Blodprov kan minska behovet av datortomografi vid lätta skallskador

Ett enkelt blodprov kan hjälpa akutsjukvården att avgöra vilka patienter med lätt skallskada som behöver undersökas med datortomografi (DT), en form av skiktröntgen. Det visar en ny systematisk utvärdering från HTA syd vid Skånes universitetssjukhus. Resultaten tyder på att antalet DT-undersökningar kan minska med omkring 30 procent – utan att äventyra patientsäkerheten.

Varje år söker uppskattningsvis 90 000 patienter i Sverige akut vård efter skallskada. För att utesluta blödning eller andra skador i hjärnan görs ofta en DT-undersökning, men i de flesta fall är undersökningen normal.

I den nya utvärderingen har HTA syd granskat om bestämning av så kallade biomarkörer, mätbara ämnen i blodet, kan användas som stöd inför beslut om datortomografi. Analysen bygger på 26 vetenskapliga studier där biomarköranalys och DT-undersökning har utförts på samma patienter efter en lätt skallskada.

Minska behovet av DT

Målet har varit att ta reda på om biomarkörerna kan utesluta allvarliga hjärnskador efter slag mot huvudet och därmed minska behovet av datortomografi.

Tre biomarkörer visade mycket god förmåga att identifiera allvarliga skador. Endast i ett fåtal fall, cirka 2 till 4 promille, missade biomarköranalysen förändringar som upptäcktes med DT och i dessa fall var det mycket ovanligt att det krävdes någon kirurgisk åtgärd. 

– Resultaten talar för att analys av biomarkörer som ett stöd vid beslut om fortsatt utredning med datortomografi inte äventyrar patientsäkerheten, säger Sven Oredsson, projektledare för den systematiska utvärderingen vid HTA syd. 

Sven Oredsson, HTA syd.

Om biomarkörtester införs systematiskt i omhändertagandet av patienter med lätt skallskada skulle behovet av DT kunna minska med omkring 30 procent i denna patientgrupp.

– Detta innebär att vi kan minska patienters exponering för joniserande strålning och samtidigt frigöra resurser i vården. Dessutom kan det minska risken för undanträngning av andra patientgrupper som bättre behöver datortomografi, säger Sven Oredsson.

Fakta: Biomarkörer som studerats

  • S100B: Den biomarkör som i dag används mest i klinisk praxis. Provet behöver analyseras inom sex timmar efter skadan.
  • GFAP: Visar högst känslighet för hjärnskada och kan analyseras upp till 24 timmar efter skadan.
  • UCH-L1: Mindre tillförlitlig när den används ensam.
  • GFAP + UCH-L1: Denna kombination presterar i nivå med GFAP.

Fakta

Senaste uppdatering: 2026-04-01