Barns rättigheter

Barnkonventionen har tagits fram av FN (Förenta nationerna) och innehåller olika regler och rättigheter för barn i hela världen. Alla under 18 år räknas som barn i barnkonventionen.

I Sverige är barnkonventionen lag. Det betyder att till exempel skolor, vården, domstolar och andra myndigheter behöver följa vad som står i den. Rättigheterna i barnkonventionen gäller för alla barn och unga i Sverige. Det spelar ingen roll om barnet är svensk medborgare, har tillfälligt uppehållstillstånd, är asylsökande eller papperslös.

Barnkonventionens grundprinciper

Barnkonventionen innehåller 54 regler. Alla regler är lika viktiga men några är grundprinciper som är bra att känna till.

• Lika värde och ickediskriminering
  Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras eller behandlas sämre än andra oavsett hudfärg, kön, språk, religion, etniskt ursprung, sociala och ekonomiska förutsättningar eller funktionsvariation.
• Barnets bästa
  Vuxna måste alltid tänka på barnets bästa när de bestämmer och gör saker som påverkar hens liv. Det kan till exempel vara att socialtjänsten måste ta hänsyn till vad som blir bäst för barnet när de tar beslut om hens familj.
• Liv och utveckling
  Alla barn har rätt till liv och utveckling.  Det betyder att barn ska få vård och mediciner vid skador eller sjukdomar, och att barn i krigsdrabbade länder ska skyddas. Barn har också rätt att utvecklas och ha en bra barndom, som till exempel att få hjälp i skolan när hen behöver.
• Delaktighet och inflytande
  Alla barn har rätt att säga vad de tycker och vuxna ska lyssna och ta hänsyn till det barn säger. Ett exempel är om en familj genomgår en skilsmässa där föräldrarna inte är överens om var barnet ska bo. Då måste domstolen fråga barnet om hur hen vill ha det. Ett annat exempel är att skolpersonal behöver ta hänsyn till vad eleverna tycker innan de bestämmer saker som påverkar dem.

Hela konventionstexten och om barnkonventionen i praktiken (barnombudsmannen.se)

Du som vuxen är viktig

Även om barn har många rättigheter har de väldigt lite makt över sina liv, och är alltid beroende av vuxna för att klara sig. Därför är det din uppgift som närstående vuxen att se till att barnets behov och rättigheter tillgodoses, både hemma, i skolan och på fritiden.

Barnkonventionen och andra lagar beskriver inte exakt hur du som närstående vuxen ska göra i olika situationer, men de kan ge dig vägledning och bra värderingar att utgå ifrån. Barnkonventionen kan också användas för att undersöka hur barn mår och har det i sina liv, och för att se till att olika myndigheter, regioner och kommuner följer det som står i den. Det kan till exempel vara att se till att ditt barn får stöd i skolan och bra vård när hen behöver det.

Stöd och verktyg för tillämpning av barnkonventionen (barnombudsmannen.se)

Ditt ansvar som förälder och vårdnadshavare

Som förälder och vårdnadshavare är du en viktig person i ditt barns liv. Det är ditt ansvar att ta hand om barnet och se till att hen mår bra. Du har rätt att bestämma över mycket i barnets liv, som till exempel var hen ska bo och vilken skola hen ska gå i. Samtidigt har du också många skyldigheter gentemot barnets rättigheter och behov.

Föräldrar och vårdnadshavares skyldigheter enligt barnkonventionen:

• Föräldrar har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Det är både en rättighet och en skyldighet.
• Föräldrar ska ge barnet vägledning och råd, men också lyssna på barnet och ta hänsyn till hens tankar och känslor.
• Båda föräldrarna har ansvar gemensamt och ska alltid sätta barnets bästa främst.
• Föräldrar har rätt till stöd från samhället.

Som förälder eller vårdnadshavare vet du ofta bäst kring vad ditt barn behöver för att må bra och utvecklas. Samtidigt kan det vara utmanande att ha ansvar för barn. Alla föräldrar möter olika utmaningar i sitt föräldraskap. Det kan till exempel kännas svårt att förstå och veta hur du ska bemöta barnet, eller vara att du själv mår dåligt och känner dig otillräcklig i ditt föräldraskap. Kom ihåg att du har rätt till stöd och att det finns olika typer av hjälp att få hos till exempel din kommun och primärvården. Du hittar kontaktvägar längre ner på sidan.

