Första besöket på Bup

Innan du får en tid bokad för ditt första besök är det vanligt att du eller din vårdnadshavare har kontakt med En väg in, som är en digital mottagning som tar emot alla nya kontakter med Bup. Under kontakten med En väg in berättar du eller din vårdnadshavare om hur du mår och hur du har det i vardagen. En väg in bedömer om du ska få en tid bokad på en av Bups Första linjenmottagningar, specialistmottagningar eller om du kan få hjälp någon annanstans.

Första linjen hjälper dig med lindrigare psykisk ohälsa, som till exempel om du känner mycket stress som inte går över eller om du haft svårt att sova under en längre tid. Bups specialistmottagningar hjälper dig med svårare psykisk ohälsa, som till exempel om du har svår ångest, ett självskadebeteende eller stora problem med koncentrationssvårigheter och impulsivitet.

När du får en bokad tid

När du får en tid bokad på Bup skickas en kallelse till dig via e-tjänsterna på 1177. Du kan också få kallelsen skickad till dig som ett brev. I kallelsen finns information om ditt besök, till exempel var och vilken tid besöket är och om du behöver göra något innan besöket. Där står också hur du kan omboka tiden om den inte passar.  

Frågeformulär i Blåappen

Innan första besöket får frågeformulär skickade till dig och ibland till dina vårdnadshavare. Du får ett sms med en länk till formulären och du svarar på frågorna i tjänsten Blåappen. Dina svar hjälper behandlaren att förstå hur du mår och vad du behöver hjälp med. Om det känns svårt fylla i formulären kan du göra det tillsammans med en närstående eller din behandlare.

Ditt besök börjar med att behandlaren presenterar sig och berättar vad som kommer att hända. Behandlaren kan vara en kurator, psykolog, sjuksköterska eller läkare. Du får svara på frågor och berätta om hur du mår, vilka problem eller svårigheter du har och om hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Du kan också få frågor om hur du har mått och haft det när du var yngre.

Det kallas för att göra en utredning. En utredning är alltså när en behandlare på Bup samlar in information om dig och ditt mående. Ofta räcker en kort utredning som blir färdig under det första besöket för att ta reda på vad du behöver för att må bättre. Om behandlaren behöver mer information om ditt mående görs en längre utredning under flera besök.

Även om du har med dig en förälder eller närstående under besöket får du möjlighet att prata ensam med behandlaren. Det första besöket tar ungefär en till två timmar. 

Du får information och råd

Din behandlare kommer att rekommendera en behandling utifrån vad du har berättat och behöver. Behandlingen börjar ofta med att du får information och egenvårdsråd skickat till dig via e-tjänsterna på 1177. Informationen skickas också till dina vårdnadshavare i de flesta fall. Ju äldre du är desto mer kan du vara med och bestämma hur mycket som ska skickas till dina vårdnadshavare. Du får också veta om behandlaren bedömer att du ska utredas vidare för psykisk ohälsa eller en diagnos.  

Du är med och planerar din behandling

Du har rätt att få vara delaktig och vara med och planera din behandling. Därför ska du, din behandlare och dina närstående tillsammans komma överens om:

• vilken behandling du ska få
• vad som är målen med behandlingen
• om behandlingen hjälper dig och om målen uppnås
• om du behöver mer eller någon annan hjälp. 

Utifrån vad ni kommer överens om gör du och behandlaren en plan över behandlingen som du ska få. Det kallas för en vårdplan. Den beskriver vad du och dina närstående ska göra tillsammans med Bup och vilka mål och delmål ni vill uppnå med behandlingen. Om dina behov ändras kan du och behandlaren bestämma nya mål. Ibland behöver också andra vara med och planera din behandling och därför ingå i vårdplanen, till exempel din lärare för att du ska få rätt hjälp och anpassningar i skolan.

Exempel på mål i en vårdplan:

• Att du ska ha fått bättre kunskap om de problem som gör att du mår dåligt.
• Att du och dina närstående ska ha fått kunskap om vad ni kan göra för att du ska må bättre.
• Att du ska må bättre, till exempel att du ska ha mindre ångest.
• Att livet hemma, i skolan och på fritiden ska fungera bättre.
• Att du ska ha bättre livskvalitet.

Vad som händer efter ditt första besök beror på vilken hjälp du behöver. På Bup kan du få olika typer av hjälp och behandling. Det kan vara behandling med egenvårdsråd, gruppbehandling, internetbehandling eller samtalsbehandling individuellt eller tillsammans med din familj. Ibland behöver din behandlare veta mer om dina problem och svårigheter för att kunna utreda om du har en diagnos som till exempel adhd eller autism. I vissa fall kan du behöva träffa en läkare och få läkemedel. Du erbjuds den behandling som passar dig och dina svårigheter. 

