Psykisk hälsa

Alla mår dåligt ibland och det går inte att må bra eller vara glad hela tiden. Men det finns mycket du kan göra för att barnet ska må så bra som möjligt, oavsett vad hen går igenom eller har svårt med i vardagen. Genom att fokusera på det som går att påverka kan både den fysiska och psykiska hälsan förbättras.

Barn och ungas hälsa påverkas mycket av deras levnadsvanor, vilka i stor utsträckning styrs av familjens och närståendes vanor. Därför är ditt stöd viktigt för att barnet ska må bra och leva hälsosamt i vardagen.

Var ett stöd i vardagen

Det är individuellt vilket stöd varje barn behöver, men rutiner i vardagen, hjälp med tidsplanering och bra mat-, sömn- och motionsvanor är alltid viktigt för att barnet ska må bra. Barn och unga påverkas även mycket av sin omgivning och sina relationer. Problem hemma, svårigheter i skolan och sociala problem är exempel på vad som kan leda till psykisk ohälsa.

Under livets gång behöver barnet möta och hantera olika typer av utmaningar, problem och situationer. Som förälder eller närstående vuxen är det viktigt att alltid försöka vara ett stöd och vägleda barnet när hen går igenom olika saker.

Bekräfta och lyssna

Se till att det finns tid för samtal och reflektion tillsammans. Fråga barnet hur hen mår och prata om hur det fungerar i skolan, med vänner och övriga relationer. Visa intresse för vad barnet går igenom i livet och bekräfta hens känslor och tankar. Prata också om vad hen gör och tar del av på nätet och i sociala medier.

Om validering och hur du kan bekräfta barnets känslor (hanterakanslor.se)

Skärmtid och sociala medier

Barn och unga spenderar mycket tid framför skärmen och en stor del av deras liv sker på nätet. Att ofta vara uppkopplad och vistas i digitala miljöer (som till exempel onlinespel och sociala medier) är något som unga kan behöva vägledning kring för att kunna hantera på bra sätt.

I sociala medier visas många idealbilder där fokus ofta är på utseende, framgång och status. Det är vanligt att unga jämför sig mycket med andra vilket kan påverka barnets självkänsla negativt och göra att hen känner sig stressad. Uppmuntra barnet att ta en paus från sociala medier ibland och att sluta följa konton som får hen att känna sig stressad. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att äldre barn och tonåringars skärmtid ska begränsas till 2–3 timmar per dag.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmtid för barn och unga (www.folkhalsomyndigheten.se)

Tips och råd om gaming, onlinespel och ungas spelvanor

Fler tips på hur du kan hjälpa och vara ett stöd

• Hjälp barnet att aktivera sig. Uppmuntra barnet att testa nya saker och gör olika aktiviteter tillsammans.
• Ta reda på barnets intressen och utgå från vad hen tycker är kul. En hobby eller fritidsaktivitet som barnet trivs med är positivt för hälsan.
• Hjälp barnet att hitta bra rutiner och strategier för att hantera stress.
• Håll koll på barnets spelvanor och andra tidsfördriv. Sträva efter att hitta en bra balans mellan produktivitet, pauser, återhämtning och nöje.
• Lär dig mer om psykisk hälsa och dela med dig av kunskapen till barnet.
• Var en bra förebild och se över dina egna levnadsvanor.

Om barnet inte vill prata med dig

Ibland kanske barnet inte vill prata med dig om hur hen mår och då är det viktigt att respektera det. Då kan du säga att du finns där om hen behöver något eller vill prata senare.

Påminn barnet om att det är okej att må dåligt, att det är vanligt och att det inte är något att skämmas över. Berätta också att det är bra att ta emot hjälp, både av personer i hens närhet som barnet litar på och av till exempel skolan, vården eller kommunen.

Psykisk hälsa är hur man mår i förhållande till sina känslor och tankar. Att må bra psykiskt är när man känner sig glad, trivs med livet och känner att man klarar av olika utmaningar i vardagen. Den psykiska hälsan påverkas av många olika saker, som till exempel av ens livssituation, relationer och självbild.

Film om psykisk hälsa (folkhalsomyndigheten.se)

När man mår dåligt psykiskt kallas det för psykisk ohälsa. Det går att ha lindrigare psykisk ohälsa och svårare eller mer allvarlig psykisk ohälsa. Lindrigare psykisk ohälsa kan till exempel vara att ofta känna sig orolig eller nedstämd. Svårare och mer allvarlig psykisk ohälsa kan till exempel vara att ha svår ångest, ett självskadebeteende eller en ätstörning.

Hur vet jag om barnet mår dåligt psykiskt?

Psykisk ohälsa kan visa sig på olika sätt. Som förälder eller närstående är det viktigt att vara uppmärksam på beteendeförändringar hos barnet och tecken på sämre mående över tid.

Tecken på psykisk ohälsa hos barn och unga:

• ökad ilska och irritation
• oro, ångest och nedstämdhet
• förändrad aptit
• koncentrationssvårigheter
• ökad trötthet och mindre energi
• problem med sömnen
• magont, huvudvärk eller illamående
• barnet verkar frånvarande och isolerar sig
• minskat intresse för saker hen brukar gilla.

Vad påverkar den psykiska hälsan?

Hur man mår psykiskt under livet beror på både arv och miljö. Arv innebär att vissa typer av psykisk ohälsa och diagnoser kan vara ärftliga, och att flera personer i samma familj eller släkt kan ha samma diagnos. Miljö innebär att ens psykiska hälsa påverkas av vad man är med om i livet och av ens relationer till andra.

Allt som barnet är med om kan delas in skyddsfaktorer och riskfaktorer. Skyddsfaktorerna skyddar mot riskfaktorerna och minskar risken för psykisk ohälsa. De skyddsfaktorer som finns i barnets liv hjälper även hen att klara av olika utmaningar i livet, som till exempel stress i skolan, konflikter och kriser. Alla går igenom svåra saker i livet men skyddsfaktorer gör det lite lättare att hantera problem och motgångar under livets gång.

Exempel på skyddsfaktorer:

• bra och stöttande relationer (vänner, familj)
• en meningsfull fritid (fritidsaktiviteter, hobby)
• bra matvanor och regelbunden rörelse
• bra sömn och tillräckligt med återhämtning
• hjälp och stöd i skolan.

Exempel på riskfaktorer:

• ekonomiska problem
• utanförskap (ensamhet, mobbning, diskriminering)
• problem hemma
• sjukdom eller skada
• kris och allvarliga händelser.

Diagnoser är namn på olika hälsotillstånd och sjukdomar. De används i vården för att kunna ge rätt hjälp och behandling. Diagnoser kan också hjälpa dig att förstå dig själv och andra bättre.

Vissa diagnoser föds man med och andra kan utvecklas över tid, till exempel om man går igenom en kris eller har varit med om något skrämmande. Diagnoser finns för de flesta hälsoproblem, svårigheter och känslotillstånd. Det finns diagnoser för bland annat depression, ångest, adhd och ätstörningar, men också för sömnproblem, mardrömmar, relationsproblem och ilska.

Utredning och att få en diagnos

När du och barnet söker hjälp och får kontakt med vården får ni prata med en behandlare (till exempel en sjuksköterska, kurator, psykolog eller läkare). Behandlaren utreder och bedömer vilken typ av psykisk ohälsa och diagnos som barnet har. Varje diagnos har kriterier som hen behöver uppfylla för att få just den diagnosen. Därför får barnet svara på frågor, fylla i formulär och ibland genomföra olika tester. Behandlaren behöver i de flesta fall också prata med dig som är vårdnadshavare om hur barnet mår och fungerar, och i vissa fall med andra närstående som till exempel lärare på barnets skola.

Med hjälp av informationen om barnets mående och diagnosen hen får kan behandlaren erbjuda olika typer av hjälp och behandling. Om barnet till exempel får en depressionsdiagnos får hen behandling för depression.

Mer om hur barnet kan få hjälp p på Bup

Neuropsykiatrisk utredning för till exempel adhd och autism (1177.se)

Vanliga diagnoser

Inom Bup och psykiatrin används många namn och begrepp för att beskriva olika typer av psykisk ohälsa, tillstånd och diagnoser. I listan nedan beskrivs några av de vanligaste.

Vanliga tillstånd och diagnoser:

• Ångestsyndrom
  Gemensamt för alla ångestsyndrom är att känna starka känslor av oro och ångest som påverkar ens liv negativt. De vanligaste diagnoserna är generaliserat ångestsyndrom (GAD), paniksyndrom, social ångest, separationsångest, specifika fobier, tvångssyndrom (OCD) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
  Mer om olika typer av ångest
• Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF)
  NPF är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser. De vanligaste NPF-diagnoserna är adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörning. NPF innebär att vissa delar av hjärnan fungerar annorlunda än hos personer utan en NPF-diagnos.
  Mer om NPF-diagnoser (attention.se)
• Affektiva tillstånd 
  Affektiva tillstånd innebär att känna sig nedstämd, deppig eller uppleva andra starka och intensiva känslor. Exempel på affektiva tillstånd är diagnoser som depression och bipolär sjukdom.
• Ätstörning
  Att ha en ätstörning innebär att man fokuserar mycket på och känner ångestkänslor kring mat, vikt och kroppen. Exempel på ätstörningsdiagnoser är anorexi, bulimi och hetsätningsstörning.

Mer om olika diagnoser, tillstånd och psykisk ohälsa (bup.se)

Här hittar du mer information och råd om hur du kan hjälpa barn och unga.

Filmer om hur du kan hjälpa barn att förbättra sina levnadsvanor

Sju sätt att stötta en tonåring som mår dåligt (mind.se)

Om psykisk ohälsa hos barn och unga (1177.se)

Film och information om psykisk hälsa (folkhalsomyndigheten.se)

Träna för din hjärna – videoföreläsning av Anders Hansen (1177.se)

Råd och tips för föräldrar (raddabarnen.se)

Bris guidar – tips och råd för att stötta barn och unga (bris.se)

Mer stöd och råd om hur du kan hjälpa barn och unga (bris.se)

Information och råd till dig som jobbar med barn och unga

Råd till dig som möter barn och unga med psykisk ohälsa och NPF (känslogrejen.se)

Kunskap och stöd för dig som arbetar med barn (raddabarnen.se)

Handbok för samtal i skolan (bris.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa (varanere.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa från Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Suicidprevention för närstående och yrkesverksamma

Broschyr om unga och suicidkommunikation på webben (mediemyndigheten.se)

Information och råd till dig som är närstående om hur du kan stötta (mind.se)

Livsviktiga snack – fakta, tips och övningar för att prata med barn om psykisk hälsa (suicidezero.se)

Suicide Zero-podden Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Utbildningar om suicidprevention (suicidezero.se)

Ladda ner eller beställ boken Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Stör döden – utbildning för lärare (stordodenutbildning.se)

Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att söka professionell hjälp. Om du känner dig osäker finns det flera du kan kontakta för att få råd och vägledning.

Om hjälpen här inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning En väg in.

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris kontaktvägar och stöd (bris.se)

Föräldralinjen hos Mind (mind.se)

Tänk på att ju äldre barnet är desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Du kan kontakta din kommun och socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter för unga inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Anmälan till socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Information om anmälan för yrkesverksamma (dagsattprataom.se)