Det finns också andra rättigheter och lagar för att skydda barn och unga från till exempel diskriminering, våld och övergrepp.

Barnets rättigheter i skolan

Alla barn ska ha samma möjligheter att lära sig och trivas i skolan. Det betyder till exempel att barnet har rätt till stöd och hjälpmedel om hen behöver. Barnet har också rätt till skolhälsovård, gratis skollunch och skolskjuts om hen bor långt bort. I skollagen kan du läsa mer om barn och vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter.

Skollagen och förordningar (skolverket.se)

Anpassningar i undervisningen och särskilt stöd

Om barnet har svårt att klara kunskapsmålen i ett eller flera ämnen är skolan skyldig att hjälpa till, göra anpassningar i undervisningen eller se till att barnet får särskilt stöd. Anpassningar i undervisningen kan till exempel vara att barnet får tydligare instruktioner, hjälp av bildstöd eller textuppläsning. Att få särskilt stöd kan vara att barnet får hjälp av en speciallärare under en längre tid. Det kan också vara att barnet får hjälp i en särskild undervisningsgrupp.

Mer om barns rätt att få hjälp och stöd i skolan (skolverket.se)

Skolplikt

Barn och tonåringar som bor i Sverige har skolplikt och måste gå i grundskolan. I de flesta fall startar skolplikten det år som barnet fyller 6 år, och gäller tills året barnet fyller 15 år och har gått färdigt den sista årskursen i grundskolan. Gymnasiet är frivilligt, men nödvändigt för att kunna studera vidare på en högskola eller universitetet.

Skolplikt och rätt till utbildning (skolverket.se)

Socialtjänstlagen

Socialtjänstlagen beskriver vad barn och familjer kan få för hjälp av socialtjänsten i sin kommun. Du kan alltid kontakta din kommun och socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem.

Svar på vanliga frågor om socialtjänstens arbete med barn och familjer (socialstyrelsen.se)

Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Anmälan till socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Information om anmälan för yrkesverksamma (dagsattprataom.se)

Det är din skyldighet som förälder och vårdnadshavare att se till att ditt barn får vård när hen behöver. Att få vård är gratis i Sverige för alla barn och unga under 18 år, det gäller även för tandvård och mediciner.

Tystnadsplikt och sekretess

Alla som jobbar i vården har tystnadsplikt. Det gäller även för de som jobbar i receptionen, på apotek eller som tolkar. Tystnadsplikt innebär att det som du och barnet berättar under ett vårdbesök är skyddat av sekretess. De ni träffar och pratar med i vården får inte berätta något om barnet för andra personer eller myndigheter. Men det finns vissa situationer när tystnadsplikt och sekretess inte gäller. 

Situationer när tystnadsplikt och sekretess kan brytas:

• När patienten själv vill det och ger sitt samtycke.
• När det pågår en utredning hos en annan myndighet (till exempel i en domstol) som begär att få information om en patient.
• När ett barn eller ungdom riskerar att fara illa (till exempel utsättas för våld). Då är vården skyldig att kontakta barnets vårdnadshavare eller göra en anmälan till socialtjänsten. Det kallas för anmälningsplikt och gäller för alla som jobbar inom skolan, vården och polisen.

Mer om tystnadsplikt vid vård av barn och unga (1177.se)

Barnets journal och din delaktighet i vården

Även barnets journal är skyddat av sekretess. Som vårdnadshavare har du i de flesta fall rätt att vara delaktig i ditt barns vård och ta del av vad som står i hens journal. Du som är vårdnadshavare kan logga in på 1177 och läsa barnets journal tills att hen fyller 13 år. När barnet har fyllt 13 år loggar hen själv in på 1177, och från att barnet fyller 16 år kan hen själv läsa journalen digitalt. Det innebär att mellan det att barnet är 13 och 16 år kan varken barnet eller hens vårdnadshavare läsa hens journal digitalt. Du som är vårdnadshavare kan ansöka om att få tillgång till ditt barns journal tills hen fyller 18 år.

