Om det är jobbigt i skolan

Två tjejer sitter vid ett bord i ett klassrum och pluggar tillsammans. Illustration.
Illustration: Emilie Bergman
Skolan är en stor del av livet och din vardag. Det är normalt att tycka lektioner och uppgifter är tråkiga, men skolan ska inte behöva vara något som får dig att må dåligt.

Alla har rätt till att trivas i skolan. När du går i skolan lär du dig massa saker. Du kan upptäcka vad du är extra intresserad av och vill lära dig mer om. Skolan är också en social plats där du övar på att samarbeta med andra. Ibland är skolan rolig och ibland kan det vara jobbigt och svårt.

Om du mår dåligt i skolan kan det bero på många saker. Kom ihåg att det aldrig är ditt fel om du till exempel blir mobbad eller känner att skolan är svår.

Vanliga orsaker till att må dåligt i skolan:

  • höga krav (prestationsångest, uppgifter, prov, resultat, betyg) 
  • stress och oro
  • relationer och konflikter (vänner, kärlek, lärare) 
  • ensamhet och mobbning (utanförskap, diskriminering)
  • koncentrationssvårigheter
  • diagnoser och funktionsvariationer
  • sömnproblem.

Om du känner att det är svårt att hänga med eller blir mobbad av andra elever har du rätt att få hjälp och stöd. Prata med din mentor, lärare, rektor eller en annan vuxen som jobbar på skolan. Du kan också kontakta elevhälsan för att få råd och stöd.

Om elevhälsan (umo.se)

Det finns flera saker du kan göra för att trivas bättre i skolan. Lärare, pedagoger och skolpersonal finns också där för att hjälpa dig när du behöver.

Om du känner dig stressad

Många upplever att det är höga krav i skolan. Det är vanligt att känna sig stressad eller tycka att skolan är svår. Om du är orolig eller mår dåligt så kan det också vara svårt att koncentrera sig.

Ofta blir det lättare med tiden att planera och hitta arbetssätt som funkar bra för dig. Det viktigaste är att inte ge upp och be om hjälp när du behöver.

  • Planera din tid 
    Försök att plugga varje dag och planera vad du behöver göra längre fram. På så vis kan du undvika att hamna efter eller få för mycket att göra på samma gång.
  • Ta pauser 
    Glöm inte att ta pauser när du gör läxor. Du kan testa att ställa ett alarm på 45 minuter när du pluggar och sen ta en paus på minst 15 minuter innan du börjar plugga igen.
  • Lär dig av andra
    Det kan hjälpa att prata med andra i din klass om vad som händer i skolan och om olika uppgifter. Ofta lär du dig mycket från andra.
  • Be om hjälp 
    Be om hjälp när det är något du inte förstår, när du känner dig stressad eller har svårt att hänga med. Dina lärare och annan skolpersonal finns där för att hjälpa dig. Du kan också kontakta elevhälsan på din skola.

Om det sociala är svårt

Det är vanligt att oroa sig för vad andra tycker och tänker, eller ibland känna sig osäker i skolan. Om du undviker sociala situationer på grund av oro eller rädsla, så kallas det för social fobi eller ångest. Det kan vara väldigt jobbigt, men det är viktigt att du försöker göra saker för att ångesten inte ska bli värre. Ibland kan du behöva hjälp av en vuxen.

  • Förstå dig själv  
    Fundera över vilka situationer som du brukar undvika och känna oro inför. Det kan till exempel vara att du undviker att räcka upp handen under lektionen eller tycker att det är jobbigt att redovisa. 
  • Utmana dig själv 
    Försök att utmana dig själv lite varje gång du är i en jobbig social situation. Du kan till exempel börja med att räcka upp handen under lektionen, även när du inte är säker på ditt svar. 
  • Få råd och stöd
    Du kan alltid prata med din lärare, mentor eller kurator i skolan. Tillsammans kan ni komma på hur du kan utmana dig själv i lagom takt och på sätt som känns okej för dig.

Mer om oro och ångest

Bråk och konflikter i skolan

Det är normalt att bråka med sina kompisar ibland. Att vara i en konflikt med någon kan vara jobbigt och påverka hur du mår. Vissa konflikter är enkla att lösa och ibland kan konflikter lösa sig av sig självt efter en tid. Om konflikter pågår länge och känns svåra att lösa kan det ibland behövas hjälp av en vuxen.

Konflikter handlar ofta om problem i relationer. Många kan vara arga och oroa sig över att andra till exempel sprider rykten eller “snackar skit” bakom ens rygg. Konflikter kan också bero på missförstånd eller starka känslor som ibland är svåra att hantera.

