Oro och ångest

Ångest är viktiga känslor som vi inte klarar oss utan. Därför finns det ingen enkel eller snabb lösning för att slippa ångest och andra jobbiga känslor. Men du kan hjälpa barnet att lära sig hantera och förstå sin ångest bättre. Ofta behöver barnet hjälp med att utmana sina rädslor och ifrågasätta sina tankar.

Hjälp barnet att utmana sina rädslor

När man känner ångest är det vanligt att vilja undvika det som känns jobbigt eller skrämmande. Det kan leda till att det blir svårare för barnet att klara av olika saker i vardagen. Förutom att barnet känner sig rädd för eller undviker situationer på grund av ångest, är det också vanligt att hen utvecklar olika säkerhetsbeteenden. Ett säkerhetsbeteende kan till exempel vara att undvika ögonkontakt, prata tyst, titta i mobilen eller sätta sig på en särskild plats i klassrummet.

Att sluta med säkerhetsbeteenden kan vara svårt eftersom de kan upplevas som ”lösningar” och sätt att ”slippa” ångest i stunden. Men över tid gör undvikanden och säkerhetsbeteenden att ångesten blir värre.

Om barnet undviker situationer eller använder sig av säkerhetsbeteenden är det viktigt att du stöttar och uppmuntrar barnet till att utmana sig själv, och öva på att göra saker trots att de känns jobbiga eller skrämmande.

Detta kan ni göra

• Kartlägg rädslor och beteenden
  Prata med barnet om de situationer som brukar få hen att känna ångest. Vad kan ångestkänslorna bero på? Vilka känslor och tankar brukar barnet få? Vad brukar barnet göra för att undvika eller "kontrollera" jobbiga situationer?
• Sätt upp mål
  Fråga barnet vad hen skulle vilja kunna göra trots sin ångest. Det kan till exempel vara att sova över hos kompisar eller att prata inför folk.
• Utmana och öva
  

  Hjälp barnet att utmana sig själv genom att öva på det som känns skrämmande eller jobbigt, och utan att använda sig av säkerhetsbeteenden.

  När barnet börjar känna ångest kan du uppmuntra hen att försöka stanna kvar i den jobbiga känslan en stund. Det kan vara väldigt svårt och kräver stort mod av barnet. Men genom att stanna kvar i känslan vänjer sig barnet vid situationen. Med tiden kommer det bli lättare för barnet att göra sånt hen tycker känns jobbigt, skrämmande eller svårt.

  Hur barnet utmanar sig själv och övar kan behöva göras stegvis. I början kan du behöva stötta mer genom att till exempel peppa barnet, hålla hen i handen och tillåta vissa säkerhetsbeteenden. Beröm barnet när hen anstränger sig och gör framsteg (stora som små).

Hjälp barnet att ifrågasätta sina tankar

Om barnet har problem med ångest eller oroar sig mycket kan det vara vanligt att hen ofta överdriver risken att något hemskt ska hända.

Uppmuntra barnet att fundera över vad som faktiskt är ”sant” och vad som kanske bara är orostankar. Du kan också ställa frågor till barnet och diskutera olika svar tillsammans.

Exempel på frågor du kan ställa

• Vad finns det för fakta om det du oroar dig för?
• Vad skulle kunna hända istället, om det du oroar dig för inte händer?
• Vad hände förra gången du oroade dig eller var i samma situation?
• Vad kommer troligtvis att hända?
• Hur har det gått för andra i samma situation?

Övning i att bearbeta orostankar som du kan göra med barnet (mielenterveystalo.fi)

Fler tips på hur du kan hjälpa och vara ett stöd

• Var ett stöd i vardagen. Det är individuellt vilket stöd varje barn behöver, men rutiner i vardagen, hjälp med tidsplanering och bra mat-, sömn- och motionsvanor är alltid viktigt för att barnet ska må bra.
• Hitta en balans mellan utmaning och anpassning för barnet. Det är viktigt att barnet utmanar sin ångest ofta, men ibland behöver det också vara okej för barnet att återhämta sig och vara i sin komfortzon.
• Föreslå olika avslappningsövningar och gör avkopplande aktiviteter tillsammans med barnet. Kom ihåg att barnet behöver göra avslappningsövningar regelbundet för att de ska hjälpa när hen känner ångest.
• Om barnet mår väldigt dåligt eller upplever en panikattack kan du se till att finnas i närheten och trösta. Påminn barnet om att det inte är farligt och att de värsta ångestkänslorna alltid går över efter en stund.
• Var en god förebild och reflektera över dina egna känslor, tankar och beteenden.

