Hörselvård på distans: Fjärrstyrda hörapparater testas i nytt EU-projekt

Daniel Reimers, audionom, och Elisabet Thorén, enhetschef, jobbar med projektet Öre-Sund som syftar till att förbättra hörselvården.

Balans- och hörselproblem är vanliga men ofta osynliga funktionsnedsättningar som kan påverka livskvalitet och arbetsförmåga. I ett projekt, där bland andra Skånes universitetssjukhus ingår, testas nu möjligheten att fjärrstyra hörapparater. Distansvården kan göra det enklare för patienter att få justeringar utan att behöva resa till sjukhuset.

Projektet Öre-sund samlar Skånes universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Själlands universitetssjukhus i ett samarbete där fokus bland annat ligger på att förbättra rehabiliteringen för personer med innerörestörningar – ofta komplexa tillstånd som inte går att bota med läkemedel eller kirurgi.

Fjärrstyrda hörapparater ger nya möjligheter

Ett konkret steg i projektet är att införa fjärrstyrning av hörapparater. Det innebär att patienter inte längre alltid behöver ta sig till sjukhus – i stället kan hörapparater justeras digitalt via programvara och videosamtal.

– Vi ser att det kan göra stor skillnad för vissa grupper, till exempel yrkesverksamma som har svårt att komma ifrån jobbet eller patienter som behöver sjukresor för varje besök. Dessutom kan vi anpassa hörapparaten medan patienten befinner sig i den miljö där hen faktiskt upplever sina hörselproblem, säger Daniel Reimers, audionom på Audiologimottagning Lund på Skånes universitetssjukhus.

Ett års pilotstudie

Projektet pågår under ett år och innefattar både teknikutvärdering och insamling av data om patienternas upplevelser. Det handlar inte bara om funktion – man vill också förstå hur fjärrstyrning påverkar känslan av delaktighet och om patienter känner sig mer sedda och nöjda.
– Många patienter upplever ett visst stigma kring sin hörselnedsättning. Genom att erbjuda flexibla lösningar kan vi sänka trösklarna till vården. Det är också ett sätt att minska risken för att hörapparaten hamnar i byrålådan, säger Elisabet Thorén, enhetschef på Audiologimottagning Lund.

Inte en lösning för alla

Den fjärrstyrda modellen är inte tänkt att ersätta alla fysiska besök, utan snarare komplettera vården med fler alternativ.
– Vi ska kunna erbjuda en verktygslåda av olika metoder och lösningar. Vissa behöver mer stöd, andra klarar sig med digital uppföljning. Vi avgör från fall till fall vad som passar bäst, säger Elisabet Thorén.

En av vinsterna med projektet är att det genom det breda samarbetet mellan regioner och länder skapas en gemensam lärandemiljö. Tillsammans kan man testa nya lösningar, dra gemensamma slutsatser och snabbare föra över resultat till det kliniska arbetet.

– Det handlar om att ge bättre hjälp till en patientgrupp som ofta blir osynliggjord eller nedprioriterad. Många av våra patienter är fortfarande yrkesverksamma och vill leva ett aktivt liv. Då måste vården hänga med, säger Elisabet Thorén.

Fakta: Projekt Öre-sund

Deltagande parter: Skånes universitetssjukhus och Region Skåne, Själlands universitetssjukhus och Region Själland (Danmark) och Sahlgrenska universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen.

Projektperiod: Den 1 oktober 2023 till 30 september 2026.

Mål: Utveckla och testa nya tekniska lösningar för förbättrad diagnostik, behandling och rehabilitering vid innerörestörningar.

Finansieras som en del av ett EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Projektet Öre-sund ska också undersöka hur balans- och hörselstörningar överlappar varandra, både rent diagnostiskt och utifrån hur människor upplever att leva med en dold funktionsnedsättning – hur de upplever och använder ny teknik och inte minst vilken betydelse det har för deras livskvalitet.

Interreg-projektet Öre-sund - Skånes universitetssjukhus Sus