Mer om att läsa barnets journal och att göra vårdärenden digitalt (1177.se)

Barn kan själva söka vård

Barn och unga kan även själva ta kontakt med vården utan att en förälder eller vårdnadshavare är med. Det kan till exempel vara att barnet söker hjälp hos elevhälsan på hens skola, går till en ungdomsmottagning eller kontaktar Bup. I de flesta fall kommer barnet och den hen pratar med i vården överens om hur du som vårdnadshavare ska involveras. Det kan till exempel vara att du vet om att barnet har kontakt med Bup, men samtidigt inte behöver veta allt som sägs under besöken. Desto äldre barnet är desto mer kan hen bestämma över vad du och andra får veta.

Mer om barn och vårdnadshavares rättigheter i vården (1177.se)

Här hittar du mer information och bra länkar.

Kunskap om barnkonventionen och barns rättigheter (barnombudsmannen.se)

Skollagen och förordningar (skolverket.se)

Barns rätt att få hjälp och stöd i skolan (skolverket.se)

Anpassningar och särskilt stöd i skolan (spsm.se)

Svar på vanliga frågor om socialtjänstens arbete med barn och familjer (socialstyrelsen.se)

Barns och vårdnadshavares rättigheter i vården (1177.se)

Råd och tips för föräldrar (raddabarnen.se)

Bris guidar – tips och råd för att stötta barn och unga (bris.se)

Mer stöd och råd om hur du kan hjälpa barn och unga (bris.se)

Information och råd till dig som jobbar med barn och unga

Råd till dig som möter barn och unga med psykisk ohälsa och NPF (känslogrejen.se)

Kunskap och stöd för dig som arbetar med barn (raddabarnen.se)

Böcker, broschyrer och samtalsguider (bris.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa (varanere.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa från Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Suicidprevention för närstående och yrkesverksamma

Broschyr om unga och suicidkommunikation på webben (mediemyndigheten.se)

Information och råd till dig som är närstående om hur du kan stötta (mind.se)

Livsviktiga snack – fakta, tips och övningar för att prata med barn om psykisk hälsa (suicidezero.se)

Suicide Zero-podden Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Utbildningar om suicidprevention (suicidezero.se)

Livsviktiga snack - Ladda ner boken (suicidezero.se)

Stör döden – utbildning för lärare (stordodenutbildning.se)

Om du mår dåligt och känner att du behöver råd och stöd finns det flera som kan hjälpa dig. Du kan till exempel söka hjälp hos elevhälsan, ungdomsmottagningen eller kontakta Bup.

Mer om att söka hjälp (umo.se)

Chattar

Chatta anonymt med en vuxen som arbetar på Bup

Kontakta eller chatta anonymt med en kurator dygnet runt (bris.se)

Livechatt där Bris kuratorer svarar på frågor (bris.se)

Chatta med en vuxen som gärna lyssnar (ungalukas.se)

Livslinjen – för dig som är ung (mind.se)

Mer stöd och chattar för dig som mår dåligt (umo.se)

Hjälp hos ungdomsmottagningen

Ungdomsmottagningen finns för dig som har funderingar om kroppen, sex, relationer eller behöver hjälp med preventivmedel. Du kan också få stöd om du mår dåligt och behöver någon att prata med.

Mer om vilken hjälp du kan få hos ungdomsmottagningen

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Kommunen och socialtjänsten kan hjälpa dig om du har problem hemma, är i kris eller har varit med om något hemskt eller skrämmande. Om du känner dig otrygg hemma eller om det är mycket bråk i familjen är det viktigt att du söker hjälp.

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Vanliga frågor och svar om socialtjänsten (kollpasoc.se)

Mer om socialtjänsten och vad som händer när du tar kontakt (umo.se)

Kontakta Bup

Det finns flera sätt att kontakta Bup. Förutom att chatta och få stöd online kan du söka hjälp och boka tid för ett digitalt besök via Ung Bupkontakt. Du kan också kontakta En väg in som är en digital mottagning för Bup i hela Skåne.

Sök hjälp och boka tid direkt via Ung Bupkontakt

Kontakta En väg in