Först i landet med metod som gör tryckmätning i hjärnan säkrare och smidigare

Lotta Reimertz, David Cederberg, Therese Hellsten, Erik Kronvall, Suzan Hölttä, Linda Månsson, vid neurokirurgin på Skånes universitetssjukhus.

När hjärnan svullnar efter en olycka eller stroke kan trycket inuti skallen snabbt bli livshotande. Då behöver patienten övervakas med en tryckmätare i hjärnan. Skånes universitetssjukhus är först i Sverige med att använda en ny metod som gör det möjligt att sätta in tryckmätaren direkt på neurointensiven eller på röntgenavdelningen – utan att flytta patienten till operationsavdelningen. Resultatet har blivit snabbare vård, ökad patientsäkerhet och effektivare resursanvändning.

– Det här är en vinst för alla, både för patienten och för personalen, säger intensivvårdssjuksköterskan Lotta Reimertz.

De flesta patienter som vårdas akut inom neurokirurgi har slagit i huvudet eller drabbats av en stroke. Vid en blödning eller skada kan hjärnan börja svälla – och den hårda skallen, som annars skyddar oss, blir en farlig barriär.

Därför är det avgörande att övervaka patientens tryck i huvudet. Om trycket stiger för mycket kan blodflödet strypas och hjärnvävnaden ta skada.

Tryckmätning utan riskfyllda transporter

Traditionellt har tryckmätaren lagts in på operationsavdelningen, vilket inneburit att svårt sjuka patienter på neurokirurgins intensivvårdsavdelning (niva) behövt transporteras i säng genom sjukhuset – med respirator, slangar och katetrar.

– Det är en ganska liten operation, men en stor logistisk apparat. Varje förflyttning innebär en risk, hur rutinerade vi än är, säger Erik Kronvall, överläkare i neurokirurgi, och fortsätter:

– Nu kan vi istället göra ingreppet direkt på niva eller på röntgen. Det ökar patientsäkerheten enormt.

Ny teknik bakom förändringen

Bakom det nya arbetssättet ligger en teknisk förbättring som gjort det möjligt att utföra ingreppet även på avdelningar.

Tidigare drogs tryckmätarens dränage ut genom huden, vilket innebar en viss infektionsrisk och därför krävde sterila förhållanden på operationsavdelningen.
– Nu använder vi en så kallad bult – en liten infästning som skruvas fast i skallbenet. Den gör att katetern ligger helt frikopplad från huden, vilket minskar risken för bakterier som kan ta sig in, förklarar David Cederberg, överläkare i neurokirurgi.

Skånes universitetssjukhus är först i Sverige med att använda en bult för att sätta in ventrikeldränage – en metod som används på Rigshospitalet i Köpenhamn, där David Cederberg tidigare har arbetat.

– Med den här metoden kan vi ge tryggare och mer effektiv vård, där den behövs som mest, avslutar David Cederberg.