Vanlig orsak bakom kronisk nästäppa påverkar livskvaliteten negativt

Pernilla Sahlstrand Johnson, överläkare inom öron-, näs- och halssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus och nybliven docent vid Lunds universitet.
Omkring 300 000 svenskar lider av så kallad näspolypos. Tillståndet är inte farligt, men forskning visar att långvarig nästäppa påverkar livskvaliteten negativt och ökar risken att drabbas av depression. Dessutom går det att få hjälp – nya biologiska läkemedel visar lovande resultat.

Problemen orsakas av svullnader, så kallade polyper, i näsans slemhinnor och bihålor som uppstår efter en kronisk inflammation. Andra typiska tecken på näspolypos är rinnande näsa, luktbortfall och värk i ansiktet.

– Det är inte ovanligt att personer med kronisk nästäppa tror att de måste leva med problemet, men vi kan framgångsrikt behandla de allra flesta personer som söker vård, berättar Pernilla Sahlstrand Johnson, överläkare inom öron-, näs- och halssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus och nybliven docent vid Lunds universitet.

Näsan ett viktigt organ

En nyligen avslutad studie vid Skånes universitetssjukhus vill också ta reda på vilka hälsoekonomiska kostnader näspolypos medför. Det vill säga vilka kostnader sjukdomen genererar samhället i form av sjukvårdskontakter, läkemedel och sjukfrånvaro.

– Vår tidigare forskning visar att patienter med näspolypos mentalt mår lika dåligt som patienter med cancer och hjärtsjukdomar. Näsan är ett viktigt organ. Livskvaliteten försämras betydligt och det är inte ovanligt att utveckla depressioner när förmågan att känna dofter försvinner och nästäppan orsakar sömnstörningar, säger Pernilla Sahlstrand Johnson.

Att bota tar tid

Näspolypos är i vissa fall ärftligt. Flera drabbade har också allergi och astma. Ibland startar problemen efter en influensa eller annan virussjukdom som kan trigga i gång immunförsvaret och orsaka kronisk inflammation.

Även om tillståndet kan behandlas, gäller det att ha tålamod.

– Är du täppt i näsan – ta reda på varför. Det är inget du behöver leva med. Men det gäller att vara ihärdig och hålla fast vid den behandling vi ordinerar. Det kan ta tid att lindra besvär som patienterna oftast haft under många år, förklarar Pernilla Sahlstrand Johnson.

Mindre allvarliga besvär kan botas med regelbundna nässköljningar och långvarig behandling med kortisonspray, måttliga besvär med kortisontablett eller antibiotika. För allvarliga fall har operation, så kallad endoskopisk bihålekirurgi, hittills varit den enda lösningen.

Nya läkemedel ger hopp

Men Skånes universitetssjukhus har deltagit i internationell forskning som visar att regelbunden behandling med så kallade biologiska läkemedel kan ge goda resultat. I många fall kan de ersätta både operation och kortisonbehandling, som har vissa biverkningar.

Nackdelen med traditionella behandlingar är att de bara lindrar besvären, inte orsaken. Det gör däremot biologiska läkemedel som riktar in sig mot Th2-cellerna i kroppens immunförsvar som orsakar tillståndet. Nackdelen är att besvären kommer tillbaka om patienten slutar med läkemedlet.

I större delen av Europa är i biologiska läkemedel subventionerade för allvarliga fall av näspolypos. De biologiska läkemedel som finns i Sverige är dyra, ännu inte subventionerade och erbjuds endast i vissa delar av landet till patienter med allvarliga besvär och som opererats flera gånger.

– Det skapar en ojämlik vård och betyder också att en sådan behandling kan bli väldigt kostbar för den enskilde patienten, menar Pernilla Sahlstrand Johnson.

Just nu pågår studier för att uppnå samma effekt med färre behandlingstillfällen av biologiska läkemedel.