Mer om vilken hjälp och behandling du kan få på Bup

Målet med behandlingen är att du ska må bättre, och att det ska bli lättare att för dig att fungera i olika miljöer som hemma, i skolan och på fritiden. Du ska också ha lärt dig mer om hur du fungerar, dina svårigheter och vad du och din familj kan göra för att du ska fortsätta må bättre över tid.

När behandlingen och kontakten avslutas

När du mår och fungerar bättre i vardagen avslutas behandlingen och kontakten med Bup. Då ska du och dina närstående ha lärt er vad ni kan göra för att du ska fortsätta att må bra. Ni ska också ha fått information om vad ni ska göra om du skulle börja må sämre. Ibland kanske problemen kommer tillbaka och du börjar må sämre igen efter avslutad kontakt. Då kan råden och kunskapen som du och dina närstående fått under kontakten med Bup hjälpa och vara tillräckligt för att du ska må bättre. Om det inte är tillräckligt är du och dina närstående välkomna att kontakta Bup igen.

På barnavårdscentralen (BVC) görs regelbundna kontroller av barnets utveckling och mående under hens första år. Där följer man även föräldrarnas mående. Du kan alltid kontakta din BVC-sköterska, barnmorska eller vårdcentral om du har frågor, oroar dig för barnet eller känner dig osäker i ditt föräldraskap. De kan även hjälpa dig vidare till psykologer på Barn- och föräldrahälsan eller Bup. Du som väntar barn kan också få hjälp.

Mer om barnavårdscentralen (BVC) i Skåne (1177.se)

Barn- och föräldrahälsans psykologmottagningar i Skåne (skane.se)

Film om Barn- och föräldrahälsans stöd för blivande och nyblivna föräldrar

Så får ni kontakt med Bup

Om hjälpen på BVC inte är tillräcklig kan Bup erbjuda rådgivning och behandling för yngre barn och deras vårdnadshavare. Du kan kontakta Bups digitala mottagning En väg in för att söka hjälp och få råd om barnets psykiska hälsa. Om ni behöver mer hjälp kan En väg in boka tid på en av Bups specialistmottagningar. Det finns särskilda mottagningar som tar emot små och späda barn.

Ni kan även få en tid bokad via remiss, till exempel från en BVC-sköterska eller psykolog hos Barn- och föräldrahälsan. Inför det första besöket får ni en kallelse i barnets namn.

Kontakta En väg in

Hitta din närmaste späd- och småbarnsmottagning (1177.se)

Under de första besöken på Bup

När ni kommer på ert första besök får ni träffa en behandlare och du får berätta om hur du upplever barnets mående, föräldraskapet och vardagen hemma. Du får svara på frågor och behandlaren undersöker hur barnet reagerar och beter sig. Behandlaren gör en bedömning av er situation och ni pratar om vad ni kan göra för att barnet och familjen ska må bättre. Behandlaren bedömer också om ni ska fortsätta få hjälp på Bup eller om ni kan få hjälp någon annanstans. Första besöket tar ungefär en timme.

Om kontakten med Bup fortsätter görs en fördjupad bedömning av barnets mående och familjens behov under flera besök. Det kallas för att göra en utredning. En utredning är när en behandlare på Bup samlar in information om er situation för att ta reda på vilken hjälp och behandling som ni ska få. Utredningen kan bestå av mer ingående samtal med behandlaren där får svara på fler frågor, och observationer av barnets beteende och samspelet mellan er. Ibland kommer ni överens om att filma er tillsammans.

Mottagningens rum och lokaler är inredda för att passa små barn och besöken anpassas efter barnets och familjens behov. Du som är förälder eller vårdnadshavare är alltid tillsammans med barnet under besöken på Bup.

Vårdplan

Utifrån utredningen gör ni tillsammans en plan över vilken hjälp och behandling som ni ska få. Det kallas för en vårdplan. Den beskriver vad ni kommer att göra på Bup och behandlingens mål. Under behandlingen används vårdplanen för att utvärdera om behandlingen hjälper och om målen uppnås. Om behoven ändras kan ni bestämma andra mål.

Mer om vilken hjälp ni kan få på Bup

Förbered yngre barn för besök på Bup

På Region Stockholms webbplats finns filmer för yngre barn som bland annat förklarar hur ett besök på Bup kan gå till. Där finns också information om hur det kan vara att må dåligt och vad man kan få hjälp med. Det finns också en film på SVT Play där Draken från Bolibompa följer med och träffar en psykolog.

Filmer och information för yngre barn (bup.se)

Film där Bolibompadraken följer med och träffar en psykolog (svtplay.se)

Bup har Första linjenmottagningar och specialistmottagningar i hela Skåne. Adressen till din mottagning står i din kallelse. I kallelsen hittar du också kontaktuppgifter om du har frågor eller behöver omboka din tid. Du hittar också e-tjänster, telefonnummer och adress till din mottagning på nätet och på 1177.  

Hitta e-tjänster och kontaktuppgifter till din mottagning

Olika sätt att träffas – digitalt eller på plats

Första besöket kan vara på en mottagning eller ske via video- eller telefonsamtal.  

