Ny studie: Kan personlig säkerhetsplan förebygga suicid?

–  Säkerhetsplanen ska vara ett stöd att hålla i handen när livet känns svårt, att kunna få med sig den hem betyder mycket jämfört med att lämna vården utan något alls, säger Sara Lindström, psykoterapeut och kurator vid vuxenpsykiatrin i Region Skåne och postdoktor vid Lunds universitet. 

Hon har fått 5,7 miljoner kronor i forskningsanslag från Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) för projektet SPI ”Safety Planning Intervention i svensk hälso- och sjukvård: En svensk multisite-studie för suicidprevention”.

Identifiera varningstecken

Suicid är en av de främsta orsakerna till för tidig död i Sverige. Under 2023 avled 1 328 personer i landet av fastställda suicid. Många har tidigare varit i kontakt med vården som ofta saknar strukturerade insatser för att hjälpa personer i kris.

Safety Planning Intervention (SPI) är en metod som innebär att vårdpersonal tillsammans med patienten identifierar varningstecken, utvecklar strategier för att hantera kriser och ser till att det finns kontaktvägar till stöd. Detta sammanställs sedan i en personlig säkerhetsplan för patienten.

Goda förutsättningar

–  Min förhoppning är att SPI ska kunna användas systematiskt, det finns goda förutsättningar för det. Det är en relativt enkel och effektiv metod som all vårdpersonal kan lära sig och som kan hjälpa en stor patientgrupp, säger Sara Lindström.

Som en del av studien ska metoden stegvis införas på psykiatriska enheter i Region Skåne med start under hösten 2025. Här ska effekterna av suicidrelaterade vårdkontakter undersökas, liksom personalens skattning av genomförbarhet samt hälsoekonomiska effekter. I den andra parallella delstudien genomförs två mindre pilotstudier, en på somatiska akutvårdsavdelningen (AVA) i Malmö och en inom primärvården i Lund där både patienter och personal ska intervjuas om sina erfarenheter av SPI. 

Svårt bedöma risk

Traditionellt har svenska vården arbetat utifrån begreppet ”suicidrisk”, men Sara Lindström menar att vi kanske lurar oss själva om vi tror att vi kan bedöma vem som har låg eller hög suicidrisk. 

–  Vi måste arbeta bredare och mer förebyggande. Även de som bedöms ha låg risk eller bara har tankar kring suicid måste få hjälp. Det finns även de som vården inte har lyckats fånga upp alls. Det finns en inbyggd problematik i suicidriskbedömningar som talar för att vi borde jobba mer med den typ av enkla metoder som SPI är. 

Resultatet av studien beräknas vara klart 2029.

FAKTA: Detta är en säkerhetsplan

• I säkerhetsplanen identifieras tidiga tecken på att en kris är på väg. Det kan till exempel vara minskad aptit, sömnsvårigheter eller att personen drar sig undan. Därefter sätts fokus på konkreta saker som patienten själv kan göra. Det kan till exempel vara att ta en promenad, lyssna på musik eller göra något annat som hjälper att distrahera och avvärja krisen.
• Planen innehåller också en översikt över vilka personer i patientens nätverk som kan vara ett stöd samt viktiga nummer till vården och till hjälplinjer.
• En viktig del i planen är också att göra hemmiljön så säker som möjligt, till exempel genom att ta bort farliga mediciner eller andra potentiellt skadliga föremål.
• Säkerhetsplanen ska alltid vara lättillgänglig och kan till exempel förvaras i mobilfodralet, plånboken eller handväskan.