer till vapen och prylar som gör ens spelkaraktär starkare. Det kan också vara att betala för att låsa upp nya banor eller för att få chansen att vinna olika saker. Många unga jämför sig med andra i spelvärlden och det kan finnas starka trender kring saker som kostar pengar.

Spelföretag vill att man ska köpa saker i spelet och de använder smarta knep för att få spelare att spendera pengar. Därför är det viktigt att du pratar med barnet om pengar i spel. Du kan påminna barnet om att det man köper i spelet faktiskt inte är riktiga saker, utan bara digitala prylar. De kan kännas värdefulla i stunden, men ofta slutar de vara intressanta ganska snabbt och det dyker upp något annat som många vill ha. Du kan också hjälpa barnet att sätta en budget så hen inte spenderar mer än vad ni bestämt är rimligt.

Mer om pengar i spel och vad du som vuxen kan göra (raddabarnen.se)

Kränkningar och mobbning i spel

Att spela tillsammans med andra kan vara ett roligt sätt att umgås med kompisar och lära känna nya personer. Men precis som i andra sociala sammanhang på nätet finns det risker för att barnet till exempel bli utsatt för kränkningar, mobbning eller påverkas negativt av andra. 

Stämningen vara hård och tuff i onlinespel. Det kan vara att andra kanske säger och skriver taskiga kommentarer, eller skyller ifrån sig på andra när det går dåligt eller laget förlorar en match. Det kan också vara att andra uttrycker sig homofobiskt, sexistiskt eller rasistiskt. Om flera spelare är extra taskiga mot någon annan i spelet upprepade gånger så är det mobbning.

Fråga barnet hur hen känner kring det sociala i onlinespelen hen spelar, och hur hen själv brukar agera. Påminn barnet om att det aldrig är okej att kränka eller vara elak mot andra. Det kan variera hur olika personer reagerar på stämningen i ett spel. Vissa kanske upplever det som en rolig jargong medan andra mår dåligt.

Om hat och hot i gamingvärlden och råd till dig som är vuxen (raddabarnen.se)

Råd och tips om hur du som vuxen kan hantera barns utsatthet i spel (friends.se)

Grooming och utnyttjande

Att bli lurad, utnyttjad eller utsatt för grooming på nätet kan hända vem som helst. Grooming är när någon (ofta en vuxen) tar kontakt med barn och unga i sexuellt syfte. Det är viktigt att komma ihåg att sådana personer ofta finns i spel, på sociala medier och andra platser som är populära bland barn och unga. De kan låtsas vara en jämnårig för att försöka lura barnet till att dem är någon hen vill bli kompis med eller inleda en mer intim relation med. Den första kontakten mellan förövaren (den som groomar) kan till exempel börja i en öppen spelchatt eller i andra sociala medier. Därefter är det vanligt att förövaren vill att kontakten ska fortsätta en privat chatt, och att hen uppmuntrar barnet till att ha kameran på eller skicka bilder på sig själv. I värsta fall kontakten leda till att barnet utsätts för mer allvarliga sexuella kränkningar och övergrepp. Kontakten kan också bli till utpressning där förövaren hotar barnet med att sprida vidare bilder och information, så att barnet känner sig tvingad till att fortsätta kontakten och till exempel skicka fler bilder eller pengar.

Prata med barnet om riskerna och förklara att det är viktigt att hen inte gör det förövaren ber om (som att skicka bilder eller pengar) även om hen blivit hotad eller känner sig rädd. Barnet behöver hjälp av dig som vuxen för att stoppa groomingen. Du och barnet kan också få hjälp online av ECPAT. På deras webbplats kan ni få råd och läsa mer om kränkningar, hot och sexuella övergrepp på nätet eller IRL. De kan också hjälpa till att ta bort bilder på barnet som spridits mot hens vilja.

Ditt ECPAT – hjälp, stöd och kunskap om sexuella kränkningar och övergrepp (dittecpat.se)

Det är aldrig barnets fel

Många barn och unga som är med om grooming skäms och känner skam- och skuldkänslor för det som har hänt, och det kan kännas läskigt och svårt att berätta för andra. Kom ihåg att det alltid är den som groomar som är förövaren och den som gör fel. Det spelar ingen roll om barnet själv tagit kontakt först eller skickat bilder. Oavsett hur kontakten gått till så är det aldrig barnets fel att hen blivit utsatt för grooming. Därför är det viktigt att aldrig vara dömande mot barnet när ni pratar om grooming eller om hen blivit utsatt.

Tips och råd om hur du kan prata med ditt barn om grooming (raddabarnen.se)

Här hittar du mer information och råd om hur du kan hjälpa barn och unga.

Tips och råd till vuxna om barns spelande och gaming (raddabarnen.se)

Om spelandet skapar konflitker i familjen och tips på vad du kan göra (bup.se)

Om pengafällor i populära spel, informationen är på danska men går att översätta i de flesta webbläsare (tjekspillet.se)

Rapport och kunskapsöversikt om gaming disorder hos barn och unga (lansstyrelsen.se)

Information och råd för att skydda barn från våld och sexuella kränkningar på nätet (raddabarnen.se)

Råd och tips för föräldrar (raddabarnen.se)

Bris guidar – tips och råd för att stötta barn och unga (bris.se)

Mer stöd och råd om hur du kan hjälpa barn och unga (bris.se)

Information och råd till dig som jobbar med barn och unga

Råd till dig som möter barn och unga med psykisk ohälsa och NPF (känslogrejen.se)

Kunskap och stöd för dig som arbetar med barn (raddabarnen.se)

Handbok för samtal i skolan (bris.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa (varanere.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa från Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Suicidprevention för närstående och yrkesverksamma

Broschyr om unga och suicidkommunikation på webben (mediemyndigheten.se)

Information och råd till dig som förälder (mind.se)

Information och råd till dig som arbetar inom skola (mind.se)

Livsviktiga snack – fakta, tips och övningar för att prata med barn om psykisk hälsa (suicidezero.se)

Suicide Zero-podden Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Utbildningar om suicidprevention (suicidezero.se)

Livsviktiga snack - Ladda ner boken (suicidezero.se)

Stör döden – utbildning för lärare (stordodenutbildning.se)

Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att söka professionell hjälp. Om du känner dig osäker finns det flera du kan kontakta för att få råd och vägledning.

Om hjälpen här inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående kontakta din närmaste Mariamottagning för att få råd.

Maria Skåne

Maria Skåne erbjuder råd, stöd och behandling för barn och unga under 25 år. Du som är förälder eller närstående kan kontakta en Mariamottagning om du oroar dig för att ett barn spelar för mycket.

Maria Skånes gamingprojekt – hjälp och stöd för unga som spelar för mycket dataspel

Kontakta Bup

Du som förälder eller närstående vuxen kan även kontakta Bups telefonrådgivning En väg in för att få råd kring psykisk ohälsa hos barn och unga.

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris kontaktvägar och stöd (bris.se)

Föräldralinjen hos Mind (mind.se)

Tänk på att ju äldre barnet är desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Du kan kontakta socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på din kommuns webbplats.

Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Anmälan till socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Information om anmälan för yrkesverksamma (dagsattprataom.se)