Stress hos unga

När livet är stressigt kan unga behöva hjälp med att utveckla strategier för att hantera stress. Förmågan att planera och organisera är inte färdigutvecklad hos barn och unga, och därför behövs ofta hjälp och vägledning från vuxna.

Var ett stöd i vardagen

Det är individuellt vilket stöd varje barn behöver, men rutin i vardagen, hjälp med tidsplanering och bra mat-, sömn- och motionsvanor kan hjälpa mycket.

Barn och unga påverkas mycket av sin omgivning och relationer. En stressig hemmiljö, svårigheter i skolan eller sociala problem kan leda till negativ stress och annan psykisk ohälsa. Många unga upplever prestationsångest och att det är höga krav i skolan.

Sociala medier

En stor del av ungas liv sker på internet. Digitala miljöer, sociala medier och att ständigt vara uppkopplad är något som unga kan behöva stöd och vägledning kring för att hantera på bra sätt.

I sociala medier visas många idealbilder där fokus ofta är på utseende, framgång och status. Det är vanligt att unga jämför sig mycket med andra och upplever höga krav på sig själva, vilket också kan bidra till negativ stress.

Mer om hur unga använder sociala medier (statensmedierad.se)

Var en bra förebild

Stressade föräldrar och vuxna ökar också stressen hos unga. Om du som förälder eller närstående vuxen blir bättre på att hantera din egen stress är du en bra förebild som barn och unga kan lära sig av. 

Bekräfta och lyssna

Bekräfta barnets känsla av stress genom att lyssna och finnas där. Visa intresse för vad hen går igenom i vardagen. Fråga hur det funkar i skolan, med vänner och övriga relationer. Prata om vad hen gör och tar del av på internet och i sociala medier.

Fler tips på hur du kan hjälpa och vara ett stöd:

• Försök att tillsammans hitta en balans mellan matvanor, sömn, rörelse, aktiviteter, uppgifter, socialt umgänge och återhämtning.
• Sätt en rimlig kravnivå för barnet.
• Ha tydlig struktur i vardagen.
• Hjälp till med tidsplanering genom att till exempel göra tydliga scheman över läxor, uppgifter och aktiviteter. Planera in pauser i samband med läxläsning.
• Hjälp barnet att kartlägga och förstå sina stressfaktorer.
• Se till att det finns möjlighet till återhämtning hemma.
• Hjälp till att prata med lärare och tränare vid behov.
• Var en bra förebild och minska din egen stress.

Stress är en reaktion i kroppen och hjärnan som lever kvar i oss från när vi var tvungna att skydda oss från hot och faror på savannen. Idag är vi sällan hotade av lejon utan stressen kommer istället från våra egna och andras krav och förväntningar.

Stress är:

• En reaktion på hot, fara eller problem
• Kroppen som förbereder sig på att agera
• Bra och nödvändigt så länge man får tillräckligt med återhämtning

Vad händer i kroppen vid stress?

När vi blir stressade börjar hjärtat slå fortare, vi andas snabbare och blodet förflyttas till de stora muskelgrupperna för göra oss redo att möta olika hot. Allt detta är bra och nödvändigt för att vi ska kunna agera snabbt när det behövs. När kroppen och hjärnan inte får tillräckligt med återhämtning efter ett eller flera stresspåslag blir stress ohälsosamt, och det kallas för långvarig eller negativ stress.

Stress i olika åldrar

När små barn börjar förskolan får de kontakt med många nya människor och miljöer vilket innebär en massa nya intryck. I grundskolan förväntas barn kunna kontrollera sitt beteende och passa olika tider. I takt med att barnet blir äldre ökar kravet på självständighet och hen förväntas kunna planera och organisera. Mängden uppgifter i form av läxor och prov ökar, och barnet förväntas också hålla reda på scheman, uppdateringar, olika miljöer och lokaler helt på egen hand.

Barn och unga förväntas även utveckla sociala relationer och hitta sin plats i olika grupper. Det kräver allt större social förmåga desto äldre barnet blir. Önskan om att bli accepterad av människor i sin omgivning och strävan efter att leva upp till olika krav och normer blir alltmer påtaglig.

Under livets gång behöver barn och unga möta och hantera olika typer av problem och situationer som ger upphov till bland annat stress och oro. Som förälder eller närstående vuxen är det alltid bra att försöka vara ett stöd och vägleda barnet när hen går igenom olika saker.

Uppskjutandebeteende

Uppskjutarbeteende innebär att regelbundet skjuta upp saker som behöver göras och istället ersätta dem med saker som känns mer enkla och roliga. Detta är en vanlig orsak till stress hos både barn, tonåringar och vuxna.

Barn och unga med uppskjutarbeteende kan ha extra svårt för att planera, organisera och slutföra uppgifter vilket ökar risken för att halka efter i skolan. Barnet kan också vara känslig för ljud och olika intryck, och därför känna sig extra stressad i vissa miljöer (till exempel i skolan).

Om barnet har ett uppskjutarbeteende kan hen behöva hjälp och stöd med att till exempel:

• Kartlägga situationerna då hen ofta skjuter upp saker och förstå varför det är så.
• Planera och organisera bland alla uppgifter som behöver göras, och göra tydliga scheman. Stora uppgifter kan behöva delas upp i mindre delar.
• Minska distraktioner och hitta en balans mellan produktivitet, pauser, återhämtning och nöje. Här kan ni behöva testa olika saker för att ta reda på vad som fungerar bra för barnet.

Uppskjutarbeteende är en vanlig orsak till stress och kan även hänga ihop med andra psykiska besvär, sjukdomar och diagnoser. Barnet kan i vissa fall behöva professionell hjälp för att må bättre.

Vanliga orsaker till negativ stress hos ungdomar:

• Skolan (prestationsångest, prov, resultat) 
• Relationer (familj, vänner, kärlek)
• Ensamhet (utanförskap, mobbning)
• Krav (egna och andras)
• Framtiden (jobb, pengar)
• Klimatkrisen
• FOMO (fear of missing out)
• Sociala medier och grupptryck
• För mycket eller för lite att göra
• Uppskjutarbeteende
• Annan psykisk ohälsa (depression, ångest, PTSD, NPF)

Mer information om stress hos unga:

Rapport om skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar (folkhälsomyndigheten.se)

Mer om prestationsångest hos unga (bup.se)

Videoföreläsning om stress hos barn och ungdomar

Det kan vara svårt att veta när det är dags att söka hjälp och kontakta någon som arbetar med psykisk hälsa professionellt. Om du känner dig osäker är det alltid bra att prata med någon som kan ge dig råd och vägledning.

Om hjälpen här inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning "En väg in".

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris vuxentelefon (bris.se)

Tänk på att ju äldre barnet är, desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.