När unga inte trivs i skolan

Om det är problem i skolan finns det flera saker du kan göra för att stötta barn och unga. Det viktigaste är att försöka ta reda på varför barnet inte trivs i skolan och ta hjälp av skolpersonalen när det behövs.

Var ett stöd i vardagen

Många upplever att det är höga krav i skolan. Det är vanligt att barn och unga känner sig stressade, oroliga eller tycker att skolan är svår. Ibland behöver barn och unga stöd för att planera och hitta fungerande arbetssätt.

Det är individuellt vilket stöd varje barn behöver, men rutin i vardagen och hjälp med att hantera stressiga perioder kan hjälpa barnet att både må och sova bättre. Då blir det även lättare att trivas och prestera i skolan.

Du kan också stötta barn och unga genom att visa att du finns där när det är jobbigt i skolan. Visa intresse för vad barnet går igenom i vardagen och livet. Fråga hur det fungerar i skolan, med vänner och andra elever i skolan.

Om det sociala är svårt

Det är vanligt att unga känner sig osäkra i sociala situationer och oroar sig över vad andra tänker och tycker. Ibland kan oron vara så stark att det påverkar livet negativt. Stark oro och dåligt mående kan exempelvis leda till koncentrationssvårigheter. Om ett barn ofta undviker eller oroar sig för olika sociala situationer kallas det för social fobi eller ångest.

Du kan hjälpa barnet genom att prata om vilka situationer som hen brukar undvika eller tycka är jobbiga. Det kan till exempel vara att hen undviker att räcka upp handen under lektionen eller tycker det är jobbigt att redovisa. Uppmuntra barnet att utmana sig själv i dessa situationer. Om barnet övar på att redovisa framför dig, se till att ge mycket beröm och undvik att kritisera för mycket.

Mer om oro och ångest

Bråk och konflikter i skolan

Det är normalt att barn och unga bråkar med sina kompisar och andra elever ibland. Att vara i en konflikt med någon kan vara jobbigt och påverka hur barn mår och fungerar i skolan. Vissa konflikter är enkla att lösa och ibland kan konflikter lösa sig av sig själv efter en tid. Om konflikter pågår länge kan det ibland behövas hjälp av en vuxen.

Konflikter hos äldre barn och tonåringar handlar ofta om problem i relationer. Många kan vara arga och oroa sig över att andra till exempel sprider rykten eller “snackar skit” bakom ens rygg. Konflikter kan också bero på missförstånd eller starka känslor som känns svåra att hantera.

Som vuxen behöver du inte alltid lägga dig i konflikterna. Det är bra om barn och unga på egen hand lär sig att hantera konflikter mellan varandra och hittar egna sätt att komma fram till lösningar. Du kan visa intresse för vad barnen är med om socialt i skolan och ge råd och stöd när det behövs.

Om barn blir utsatt för mobbning i skolan

Stämningen kan vara hård och tuff i skolan, men det är aldrig okej att bli kränkt eller kränka någon annan. Ibland kan det vara jobbigt för barn och unga att berätta för en vuxen om vad som händer i skolan, då hen kanske skäms eller har blivit hotad att inte berätta.

Mer om ensamhet hos barn och mobbning

Vad du som förälder eller närstående kan göra för att stoppa mobbning (psykologiguiden.se)

Fler tips på vad du kan göra för att hjälpa och vara ett stöd:

• Hjälp till med tidsplanering genom att till exempel göra tydliga scheman över läxor och aktiviteter. Planera in pauser i samband med läxläsning.
• Prata med barn och unga om vad som händer i skolan.
• Låt barnet öva på att redovisa med dig som publik.
• Hjälp till med att prata med lärare och övrig skolpersonal vid behov.
• Ha mycket kontakt med skolan.

Skolan är en stor del av barns liv och vardag. Där får barn och unga lära sig saker inför framtiden och samtidigt öva på att socialisera och samarbeta med andra. Alla barn har rätt till utbildning i Sverige. Barn har även rätt att trivas i skolan och få stöd när det behövs.

Skolan är:

• en plats för lärande och undervisning
• en social plats där unga lär sig att socialisera och samarbeta med andra.

Skolplikt

Alla barn har rätt till utbildning. Barn och tonåringar som bor i Sverige har skolplikt och måste gå i grundskolan. Skolplikten gäller från och med att barnet fyller 6 eller 7 år och börjar den första höstterminen i grundskolan. Därefter gäller skolplikten tills barnet är ungefär 15–16 år och har gått färdigt den sista årskursen i grundskolan. Gymnasiet är frivilligt, men nödvändigt för att kunna studera vidare på en högskola eller universitetet.

Skolplikt och rätt till utbildning (skolverket.se)

Barns rättigheter i skolan

Alla barn och unga ska ha samma möjligheter till undervisning och trivsel i skolan. Det betyder bland annat att barn med funktionsvariationer har rätt till hjälpmedel och att barn har rätt till ytterligare stöd om ett eller flera ämnen upplevs som extra svåra.

Barn har också rätt till gratis skollunch som är anpassad efter vad barnet kan äta, skolhälsovård och skolskjuts om hen bor långt borta. Mer om anhöriga och barns rättigheter och skyldigheter går att läsa om i skollagen.

Skollagen och förordningar (skolverket.se)

Mer information och råd:

Svårigheter i skolan/förskolan (bup.se)

Information om stöd och hjälpmedel i skolan (1177.se)

Kränkande behandling, mobbning och diskriminering (skolverket.se)

Om ett barn upplever svårigheter i skolan eller utsätts för mobbning så är det skolan och elevhälsans uppdrag att stötta och hjälpa barnet. Du kan till exempel prata med barnets lärare, mentor eller kontakta elevhälsan för att få hjälp.

Om elevhälsan (1177.se)

Om hjälpen här eller från skolan inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning En väg in för att få råd och vägledning.

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris vuxentelefon (bris.se)

Föräldralinjen hos Mind (mind.se)

Tänk på att ju äldre barnet är, desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.