Mer om oro och råd för att må bättre och stötta barn (1177.se)

Videoföreläsning om oro hos barn

Ångest fungerar som kroppens varningssystem. När man är med om något skrämmande eller hotfullt sätts varningssystemet igång, och man börjar känna ångestkänslor som oro, stress eller rädsla. Känslorna signalerar även till kroppen att göra sig redo för att möta olika hot. På så sätt hjälper ångest oss att överleva. Utan känslorna hade vi varit sämre på att agera, akta oss och fly när det behövs.

Men det går också känna ångest även fast man inte är i fara. Det är då ångest kan bli ett problem eftersom barnet kan börja undvika eller känna sig rädd för saker och situationer som egentligen inte är farliga.

Ångest är en kombination av tre saker

1. Kroppen som reagerar
Hjärtat börjar slå fortare, man andas snabbare och musklerna spänns.
2. Oroliga tankar
Till exempel om att något jobbigt eller hemskt kommer att hända.
3. Reaktion och agerande
En vanlig reaktion på ångest är att vilja saker för att fly eller undvika det jobbiga. Andra reaktioner kan vara att bli stel av rädsla, börja gråta eller ”slå tillbaka” genom att till exempel fäktas eller sparkas.

Lider barnet av ångest?

Ångestkänslor kan komma smygande eller plötsligt, vara olika starka och kännas på olika sätt. Det kan vara svårt för barn och unga att sätta ord på sina känslor. Som förälder eller närstående vuxen är det bra att vara uppmärksam på vanliga symtom och tecken på ångest. Det är också bra att vara uppmärksam på beteendeförändringar hos barnet.

Tecken på ångest:

• hjärtklappning
• klump i halsen eller en känsla av att det är svårt att andas
• muskler som spänns
• spänningshuvudvärk och ont i kroppen
• svettas och bli torr i munnen
• känna sig svag i kroppen
• ont i magen och illamående
• känna sig yr
• rastlöshet
• känna sig förvirrad
• overklighetskänslor.

Mer om ångest hos unga och vanliga symtom (1177.se)

Skillnad mellan ångest och panikattack

Det är skillnad mellan att känna ångest och uppleva en panikattack. Ångest innebär ofta att man tänker på något specifikt som oroar eller känns skrämmande, och känslorna kan vara olika starka. Ibland kanske man bara känner lite ångest, och andra gånger kan känslorna vara starka och göra att man mår väldigt dåligt. Ångestkänslor kan också komma smygande och bli värre och värre under en stund. Det går att lära sig att hantera ångest bättre så att känslorna inte behöver vara lika jobbiga på sikt.

En panikattack kommer ofta plötsligt och innebär starka känslor av rädsla och obehag. Det kan också kännas mycket i kroppen, till exempel att man får hjärtklappning eller börjar svettas. Under en panikattack är det vanligt att känna panikkänslor och andra ångestkänslor väldigt starkt. Det kan kännas som att något är fel i kroppen och vara mycket obehagligt, men det är inte farligt.

Det kan vara svårt att stoppa eller tänka bort en panikattack. Istället behöver man försöka att acceptera känslorna och vänta tills de går över av sig själv. Kroppen tar hand om attacken och lugnar ner sig själv efter en stund.

Mer om paniksyndrom (1177.se)

Ångest och vanliga rädslor i olika åldrar

Att känna ångest är en viktig del av barn och ungas utveckling. Här är exempel på vanliga rädslor i olika åldrar:

• Spädbarn kan bli rädda för höga ljud. 
• Barn mellan 6–12 månader kan bli rädda för personer de inte känner. 
• Förskolebarn kan vara rädda för mörker, inbrottstjuvar eller fantasifigurer.
• Under puberteten är det vanligt att oroa sig för att inte passa in, göra bort sig eller känna sig utanför. Det är också vanligt att barn och unga känner oro eller rädsla för till exempel sprutor, nya situationer, att sova borta eller att göra saker utan sina föräldrar.

Vanliga orsaker till ångest hos barn och unga:

• något känns skrämmande eller obehagligt (spindlar, hissar, kräkningar, höjder)
• stressigt i skolan (prestationsångest, redovisning, uppgifter, prov, resultat)
• framtiden (jobb, pengar, klimatet)
• förändringar i livet (flytt, ny skola, skilsmässa)
• problem i relationer (familj, vänner, kärlek, ensamhet, mobbning)
• barnet har levt med eller varit nära någon som har problem med ångest (fobier, trauman)
• något oroar eller bekymrar barnet (livssituation, ekonomi, problem hemma)
• kris och allvarliga händelser (trauma, olycka, sjukdom, dödsfall, krig, övergrepp, våld)
• att dricka alkohol eller använda droger
• annan psykisk ohälsa eller diagnos (till exempel adhd, autism, tvång, ätstörning).