Digitalt besök via video eller telefon

Om du ska träffa oss digitalt skickas ett meddelande till din inkorg som du hittar när du loggar in på 1177. För att logga in behöver du legitimera dig med bank-id eller Freja+. För att komma till det digitala besöket går du vidare via länken i meddelandet. Du hittar också länken för att komma till ditt digitala besök i din kallelse och på nätet.

Länkar för att komma till Bup och Första linjens digitala väntrum

Tänk på att vara i en ostörd miljö med bra internetuppkoppling när besöket börjar.

Mer om vad du kan tänka på inför ett digitalt besök (1177.se)

Om du har fått en telefontid bokad blir du uppringd till ditt eller din vårdnadshavares mobilnummer.

Fysiskt besök

Om du ska träffa en behandlare på en mottagning anmäler du dig i receptionen eller via en självincheckningsautomat när du kommer. När det är din tur möter en behandlare dig i väntrummet och sen går ni tillsammans till ett samtalsrum.

Om du behöver tolk

Du har rätt till tolk om du behöver det. Berätta att du behöver tolk när du kontaktar Bup så kommer mottagningen boka en tolk till ditt besök.  

Alla är välkomna till oss

Du är välkommen till Bup oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning. Alla Bups mottagningar och vårdenheter är HBTQI+ certifierade. 

Bup arbetar utifrån barnkonventionen

Din åsikt är viktig och du har alltid rätt att säga vad du tycker och vara delaktig i din behandling. Därför arbetar Bup utifrån barnkonventionen.
 
Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att må bra, bli behandlade lika och vara med och påverka det som händer i deras liv. Det betyder du har rätt att säga vad du tycker och att vuxna ska lyssna på vad du säger. Vuxna ska alltid tänka på ditt bästa när de tar beslut och gör saker som påverkar ditt liv. 

Du har också rätt till liv och utveckling. Det betyder till exempel att du ska skyddas om du är i ett land där det är krig, och att du ska få vård och mediciner om du blir sjuk eller skadad. Du har också rätt att utvecklas och ha en bra barndom. Det betyder till exempel att du ska få hjälp i skolan när du behöver.

Hela barnkonventionen som lättläst version (minarattigheter.se)

Det är viktigt att du ska kunna berätta om hur du mår och känna dig trygg när du är på Bup. Därför har alla som jobbar på Bup tystnadsplikt. Tystnadsplikt innebär att det du berättar under ett besök är skyddat av sekretess. De du träffar och pratar med får inte berätta något om dig som patient för andra personer eller myndigheter. Men det finns vissa situationer när tystnadsplikt och sekretess inte gäller.   

Situationer när tystnadsplikt och sekretess kan brytas:

• När du som patient själv vill det och ger ditt samtycke.
• När det pågår en utredning hos en annan myndighet (till exempel i en domstol) som begär att få information om en patient.
• När ett barn eller ungdom riskerar att fara illa (till exempel utsättas för våld). Då är den du pratar med på Bup skyldig att kontakta dina vårdnadshavare eller göra en anmälan till socialtjänsten.

Tystnadsplikt vid vård av barn och unga (1177.se)

Journalen är också skyddad av sekretess

Det som du eller dina vårdnadshavare berättar under kontakten med En väg in och Bup skrivs ner i din journal. I journalen kan din behandlare skriva anteckningar om ditt mående och behandling. Det som står i journalen är skyddat av sekretess och det är bara du, dina behandlare och ibland dina vårdnadshavare får läsa den. Du har alltid rätt att få veta vem som kan läsa din journal.

Dina vårdnadshavare kan logga in på 1177 och läsa din journal digitalt tills du fyller 13 år. När du fyllt 13 år loggar du själv in på 1177, och från att du fyller 16 år kan du själv läsa din journal digitalt. Mellan att du är 13 och 16 år kan varken du eller dina vårdnadshavare läsa journalen digitalt.

Du kan alltid fråga den du träffar i vården om vad som står i din journal. Dina vårdnadshavare kan också ansöka om att få tillgång till journalen efter att du fyllt 13 år.

Om du själv tar kontakt med Bup

Du som är ung kan själv söka hjälp och kontakta Bup utan att en vårdnadshavare är med. Behandlaren som du får prata med hjälper dig att ta reda på vad för hjälp, stöd eller behandling som du kan behöva för att må bättre. 
 
Behandlaren kan behöva informera dina vårdnadshavare om kontakten med Bup för att de ska kunna hjälpa dig vidare, men då pratar hen med dig först och tar hänsyn till vad du tycker. Dina vårdnadshavare kan veta att du har kontakt med Bup, men de behöver inte veta allt som sägs under besöken. Desto äldre du är desto mer kan du bestämma själv hur mycket dina föräldrar eller vårdnadshavare ska veta.

Mer om barns rättigheter i vården och vårdnadshavares delaktighet (1177.se)