Patienter med hjärntumör har framgångsrikt behandlats med laserkirurgi i magnetkamera

Överläkare Hjalmar Bjartmarz, specialistläkare Irena Grubor och överläkare Peter Siesjö.

Fjorton personer med en aggressiv form av hjärntumör i svåråtkomliga delar av hjärnan, behandlades under 2024 framgångsrikt med laserkirurgi inne i en magnetkamera. Metoden har för första gången testats i Europa inom ramen för en studie på Skånes universitetssjukhus.

Patienterna hade alla drabbats av glioblastom, som är den vanligaste och mest aggressiva formen av hjärntumör. Syftet med studien har varit att undersöka om laserkirurgi av patienter med hjärntumörer är säker och genomförbar.

Resultatet av studien presenterades den 11–15 oktober på Congress of Neurological Surgeons årliga möte i Los Angeles, USA.

2025 CNS Annual Meeting – Neurosurgery's Premier Event - Congress of Neurological Surgeons (CNS)

Svåråtkomliga tumörer

– Studien visar att vi nu framgångsrikt kan behandla patienter med svåråtkomliga hjärntumörer. Tidigare har vi inte kunnat göra mer för de här patienterna eftersom det medfört alltför stora risker med att operera på traditionellt sätt, berättar Peter Siesjö, överläkare inom neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus, adjungerad professor vid Lunds universitet och den som ansvarat för studien.

Metoden innebär att en tunn laserfiber förs in i hjärnan till tumören som sedan bränns bort med värme. Resterna av tumören försvinner av sig själv med hjälp av kroppens eget avfallssystem. Ingreppet utförs medan patienter ligger i en magnetkamera så att läkarna hela tiden kan följa ingreppet i realtid.

Snabbare återhämtning

Alternativet är traditionell öppen kirurgi, men med laserkirurgi är precisionen större och biverkningarna färre.

– Det finns stora fördelar med den här tekniken, bland annat är den mer skonsam, vilket betyder att risken för infektioner minskar och att återhämtningen går snabbare, berättar Peter Siesjö.

Studien visar att biverkningarna, bland annat i form av neurologiska och kognitiva symptom, är mindre och mildare än vid traditionell kirurgisk behandling. Inga patienter drabbades av infektioner eller andra komplikationer. Tretton av de fjorton patienterna kunde också skrivas ut inom 48 timmar efter behandlingen.

Mer tidskrävande

En nackdel är att laserkirurgi just nu tar längre tid än en öppen operation.

– En del av förklaringen är att behandlingen gjorts i en klinisk studie. Framöver kan laserkirurgi vid glioblastom komma att ersätta många av de operationer som idag görs med öppen kirurgi, eller utföras i kombination med annan behandling. Om metoden blir etablerad kommer tidsåtgången för ingreppet troligtvis att minska, menar Peter Siesjö.

Tre av patienterna som behandlades hade nyupptäckt glioblastom, medan elva hade drabbats av återfall.

– Vi kommer nu fortsatt i nya studier att följa patienterna för att få mer kunskap om behandlingens effekter på längre sikt.

Operation av glioblastom

Varje år opereras omkring 60–80 patienter för glioblastom på Skånes universitetssjukhus. Totalt i Sverige opereras runt 300–400 personer.
Behandlingarna med laserkirurgi har genomförts i en modifierad klinisk magnetkamera på Skånes universitetssjukhus. Genom att bygga ett sterilt ”tält” runt patienten efterliknas de förhållanden som råder i ett traditionellt operationsrum.
De biverkningar som registrerades var hos de flesta patienterna milda och övergående. De bedömdes inte vara orsakade av den utrustning som användes i studien. Åtta av 24 biverkningar utgjordes av neurologiska och kognitiva symptom och alla dessa var milda. Två kvarstod efter tre månader, de övriga var övergående.