Ensamhet hos barn och mobbning

Om du oroar dig för att ett barn är eller känner sig ensam så finns det flera saker du kan göra för att hjälpa. Det viktigaste är att visa att du finns där när hen behöver dig. Fråga ofta hur barnet mår och berätta att du finns där om hen behöver hjälp eller vill prata om något.

Prata om ensamhet och relationer

Prata med barn och unga om frivillig och ofrivillig ensamhet. Ibland är ensamhet något som man själv väljer och behöver för att få återhämtning, och ibland kan ensamhet vara ett problem. Det kan kännas skönt och vara bekvämt att vara ensam, men de flesta mår dåligt av att vara ensamma för mycket.

Fråga barnet hur hen tycker att det känns i skolan, med kompisar och i andra sociala sammanhang. Prata om vad egentid kan vara och hur ensamhet kan kännas på olika sätt.

Relationer med jämnåriga kan ibland vara en utmaning. Speciellt för äldre barn och tonåringar som ofta går igenom stora förändringar i livet, där många relationer kanske förändras eller tar slut. Berätta att det är okej att till exempel växa ifrån varandra eller att relationer förändras över tid. När barn och unga går igenom olika konflikter med andra kan de ibland behöva stöd och guidning från vuxna.

Tips på hur du kan prata med barn om ensamhet (friends.se)

Om det sociala är svårt

Det är vanligt att barn och unga känner sig osäkra i sociala situationer och oroar sig över vad andra tänker och tycker. Ibland kan oron leda till att det känns ”enklare” att vara ensam, men egentligen leder det till ännu sämre mående med tiden. Om ett barn ofta undviker eller oroar sig för olika sociala situationer kallas det för social fobi eller ångest.

Du kan hjälpa barnet genom att prata om vilka sociala situationer som hen brukar undvika eller tycka är jobbiga. Det kan till exempel vara att hen tycker att det känns svårt eller läskigt att ta kontakt med andra. Uppmuntra barnet till att utmana sig själv i dessa situationer och att inte ge upp. Berätta att de flesta blir glada när någon säger hej eller hör av sig. Ofta blir det lättare med tiden att både ta och få kontakt med andra.

Så kan du stötta ett barn utan vänner (bris.se)

Om barn blir utsatt för mobbning i skolan

Stämningen kan vara hård och tuff i skolan, men det är aldrig okej att bli kränkt eller kränka någon annan. Det kan kännas jobbigt för barn att berätta om vad som händer i skolan, då hen kanske skäms eller har blivit hotad att inte berätta.

Om du misstänker att ett barn utsätts för mobbning i skolan kan du påminna barnet om att det aldrig är hens fel om hen blir mobbad. Förklara också att alla vuxna på skolan finns där för att hjälpa.

Om ett barn mobbar andra är det viktigt att du pratar med hen och förklarar att det inte är okej. Fundera över varför barnet mobbar. Det kan till exempel bero på att barnet mår dåligt eller är rädd för att själv bli mobbad.

Se till att ha mycket kontakt med skolan. Skolpersonalen finns där för att hjälpa både barn och unga som blir mobbade och som mobbar.

Vad du som förälder eller närstående kan göra för att stoppa mobbning (psykologiguiden.se)

Skärmtid och sociala medier

Barn och unga spenderar mycket tid framför skärmen och en stor del av deras liv sker på nätet. Att spela onlinespel och använda sociala medier kan vara ett roligt och givande sätt för barnet att umgås med andra, men mycket skärmtid kan också göra att barnet blir mer isolerat.

I sociala medier visas också många idealbilder där fokus ofta är på status, upplevelser och relationer. Det är vanligt att unga jämför sig mycket med andra vilket kan göra att barnet upplever FOMO (fear of missing out). Det innebär att barnet känner stress och oro för att missa roliga upplevelser och aktiviteter som de ser andra göra. Att se bilder och filmklipp på andra som umgås och har roligt kan även göra att barnet känner sig ännu mer ensam.

Påminn barnet om att personer oftast visar upp när de är glada och gör roliga saker i sociala medier, och inte när de mår dåligt och kanske själva känner sig ensamma. Uppmuntra barnet att ta en paus från sociala medier ibland och att sluta följa konton som får hen att må dåligt. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att äldre barn och tonåringars skärmtid ska begränsas till 2–3 timmar per dag.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmtid för barn och unga (www.folkhalsomyndigheten.se)

Även mobbning kan ske i sociala medier och onlinespel. På Friends webbplats kan du läsa mer om mobbning och vad du som vuxen kan göra.

Lär dig mer om nätmobbning (friends.se)

Fler tips på hur du kan hjälpa och vara ett stöd

• Gör saker tillsammans. Byt miljö och ta er till en trevlig plats som till exempel ett café, museum eller park.
• Uppmuntra barnet till att fortsätta med sin fritidsaktivitet och prova nya saker. Det kan vara en ny hobby, ett nytt spel eller en sport. Kommunen och föreningar brukar ibland arrangera gratisaktiviteter för barn och unga.
• Ta hjälp av personalen på skolan.
• Bjud hem andra familjer med barn och unga och gör aktiviteter ihop.
• Uppmuntra barnet att höra av sig till andra jämnåriga. Möjliggör för umgänge hemma eller föreslå olika aktiviteter.