Olika typer av ångest

Det finns olika typer av ångestsyndrom och diagnoser. För att barnet ska få en diagnos krävs det att ångest påverkar hur barnet mår och fungerar i vardagen, och att problem och svårigheter funnits under en längre tid.

Ångestsyndrom och diagnoser:

• Separationsångest
  Överdriven rädsla för att vara ensam eller ifrån man tycker om.
• Specifik fobi
  Rädsla för något specifikt (till exempel höjder, spindlar, sprutor eller blod).
  Mer om ångest och fobier hos barn och unga (1177.se)
• Social ångest
  Ångest i sociala situationer (till exempel en stark rädsla för att göra bort sig eller bli avvisad).
• Selektiv mutism
  Att inte kunna eller ha svårt för att prata i vissa situationer (till exempel i skolan).
• Paniksyndrom
  Att ofta få panikattacker och oroa sig mycket för att få det igen.
• Agorafobi
  Ångest i situationer och på platser som är trånga (bussar, tåg, hissar och köer) eller öppna (parkeringsplatser, broar, torg).
• Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
  Att ofta känna ångest och oroa sig mycket för många olika saker (till exempel för prov, resor eller aktiviteter).
• Tvångssyndrom (OCD)
  Tvångssyndrom liknar många ångestsyndrom men fungerar lite annorlunda. Tvångssyndrom kan vara att man har tvångstankar som är jobbiga. Det kan också vara att man känner att man måste göra saker på speciella sätt (till exempel att tvätta händerna, ställa i ordning saker, upprepa ord i huvudet eller räkna).
  Mer om tvångssyndrom och OCD (1177.se)
• Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
  Man kan få posttraumatiskt stressyndrom efter att ha varit med om något hemskt eller skrämmande, som till exempel våld eller en olycka. Då kan man uppleva starka minnen och få ”flashbacks” där det känns som att det händer igen. Man kan också få ångest av situationer och platser som påminner om det man varit med om.
  Mer om PTSD och trauman hos barn och unga (1177.se)

Ångest är olika för alla

Ångest kan kännas och visa sig på olika sätt, och det behöver inte hänga ihop med en diagnos eller ångestsyndrom. Alla föds med olika temperament och vissa har lättare för att ofta känna starka känslor. Vissa får ångest oftare än andra och många har problem med ångest under vissa perioder i livet. Ungefär ett av tio barn upplever stark oro och ångest som också begränsar dem i vardagen.

Här hittar du mer information och råd om hur du kan hjälpa barn och unga.

Ångest och fobier hos barn och tonåringar (1177.se)

Om oro och råd för att må bättre och stötta barn (1177.se)

Egenvårdsprogram och övningar för att bearbeta orostankar hos barn och unga (mielenterveystalo.fi)

Mer om paniksyndrom (1177.se)

Videoföreläsning om oro hos barn

Sju sätt att stötta en tonåring som mår dåligt (mind.se)

Råd och tips för föräldrar (raddabarnen.se)

Bris guidar – tips och råd för att stötta barn och unga (bris.se)

Mer stöd och råd om hur du kan hjälpa barn och unga (bris.se)

Information och råd till dig som jobbar med barn och unga

Råd till dig som möter barn och unga med psykisk ohälsa och NPF (känslogrejen.se)

Kunskap och stöd för dig som arbetar med barn (raddabarnen.se)

Handbok för samtal i skolan (bris.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa (varanere.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa från Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Suicidprevention för närstående och yrkesverksamma

Broschyr om unga och suicidkommunikation på webben (mediemyndigheten.se)

Information och råd till dig som är närstående om hur du kan stötta (mind.se)

Livsviktiga snack – fakta, tips och övningar för att prata med barn om psykisk hälsa (suicidezero.se)

Suicide Zero-podden Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Utbildningar om suicidprevention (suicidezero.se)

Ladda ner eller beställ boken Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Stör döden – utbildning för lärare (stordodenutbildning.se)

Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att söka professionell hjälp. Om du känner dig osäker finns det flera du kan kontakta för att få råd och vägledning.

Om hjälpen här inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning En väg in.

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris kontaktvägar och stöd (bris.se)

Föräldralinjen hos Mind (mind.se)

Tänk på att ju äldre barnet är desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Du kan kontakta din kommun och socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter för unga inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Anmälan till socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Information om anmälan för yrkesverksamma (dagsattprataom.se)