Ny studie: Hur påverkar adhd-läkemedel patienter med beroende?

Jonas Berge, specialistläkare inom vuxenpsykiatri beroende i Malmö och forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

De flesta läkemedel som används vid adhd är narkotikaklassade. Vad innebär det för patienter som både har adhd och beroendeproblematik? Det är en fråga där åsikterna går isär och kunskapsläget är begränsat. Nu startar en studie vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet som både kan ge svar och bidra till en mer jämlik vård.

Personer som har både adhd och beroendeproblematik är en särskilt utsatt patientgrupp. De har högre risk för psykiatrisk sjukhusvård, kriminalitet och förtida död. Samtidigt är behandlingen komplex, eftersom de vanligaste adhd-läkemedlen är narkotikaklassade.

– Det blir en känslig situation. Det finns olika uppfattningar bland vårdpersonal om hur man ska hantera det här, säger Jonas Berge, specialistläkare inom vuxenpsykiatri beroende i Malmö och docent vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

En omdiskuterad fråga är om patienterna behöver vara drog- och alkoholfria innan behandlingen med centralstimulerande läkemedel kan påbörjas. Vissa menar att drogfrihet är en förutsättning, medan andra anser att behandlingen kan hjälpa patienterna att bli drogfria.

Samsjuklighet vanligt

Samsjuklighet mellan adhd och beroende är vanligt. Man räknar med att ungefär 20 procent av alla personer med adhd utvecklar någon form av beroendeproblematik, och att lika stor andel av personer med beroendeproblematik har adhd. Båda siffrorna är betydligt högre än i den övriga befolkningen.

Studien, som har fått 4,8 miljoner kronor i forskningsanslag från Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd), ska undersöka både risker och möjliga positiva effekter av behandling med centralstimulerande läkemedel i denna patientgrupp.

– Det finns ett visst, men ganska svagt vetenskapligt stöd för att behandlingen kan minska både adhd-symtom och beroendeproblematik. Men det bygger på få studier som inte håller tillräcklig kvalitet för att vi ska kunna säga att det finns evidens, säger Jonas Berge.

Kartlägger vården

Forskarna kommer att analysera data från både patientjournaler i Skåne och nationella register. Syftet är att kartlägga behandlingsmönster, regionala skillnader och utfall – till exempel om behandlingen påverkar återgång till sysselsättning eller minskar kriminalitet.

– Vi tror att det finns stora skillnader i hur man gör på olika kliniker. Det är problematiskt om vården inte är jämlik, säger Jonas Berge.

Studien omfattar även intervjuer med psykiatriker för att belysa attityder och resonemang bakom kliniska beslut.

Om studien

Projektet har titeln "Mot en kunskapsbaserad behandlingspraxis: adhd, beroendetillstånd och vägen till jämlik vård" och genomförs av ett tvärvetenskapligt team vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.
Det pågår under tre år och består av tre delar: en registerstudie med cirka 15 000 individer, en journalgranskning av cirka 800 patienter vid fem psykiatriska kliniker samt intervjuer med 10–25 psykiatriker.
Syftet är att undersöka behandlingspraxis och utfall vid användning av centralstimulerande läkemedel hos patienter med samsjuklighet mellan adhd och beroendeproblematik. Resultaten ska bidra till evidensbaserade riktlinjer och mer jämlik vård.