Ny studie: Den första kritiska fasen av njurtransplantation

Gabriel Strandberg, kirurg vid transplantationssektionen vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.
De första minuterna efter att blodflödet kopplas på till en transplanterad njure kan vara avgörande för utgången. Det gäller särskilt för njurar som varit utan syre i mer än åtta timmar. Ny forskning från Skånes universitetssjukhus visar nu på detaljerad nivå vad som händer under denna kritiska fas.

Det är inte ovanligt att njurar som transplanteras från en avliden donator är utan syre under en längre period. En donerad njure kan förvaras utanför kroppen i upp till över ett dygn och fortfarande vara lämplig för transplantation. Men nu visar forskning att det redan vid åtta timmar sker en tydlig reaktion i njuren som är kopplad till sämre utfall. I sin doktorsavhandling har Gabriel Strandberg, kirurg vid transplantationssektionen vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, studerat vad som händer i njuren under en transplantation.

Tydlig tidsgräns

– Vi vet att förutsättningarna för hur väl en transplanterad njure fungerar bland annat är kopplade till den tid njuren varit utan syre. Men vi blev överraskade över att det finns en tydlig brytpunkt efter åtta timmar. Då ser vi att njuren signalerar en övergång till vävnadsskada som aktiverar mottagarens immunförsvar, säger Gabriel Strandberg.

En kedja av komplexa biologiska reaktioner startar i samma ögonblick som blodflödet återställs till njuren vid en transplantation. Njurar som skadas till följd av syrebrist kan då drabbas av så kallad ischemi-reperfusionsskada, något som ytterligare försämrar njurens skick trots att den återfått blodförsörjning. Samtidigt gör biologiska skillnader att vissa patienter reagerar kraftigare än andra.

Provtagning under ingreppen

För att bättre förstå de biologiska processerna har forskarna under flera år kontinuerligt tagit och analyserat blodprover under pågående transplantationer. Det övergripande projektet har pågått sedan 2018 och har löpande inkluderat över 450 patienter som njurtransplanterats vid Skånes universitetssjukhus. Inom ramen för projektet har flera delstudier genomförts.

För att undersöka vilka markörer och biologiska processer som är inblandade har prover tagits från mottagaren precis innan njuren sätts in och därefter direkt från njuren efter att blodflödet återställts. När dessa tidiga blodprover har visat på skador behöver njuren ofta längre tid på sig att komma i gång, vilket innebär att patienten måste få dialys en period efter operationen.

– Trots rutinmässig behandling med effektiva läkemedel har vi inte riktigt haft kontroll över vad som sker i njuren den allra första tiden. Men nu kan vi se att ökningen av markörer för skador och inflammation sker redan den första minuten efter att blodet kommer i kontakt med njuren.

Skydda njuren

På sikt hoppas forskarna att resultaten ska leda till nya behandlingsmetoder som kan dämpa den inflammatoriska reaktionen och skydda njuren i det kritiska skedet direkt efter transplantationen. Gabriel Strandberg drar också en viktig slutsats:

– Tiden är också avgörande. Studierna visar på vikten av insatser som kortar njurens tid i syrebrist före transplantationen – då ökar vi chanserna för att patientens nya njure får en bättre start.

Avhandlingen:
The first 30 minutes of kidney transplantation - Lund University

Fakta: Ischemi-reperfusionsskada (IRI)

Ischemi-reperfusionsskada (IRI) uppstår när blodtillförseln återupprättas till det transplanterade organet efter en tid av syrebrist. Nytt syresatt blod kan då förvärra skadan genom att orsaka inflammation. Denna skada kan också uppstå vid exempelvis trauma, hjärtinfarkt och stroke.