Mer information och råd till föräldrar och närstående vuxna (friends.se)

Ofrivillig ensamhet kan bero på olika saker. Om barnet verkar ensamt och må dåligt av det är det viktigt att försöka ta reda på vad det finns för orsaker till hens mående och situation.

Vanliga orsaker till ofrivillig ensamhet hos barn och unga:

• problem i relationer (familj, vänner, kärlek, utanförskap, mobbning)
• förändringar i livet (flytt, ny skola, skilsmässa)
• barnet hindras från att umgås med andra (att bo långt borta, konflikter, pandemi)
• problem hemma (bråk, livssituation, ekonomi)
• barnet känner sig blyg, osäker eller har svårt för sociala situationer
• barnet känner sig annorlunda eller har svårt att passa in
• sociala medier och FOMO (fear of missing out)
• kris och allvarliga händelser (trauma, olycka, sjukdom, dödsfall, krig, övergrepp, våld)
• annan psykisk ohälsa eller diagnos (till exempel stress, ångest, social fobi, depression).

Vad är mobbning?

Mobbning är när någon blir illa behandlad flera gånger av samma personer. Om någon ofta blir retad, utsätts för kränkningar eller blir utfryst så är det mobbning.

Det är mobbning oavsett om det händer på webben, i skolan eller någon annanstans. Både barn, tonåringar och vuxna kan utsättas för mobbning och mobba andra.

Vad räknas som kränkande behandling?

Utfrysning, att skriva elaka meddelanden eller ofta reta någon är exempel på vad som räknas som kränkande behandling. Hot och våld som knuffar, sparkar och slag är också kränkningar. Om en lärare eller annan skolpersonal får veta att en elev blivit kränkt i skolan är hen skyldig att göra något för att det inte ska hända igen.

Diskriminering

Om någon blir behandlad dåligt, orättvist eller annorlunda på grund av sitt kön, sin hudfärg, religion eller sexuella läggning så är det diskriminering. Det är också diskriminering om ett barn har en funktionsvariation eller diagnos och behandlas illa eller orättvist. Skolan är skyldig att se till att ingen utsätts för diskriminering under skoltid.

Mobbning kan vara brottsligt

Att kränka och mobba någon kan vara brottsligt och den som mobbar kan bli polisanmäld.

Exempel på kränkande behandling som bryter mot lagen:

• våld och hot
• trakasserier
• diskriminering
• lägga ut och sprida kränkande bilder på någon
• fotografera eller filma någon i en privat eller känslig situation utan tillåtelse (till exempel i omklädningsrummet)
• uppmana eller tvinga någon under 15 år att göra sexuella saker på webben.

Mer om kränkande behandling, mobbning och diskriminering (skolverket.se)

Här hittar du mer information och råd om hur du kan hjälpa barn och unga.

Information om ensamhet och mobbning (friends.se)

Mer om ensamhet hos barn och unga (bup.se)

Vad du som förälder eller närstående kan göra för att stoppa mobbning (psykologguiden.se)

Information om mobbning och råd för föräldrar och närstående vuxna (friends.se)

Kränkande behandling, mobbning och diskriminering (skolverket.se)

Råd och tips för föräldrar (raddabarnen.se)

Bris guidar – tips och råd för att stötta barn och unga (bris.se)

Mer stöd och råd om hur du kan hjälpa barn och unga (bris.se)

Information och råd till dig som jobbar med barn och unga

Råd till dig som möter barn och unga med psykisk ohälsa och NPF (känslogrejen.se)

Kunskap och stöd för dig som arbetar med barn (raddabarnen.se)

Handbok för samtal i skolan (bris.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa (varanere.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa från Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Suicidprevention för närstående och yrkesverksamma

Broschyr om unga och suicidkommunikation på webben (mediemyndigheten.se)

Information och råd till dig som är närstående om hur du kan stötta (mind.se)

Livsviktiga snack – fakta, tips och övningar för att prata med barn om psykisk hälsa (suicidezero.se)

Suicide Zero-podden Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Utbildningar om suicidprevention (suicidezero.se)

Ladda ner eller beställ boken Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Stör döden – utbildning för lärare (stordodenutbildning.se)

Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att söka professionell hjälp. Om du känner dig osäker finns det flera du kan kontakta för att få råd och vägledning.

Om ett barn utsätts för mobbning i skolan så är det skolpersonalens och elevhälsans uppdrag att stötta och hjälpa barnet. Du kan till exempel prata med barnets lärare, mentor eller kontakta elevhälsan för att få hjälp.

Om elevhälsan (1177.se)

Om hjälpen här eller från skolan inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning En väg in.

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris kontaktvägar och stöd (bris.se)

Föräldralinjen hos Mind (mind.se)

Tänk på att ju äldre barnet är desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Du kan kontakta din kommun och socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter för unga inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Anmälan till socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Information om anmälan för yrkesverksamma (dagsattprataom.se)