Stress hos barn och unga

När livet är stressigt kan barn och unga behöva hjälp med att utveckla strategier för att hantera stress. Förmågan att planera och organisera är inte färdigutvecklad och därför behövs ofta hjälp och vägledning från vuxna.

Var ett stöd i vardagen

Det är individuellt vilket stöd varje barn behöver, men rutin i vardagen, hjälp med tidsplanering och bra mat-, sömn- och motionsvanor kan hjälpa mycket.

Barn och unga påverkas mycket av sin omgivning och sina relationer. En stressig hemmiljö, svårigheter i skolan eller sociala problem kan leda till negativ stress och annan psykisk ohälsa. Många barn upplever prestationsångest och att det är höga krav i skolan.

Sociala medier

En stor del av ungas liv sker på internet. Digitala miljöer, sociala medier och att ständigt vara uppkopplad är något som unga kan behöva stöd och vägledning kring för att hantera på bra sätt.

I sociala medier visas många idealbilder där fokus ofta är på utseende, framgång och status. Det är vanligt att unga jämför sig mycket med andra och därför upplever höga krav på sig själva, vilket också kan bidra till negativ stress.

Om hur unga använder sociala medier (statensmedierad.se)

Var en bra förebild

Stressade vuxna ökar också stressen hos barnet. Om du som närstående vuxen blir bättre på att hantera din egen stress är du en bra förebild som barn och unga kan lära sig av.

Bekräfta och lyssna

Bekräfta barnets känsla av stress genom att lyssna och finnas där. Visa intresse för vad hen går igenom i sin vardag. Fråga hur det funkar i skolan, med vänner och övriga relationer. Prata om vad hen gör och tar del av på internet och i sociala medier.

Fler tips på hur du kan hjälpa och vara ett stöd:

• Försök att tillsammans hitta en balans mellan matvanor, sömn, rörelse, aktiviteter, uppgifter, socialt umgänge och återhämtning.
• Sätt en rimlig kravnivå för barnet.
• Ha tydlig struktur i vardagen.
• Hjälp till med planering genom att till exempel göra tydliga scheman över läxor och andra aktiviteter. Planera in pauser i samband med läxläsning.
• Hjälp barnet att kartlägga och förstå sina stressfaktorer.
• Se till att det finns möjlighet till återhämtning hemma.
• Hjälp till att prata med lärare och tränare vid behov.
• Var en bra förebild och minska din egen stress.

Stress är en känsla som lever kvar i hos människan från när vi var tvungna att skydda oss från hot och faror på savannen. Idag är vi sällan hotade av lejon utan stressen kommer istället från våra egna och andras krav och förväntningar.

Stress är:

• en reaktion på hot, fara eller problem
• kroppen som förbereder sig på att agera

Vad händer i kroppen vid stress?

När vi blir stressade börjar hjärtat slå fortare, vi andas snabbare och blodet förflyttas till de stora muskelgrupperna för att göra oss redo att möta olika hot. Allt detta är bra och nödvändigt för att vi ska kunna agera snabbt när det behövs. När kroppen och hjärnan inte får tillräckligt med återhämtning efter ett eller flera stresspåslag blir stress ohälsosamt, och det kallas för långvarig eller negativ stress.

Stress i olika åldrar

När små barn börjar förskolan får de kontakt med många nya människor och miljöer vilket innebär många nya intryck. I grundskolan förväntas barn kunna kontrollera sitt beteende och passa olika tider. I takt med att barnet blir äldre ökar kravet på självständighet och hen förväntas kunna planera och organisera. Mängden uppgifter i form av läxor och prov ökar, och barnet förväntas också hålla reda på scheman, uppdateringar, olika miljöer och lokaler helt på egen hand.

Barnet förväntas även utveckla sociala relationer och hitta sin plats i olika grupper. Det kräver allt större social förmåga ju äldre barnet blir. Önskan om att bli accepterad av människor i sin omgivning och strävan efter att anpassa sig och leva upp till olika normer blir alltmer påtaglig.

Under livets gång behöver barnet möta och hantera olika typer av problem och situationer som ger upphov till stress och oro. Som förälder eller närstående vuxen är det alltid bra att försöka vara ett stöd och vägleda barnet när hen går igenom olika saker.

Uppskjutandebeteende

Prestationsångest, rädsla för att misslyckas eller svårigheter med att planera och organisera kan göra att barnet utvecklar ett uppskjutarbeteende. Det kallas också för prokrastinering och är en vanlig orsak till stress hos både barn, tonåringar och vuxna.

Att ha ett uppskjutarbeteende innebär att man ofta skjuter upp saker länge och har svårt för att börja med eller slutföra uppgifter i tid. I värsta fall kanske barnet inte alls klarar av att genomföra uppgifter och hamnar efter i skolan.

Uppskjutarbeteende kan även hänga ihop med andra psykiska besvär och diagnoser. Barn kan i vissa fall behöva professionell hjälp för att må bättre.

Så kan du kan hjälpa ett barn med uppskjutarbeteende:

• Uppmuntra barnet till bara sätta igång och börja med en uppgift även om det känns jobbigt. Det känns ofta lättare när man har börjat och kommit igång med uppgiften.
• Hjälp till med att planera vardagen och organisera bland alla uppgifter som behöver göras.
• Dela upp stora uppgifter i mindre delar och sätt olika delmål. Det kan till exempel vara att barnet ska arbeta med en uppgift i 15 minuter, skriva en sida eller läsa tre sidor. Belöna barnet ner hen når ett delmål eller slutför en uppgift.
• Minska distraktioner genom att till exempel lägga undan mobiler. Fråga barnet vad hen brukar distraheras av och skapa en så god arbetsro som möjligt.

Uppskjutarbeteende är en vanlig orsak till stress och kan även hänga ihop med andra psykiska besvär, sjukdomar och diagnoser. Barn kan i vissa fall behöva professionell hjälp för att må bättre.

Vanliga orsaker till negativ stress:

• skolan (prestationsångest, prov, resultat) 
• relationer (familj, vänner, kärlek)
• ensamhet (utanförskap, mobbning)
• krav (egna och andras)
• framtiden (jobb, pengar)
• klimatkrisen
• normer och grupptryck
• sociala medier och FOMO (fear of missing out)
• för mycket eller för lite att göra
• uppskjutarbeteende
• kris och allvarliga händelser (pandemi, krig, våld)
• psykisk ohälsa (depression, ångest, PTSD, NPF).

Rapport om skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar (folkhälsomyndigheten.se)

Prestationsångest hos barn och unga (bup.se)

Videoföreläsning om stress hos barn och unga

Koncentrationssvårigheter hos barn och unga (1177.se)

Information och råd till dig som jobbar för barn och unga:

Råd till dig som möter barn och unga med psykisk ohälsa och NPF (känslogrejen.se)

Blandade känslor – utbildning om ungas psykiska hälsa (raddabarnen.se)

Det syns inte – material för att arbeta preventivt med psykisk hälsa i skolan (detsynsinte.learnworlds.com)

Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att söka professionell hjälp. Om du känner dig osäker finns det flera du kan kontakta för att få råd och vägledning.

Om hjälpen här inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning "En väg in".

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris vuxentelefon (bris.se)

Föräldralinjen hos Mind (mind.se)

Tänk på att ju äldre barnet är, desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.