  • Berätta hur du känner
    Fundera över vad du känner och vill säga till personen du har en konflikt med. Prata med personen när ni båda är lugna, gärna på en avskild plats där ni båda känner er trygga. Du kan också skriva ett sms eller chattmeddelande.
  • Säg förlåt om du gjort fel
    Ibland kan det kännas väldigt jobbigt att säga förlåt när du har gjort något du skäms över. Det kan kännas lättare att strunta i det, men ofta leder det till att du mår ännu sämre.
  • Ta hjälp av en vuxen på skolan
    Vuxna måste inte alltid lägga sig i, men de kan ge dig råd om vad du kan göra när du är i en konflikt eller när andra bråkar i skolan.

Om du eller någon annan blir mobbad

Stämningen kan vara hård och tuff i skolan, men det är aldrig okej att bli kränkt eller att kränka någon annan. Det kan kännas jobbigt att berätta för en vuxen om vad du är med om i skolan. Men det är viktigt att du gör det så att du och andra kan få hjälp.

Mer om ensamhet och mobbning

Tips!

Här är några fler tips på vad du kan göra för att må bättre i skolan: 

  • Prata med din lärare, mentor eller en annan vuxen på skolan, de finns där för att hjälpa dig.
  • Plugga lite varje dag och planera när du ska göra läxor.
  • Rör på dig regelbundet. Fysisk aktivitet ökar koncentrationen och hjälper dig att må bra under stressiga perioder.
  • Ät mat som du mår bra av. Det ger dig energi och hjälper dig att orka hela skoldagen.
  • Se till att få tillräckligt med återhämtning och försök att sova bra.
  • Öva på att redovisa framför din familj eller kompis.
  • Starta en studiegrupp (digital eller fysisk) där ni kan peppa och lära av varandra.

Skolan är en stor och viktig del av livet. Där får du lära dig saker inför framtiden och samtidigt öva på att samarbeta med andra. Alla barn har rätt till utbildning i Sverige. Du har även rätt att trivas i skolan och få stöd när det är svårt att förstå något eller hänga med i undervisningen.

Skolan är: 

  • En plats för lärande och undervisning. 
  • En social plats där du lär dig att samarbeta med andra. 

Skolplikt

Barn och tonåringar som bor i Sverige har skolplikt och måste gå i grundskolan. Skolplikten gäller från att du fyller 6 eller 7 år och börjar den första höstterminen i grundskolan. Efter det har du skolplikt tills du är ungefär 15–16 år och har gått färdigt den sista årskursen i grundskolan. Att gå gymnasiet är frivilligt, men nödvändigt om du vill studera på en högskola eller universitetet. 

Rättigheter i skolan

Alla ska ha samma möjligheter att få lära sig och trivas i skolan. Det betyder att du har rätt till hjälpmedel och stöd, till exempel om du har dyslexi eller en annan funktionsvariation.

Du har också rätt till gratis skollunch som är anpassad efter vad du kan äta, skolhälsovård och skolskjuts om du bor långt borta. 

Film om dina rättigheter i skolan (ur.se)

Om du mår dåligt och känner att du behöver mer råd och stöd, så finns det många som kan hjälpa dig. Om du mår dåligt i skolan ska du prata med din mentor, lärare eller söka hjälp hos elevhälsan. 

Om elevhälsan (umo.se)

Det finns även andra bra sidor där du kan chatta och få stöd online.

Chattar:

Chatta anonymt med en vuxen som arbetar på Bup

Ta kontakt eller chatta anonymt med en kurator dygnet runt (bris.se)

Chatta med en vuxen som gärna lyssnar (ungalukas.se)

Livslinjen – för dig som är ung (mind.se)

Stöd och chattar för dig som mår dåligt (umo.se)

Kontakta Bup

Det finns flera sätt att kontakta Bup. Förutom att chatta och få stöd online så kan du söka hjälp digitalt eller ringa.

Sök vård digitalt hos Bup

Bups telefonrådgivning – En väg in

Ensam pojke som sitter på golvet lutad mot en tegelvägg. Illustration.

Ensamhet och mobbning

Det finns mycket du kan göra för att känna dig mindre ensam. Om du blir mobbad har du rätt till att få hjälp.

Tjej som sitter framför datorn och tänker på många olika saker. Illustration.

Vad ska jag göra när jag känner mig stressad?

Mycket stress kan vara jobbigt, men det finns flera saker du kan göra för att stressa mindre.

Senaste uppdatering: 2022-02-07

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen

Här är några länkar som kanske kan hjälpa dig vidare. Du kan också testa att söka på webbplatsen.

Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Om du inte är nöjd med vården (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen

Här är några länkar som kanske kan hjälpa dig vidare. Du kan också testa att söka på webbplatsen.

Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Om du inte är nöjd med vården (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

När du skickar in formuläret kommer vi att hantera eventuella personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter