Hur funkar känslor?

Två ungdomar som sitter med sina mobiler och upplever olika känslor och tankar. Illustration.
Illustration: Emilie Bergman
Dina känslor hjälper dig att förstå vad du behöver för att må bra, eller om något känns fel och kanske är farligt. Vissa känslor kan vara väldigt jobbiga. Det kan också vara svårt att sätta ord på vad du känner och tänker.

Känslor uppstår när du reagerar på något som du ser eller är med om. Du känner också känslor när du minns eller tänker på något. Känslor hjälper dig att kommunicera och förstå andra. Med olika ansiktsuttryck och kroppsspråk visar vi för varandra vad vi känner.

Ibland kan känslor komma plötsligt och vara starka. Känslor kan också komma smygande eller ha funnits där länge, även om du inte vill eller förstår varför. Att känna ingenting eller som att du är tom på känslor är också en känsla som ofta är obehaglig. Vissa känslor kan ibland vara svåra att hantera eller stå ut med. Starka känslor (både positiva och negativa) går ofta över av sig själv efter en stund.

Känslor som känns i kroppen kan ibland vara väldigt jobbiga och obehagliga. Om du upplever en panikattack kan du känna panikkänslor som till exempel hjärtklappning eller som att det blir svårare att andas. Det kan kännas som att något är fel i kroppen, men känslorna är inte farliga. Du kan alltid lita på att din kropp tar hand om dig och lugnar ner sig efter en stund.

Film om panikångest och tips på vad göra när du känner panikkänslor (bris.se)

Om du har ett självskadebeteende

Om du skadar dig själv för att stå ut med jobbiga känslor så är det viktigt att du söker hjälp. Du kan kontakta elevhälsan, en ungdomsmottagning eller chatta anonymt med Shedo för att få råd och stöd.

Chatta med Shedo

Det finns flera saker du kan göra själv för att förstå dina känslor och må bättre.

Detta kan du göra nu:

  • Prata med någon
    Det kan hjälpa att prata med en vän eller närstående om dina känslor. Att isolera sig och vara ensam gör ofta att negativa och jobbiga känslor blir värre.
  • Gör något du gillar
    Gör något som brukar få dig att må bra, som att titta på en rolig film eller lyssna på musik.
  • Låt dig själv känna
    Det är inte fel att du känner som du känner och det är okej att gråta och vara arg. Ibland är det bättre att låta känslorna komma ut istället för att försöka tänka bort dem. Just nu kanske känslorna behöver finnas, men de behöver inte göra det för alltid.
  • Skriv ner dina känslor
    Det kan kännas skönt att skriva av sig. Att sätta ord på känslorna kan hjälpa dig att förstå varför du mår dåligt och vad du behöver för att må bättre.

Om du inte vet vad du känner

Ibland kan det vara svårt att förstå eller förklara vad du känner. Om det är svårt att sätta ord på en känsla eller om du känner dig osäker och förvirrad, så kan du testa att ställa frågor till dig själv:

  • Var i kroppen finns känslan?
  • Har den en färg, form eller temperatur?
  • Hur stark är känslan på en skala 1–10?
  • Vad tänker du på när du känner känslan?
  • Vad vill du göra när du känner känslan? Vill du dra dig undan, göra något speciellt eller söka kontakt?

Det här kan du göra över tid:

  • Förstå dig själv
    Fundera över var och när du brukar känna jobbiga känslor, och varför det är så. Kan det ha med plats, situation eller tid på dagen att göra? Du kanske upptäcker att du har vissa beteenden och tankar som ofta brukar få dig att känna jobbiga känslor.
  • Öva på acceptans och självmedkänsla
    Det är okej att du känner som du känner. När jobbiga känslor kommer så kan du försöka acceptera de finns. Låt dig själv känna vad du känner istället för att försöka tänka bort känslorna.
  • Var snäll mot dig själv
    Försök alltid att vara snäll och ärlig mot dig själv. Istället för att till exempel bli arg på dig själv när du känner en jobbig känsla, så kan du tänka eller skriva ner snälla saker om dig själv. Försök ge dig själv trygghet och förståelse när negativa känslor uppstår. 

Avslappningsövningar, meditation och mindfulness kan också hjälpa dig att må bättre.

Film om acceptans (snorkel.se)

Avslappningsövningar som du kan lyssna på om du mår dåligt (snorkel.se)

Mer om mindfulness och självmedkänsla (1177.se)

Tips!

Det finns flera saker du kan göra för att hantera jobbiga känslor och må bättre. Du vet själv vad du tycker om att göra och vad som är bäst för dig, men här är några fler tips:

  • Försök äta och sova bra
    För att må bra och orka göra saker för att må ännu bättre, så är det viktigt att försöka sova bra och äta regelbundet och varierat.
  • Rör på dig
    Om du rör på dig så att din puls höjs sjunker nivån av stresshormoner i kroppen. Att ta en promenad kan också hjälpa dig att må bättre.
  • Öva på att slappna av
    Testa olika avslappningsövningar (mindfulness, meditation, andningsövningar).
  • Träna på problemlösning
    Fundera över om du har några problem som du kan lösa (till exempel säga förlåt, berätta för någon vad du känner eller be om hjälp i skolan). Försök släppa det du inte kan kontrollera.
  • Tro inte på allt du känner och tänker
    Bara för att du känner eller tänker något betyder det inte att det är sant. Det är också bra att försöka skilja på tankar och känslor.

Det är lätt att blanda ihop känslor och tankar. Skillnaden är att känslor är din reaktion på en händelse och tankar är din tolkning av en händelse. Vad du känner kan påverka vad du tänker och tvärt om. Negativa tankar kan därför göra att du känner negativa känslor.

Känslor i kroppen

Dina tankar kan göra att du får känslor som känns i kroppen, utan att det egentligen händer i verkligheten. Blunda och tänk på att du äter en citron och se om din kropp reagerar fysiskt. Det kanske vattnas i munnen, du kanske ryser till eller rynkar på näsan. Därför kan det vara viktigt att skilja på känslor och tankar, eftersom det du känner eller tänker kanske inte alltid är sant eller händer på riktigt.

Starka känslor som till exempel ångest, ilska eller skuldkänslor kan ibland kännas mycket i kroppen. Känslor i kroppen kan kännas på olika sätt och ibland kan det vara väldigt obehagligt och jobbigt. Ibland kan det göra ont, kännas som att någonting är fel i kroppen och du kan få panikkänslor. Känslorna är inte farliga och går alltid över av sig själv efter en stund. Du kan lita på att din kropp tar hand om dig och lugnar ner sig efter en stund.

Film om panikångest och tips på vad göra när du har panikkänslor (bris.se)

Din inre kritiska röst

Alla människor har en inre kritisk röst som bland annat hjälper dig att lära av dina misstag. Ibland kanske den kritiska rösten får dig att känna dig osäker eller tycka illa om dig själv. Om du känner att den kritiska rösten får dig att må dåligt så kan du testa att tänka att den bara är tankar och inte sanningar. Du kan till exempel tänka såhär och se hur det känns:

Istället för att tänka “jag är inte bra nog” kan du prova att tänka “jag har en tanke om att jag inte är bra nog”.

Filmer om tankar, känslor och den inre kritiska rösten (känslogrejen.se)

Alla känslor är viktiga och har en funktion. Det kan till exempel vara livsviktigt att känna rädsla ibland. Utan rädsla hade du oftare hamnat i farliga situationer och varit sämre på att agera snabbt eller fly när det behövs.

Känslor kan delas in i tre grupper: positiva känslor, neutrala känslor och negativa känslor:

  • Negativa känslor (ilska, skam, oro) ger dig rött ljus och säger åt dig att sluta med det du gör eller akta dig.
  • Neutrala känslor (förvåning) ger dig gult ljus och säger åt dig att tänka efter eller vara beredd.
  • Positiva känslor (glädje, intresse) ger dig grönt ljus och säger åt dig att fortsätta med det du gör.
Trafikljus där den röda lampan har ett argt uttryck, den gula ett förvånat uttryck och den gröna ett glatt uttryck.

Våra grundkänslor

Det finns nio grundkänslor som alla människor föds med. Du kan känna flera olika känslor samtidigt och många känslor är ofta en blandning av flera grundkänslor.

Om våra nio grundkänslor (snorkel.se)

Om du mår dåligt och känner att du behöver mer råd och stöd, så finns det många som kan hjälpa dig. Du kan till exempel söka hjälp hos elevhälsan eller en ungdomsmottagning.

Om att söka hjälp (umo.se)

Chattar:

Chatta anonymt med en vuxen som arbetar på Bup

Ta kontakt eller chatta anonymt med en kurator dygnet runt (bris.se)

Anonym chatt för dig med självskadebeteende (shedo.se)

Chatta med en vuxen som gärna lyssnar (ungalukas.se)

Stöd och chattar för dig som mår dåligt (umo.se)

Kontakta Bup

Det finns flera sätt att kontakta Bup. Förutom att chatta och få stöd online så kan du söka hjälp digitalt eller ringa.

Sök vård digitalt hos Bup

Bups telefonrådgivning – En väg in

Om du har självmordstankar eller om det finns en risk att du skadar dig själv allvarligt ska du söka hjälp akut.

Kontakta Bups akutmottagning

Vid livshotande tillstånd, ring 112.

Flicka som går i skogen och håller i ett paraply. Det regnar men i fjärran kan hon se solen lysa. Illustration.

Om du oroar dig mycket eller känner ångest

Att känna oro ibland är normalt. Ångest kan vara obehagligt men det är inte farligt.

Senaste uppdatering: 2022-02-07

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen

Här är några länkar som kanske kan hjälpa dig vidare. Du kan också testa att söka på webbplatsen.

Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Om du inte är nöjd med vården (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen

Här är några länkar som kanske kan hjälpa dig vidare. Du kan också testa att söka på webbplatsen.

Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Om du inte är nöjd med vården (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

När du skickar in formuläret kommer vi att hantera eventuella personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter