Ny teknik ger säkrare diagnostik av ögonsjukdom

Med hjälp av en ny teknik kan patienter med ögonsjukdomen keratokonus få direkt besked om de behöver behandling för sin sjukdom eller inte. Tekniken har utvecklats vid Skånes universitetssjukhus och betyder att patienterna får bättre och säkrare diagnostik.

Ögonsjukdomen keratokonus innebär att den som drabbas får en konformad hornhinna. Allt eftersom hornhinnan förtunnas och buktar fram försämras synen och kan leda till blindhet. Försämring i sjukdomen kan stoppas med en kirurgisk ljusbehandling som kallas ”corneal crosslinking” (CXL), men behandlingen är bara till hjälp om patienten har en aktiv sjukdom. Och för att ta reda på om patienten har en aktiv eller vilande sjukdom behöver ögonen undersökas och mätas i en tomograf vid flera tillfällen.

Rätt behandling till rätt patient

Forskning från Ingemar Gustafsson, överläkare inom ögonsjukdomar på Skånes universitetssjukhus och forskningsprojektledare vid Lunds universitet, har visat att sjukvården tidigare underbehandlat de som har mest att tjäna på kirurgisk ljusbehandling – och överbehandlat de som inte har nytta av behandlingen.

– Tidigare har vi utgått från gränsvärden som varit generellt accepterade och som fortfarande används både inom klinik och forskning. Dessa gränsvärden för att diagnosticera behandlingskrävande sjukdom har svagt vetenskaplig evidens. I min forskning har jag kunnat visa nya gränsvärden som helt förändrar förutsättningarna för behandlingen av dessa patienter, säger Ingemar Gustafsson.

Har utvecklat programvara

För att göra gränsvärdena i studien användbara i vården har Olof Neumann, undersköterska och forskningstekniker på Skånes universitetssjukhus, tillsammans med Ingemar Gustafsson, tagit fram ny teknik till undersökningarna av patienter med keratokonus. De har utvecklat en programvara till den tomograf som specialutbildade optiker använder för att undersöka patienterna.

– Innan vi hade programvaran undersökte optikern patienten, skrev ner resultaten som sedan skickades till en läkare för bedömning och eftergranskning av bilder och diagnostik. Nu har vi tagit bort det sista ledet – optikern får ett exakt resultat direkt, säger Olof Neumann.

Kortare tid till beslut

För patienten innebär detta att rätt beslut fattas direkt vid optikerbesöket och programvaran säkerställer att risken för under- eller överbehandling minimeras. Och patienten får kan med en gång diskutera och ställa frågor kring behandlingen.

– Tiden till beslut om kirurgisk ljusbehandling har kortats med en till två veckor. För den enskilda patienten gör det förstås stor skillnad att få besked så fort som möjligt. Och det har också betydelse för hur vi i vården använder våra behandlingsresurser, säger Ingemar Gustafsson.
Han berättar att programvaran också frigör läkarresurser eftersom den hjälper till att minska den administrativa bördan.

– Vi har cirka 300 nydiagnostiserade patienter per år som kommer att mätas flera gånger de kommande månaderna och åren. Och sett till att varje granskning tidigare tog cirka tio minuter av läkartid så handlar det om veckor som frigörs i läkartid varje år, säger Ingemar Gustafsson.
Han och Olof Neumann kommer att fortsätta att utveckla programvaran, med förhoppningen att kunna introducera den i fler verksamheter både inom Region Skåne och i resten av landet.

Fakta: Keratokonus

Sjukdomen börjar oftast i tonåren och utvecklas långsamt under tio till tjugo år och stannar för det mesta av i 30-årsåldern.
Keratokonus gör att hornhinnan blir oregelbundet toppig och tunn, vilket orsakar brytningsfel.
Orsaken till förändringen kan vara genetisk, en allmän försämring av hornhinnan eller en effekt av en annan sjukdom.
Keratokonus drabbar statistiskt sett ungefär 1 av 2000 personer världen över men ny forskning visar att den kan vara betydligt vanligare än så.