Tre år efter intensivvård: Försämrad psykisk hälsa för covidpatienter

Forskningen omfattar 498 intensivvårdade covid-19-patienter i Skåne under pandemins första år, varav 303 överlevde den akuta fasen.

Återhämtningen hos svårt sjuka patienter med covid-19 avtog tydligt efter det första året efter sjukdomen – både fysiskt och psykiskt. Det visar en ny treårsuppföljning från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Forskningen omfattar 498 intensivvårdade covid-19-patienter i Skåne under pandemins första år, varav 303 överlevde den akuta fasen.

– Vi ser att många fortfarande lever med betydande hälsoproblem tre år efter intensivvården. En stor andel återfår inte den funktionsnivå de hade före sjukdomen, säger Ingrid Didriksson, överläkare på Skånes universitetssjukhus och doktor vid Lunds universitet, som nyligen disputerat om de långsiktiga hälsoeffekterna hos kritisk sjuka covidpatienter.

Återhämtningen planade ut efter ett år

Forskningen visar att den fysiska återhämtningen förbättrades under det första året efter intensivvården: andelen patienter med god funktionell återhämtning ökade från 35 till 64 procent. Men därefter planade förbättringen ut. Tre år efter intensivvården rapporterade 64 procent fortsatt andningsbesvär, och 41 procent upplevde uttalad utmattning (fatigue).

– En tänkbar förklaring är att delar av immunförsvaret kan vara aktiverade under lång tid efter den akuta infektionen. Det skulle kunna bidra till långvariga symtom, men vi vet ännu inte säkert, säger Ingrid Didriksson.

Hon betonar att detta är teorier som behöver studeras vidare.

Försämrad psykisk hälsa efter tre år

Den psykiska hälsan visade ett annorlunda förlopp. Tre månader efter utskrivning mådde många bättre än väntat – något forskarna tror hänger samman med lättnaden över att ha överlevt.

Men mellan ett och tre år sågs en tydlig försämring, med ökande andel patienter som uppgav ångest och depression.

– De som mådde sämst i vårt underlag var personer mellan 50 och 60 år. Många i denna ålder förväntas kunna återgå till arbete och vardag, men de fysiska begränsningarna gör det svårt. Det kan vara en faktor som påverkar det psykiska måendet, säger Ingrid Didriksson.

Överviktiga patienter: oftare intensivvård men god överlevnad

I studiematerialet var patienter med övervikt eller fetma överrepresenterade bland dem som behövde intensivvård, vilket överensstämmer med nationella och internationella data från pandemin.

Trots detta hade de inte en sämre överlevnad i den akuta fasen jämfört med andra grupper.

– Det är viktigt att framhålla att även om övervikt ökade risken att behöva intensivvård, så såg vi inte en ökad dödlighet bland dessa patienter när de väl var på iva, säger Ingrid Didriksson.

Belastning på intensivvården påverkade överlevnaden

Forskningen visar också att dödligheten var högst under perioden då pandemin skapade störst belastning på intensivvården – även när forskarna justerat resultaten för hur svårt sjuka patienterna var. Det understryker behovet av att kunna skala upp intensivvårdens kapacitet vid framtida kriser, menar Ingrid Didriksson.

– Vi har inte råd att vara oförberedda. Det kommer nya pandemier eller andra sjukvårdskriser, och då måste vi ha en robust struktur för att snabbt kunna öka kapaciteten.

Behov av längre uppföljning inom vården

Den rutinmässiga uppföljningen inom intensivvården består i dag av ett besök, tre till sex månader efter intensivvården. Längre uppföljningar förekommer, men är inte standard.

– Våra data visar att effekterna av svår covid ofta kvarstår i flera år. Det talar för behovet av mer långvariga och multidisciplinära uppföljningsinsatser, säger Ingrid Didriksson.

Fakta: Om studien

Ingrid Didriksson disputerade med avhandlingen ”Biomarkers and outcomes in critically Ill COVID-19 patients” i november 2025 (pdf).

Forskningen omfattar 498 intensivvårdade covid-19-patienter i Skåne mellan maj 2020 och maj 2021. Av dessa överlevde 303 den akuta fasen och har följts upp under tre års tid. I studien har sparade blodprover från provsamlingen SWECRIT använts.

För att förstå de långsiktiga effekterna analyserades biomarkören kalprotektin, som är kopplad till det medfödda immunförsvaret. Hos patienterna i studien var nivåerna förhöjda under den akuta sjukdomen och ökade dessutom under den första veckan. Detta kan tala för en utdragen inflammatorisk respons, vilket i sin tur kan vara relevant för förståelsen av postcovid-symtom – även om det behövs mer forskning.

En av delstudierna i avhandlingen undersökte också betydelsen av klinisk skörhet. Resultaten visar att patienter med skörhet – det vill säga en ökad sårbarhet för fysiska påfrestningar – hade både högre dödlighet och sämre återhämtning än andra patienter. Fynden pekar på vikten av att tidigt identifiera skörhet för att kunna ge rätt stödinsatser och förbättra möjligheterna till återhämtning.