Forskare undersöker: Kan vår rörelseförmåga avslöja tidiga tecken på demens?

Maria H. Nilsson forskar om vilka motoriska aspekter som har samband med kognitiva sjukdomar.

Att tidigt upptäcka personer med en ökad risk för kognitiv försämring kan vara avgörande för att kunna ge rätt stöd och behandling i tid. Nu tilldelar Vetenskapsrådet 5,6 miljoner kronor till ett forskningsprojekt som ska hitta motoriska aspekter som kan vara tidiga tecken på försämringar. Projektet leds av Maria H. Nilsson, docent vid Lunds universitet och fysioterapeut på Skånes universitetssjukhus.

– Vi vet sedan tidigare att nedsatt gånghastighet verkar vara ett tidigt tecken, men få uppföljande studier har undersökt olika motoriska aspekter med detaljerade och objektiva mätmetoder. Vi tittar bland annat närmare på olika aspekter av gång, balans och förmågan att utföra flera uppgifter samtidigt, säger Maria H Nilsson.

Kognitiva sjukdomar, ofta kallat demens, är ett växande globalt hälsoproblem. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) lever idag 55 miljoner människor världen över med en demenssjukdom. Trots att det ännu saknas botemedel finns behandlingar som kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra symtomen, vilket gör tidig upptäckt extra värdefull.

Maria H. Nilsson och hennes forskarteam har sedan lång tid fokus på sambandet mellan motoriska funktioner, exempelvis gång och balans, och olika kognitiva och neurologiska sjukdomar.

Över 1 000 deltagare

Forskningsprojektet Motor-ACT omfattar över 1 000 deltagare, både personer med kognitiva symtom och friska kontrollpersoner. Forskarna kartlägger motoriska förändringar och deras samband med tidiga sjukliga förändringar i hjärnan.

– Vi hoppas kunna visa vilka motoriska aspekter som är värdefulla att mäta, både när patienter först söker hjälp i primärvården och senare inom specialistvården när diagnosen ska fastställas och sjukdomsförloppet bedömas.

Följs i flera år

Deltagarna genomgår regelbundna undersökningar under flera år. Forskningsmetoderna omfattar frågeformulär, motoriska tester och digitala mätverktyg. Dessutom utvärderas personerna med kognitiva tester, blodprover, ryggvätskeprov och hjärnavbildning. Dessa delar ingår i den svenska BioFINDER-studien som leds av Oskar Hansson, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

The Swedish BioFINDER study

– Vår forskning bygger på ett nära samarbete mellan fysioterapeuter, läkare, psykologer och andra experter. Det interdisciplinära samarbetet är helt nödvändigt för att vi ska kunna genomföra den här studien och förstå patientgrupperna.

Med det nya anslaget från Vetenskapsrådet hoppas forskarna på sikt kunna förbättra hur vården kan upptäcka, stödja och rehabilitera personer med risk att kognitivt försämras eller utveckla demens.
– Med mer kunskap kan vi bättre förstå vad våra tidiga insatser bör fokusera på, säger Maria H Nilsson.

Fakta: Demens

Kognitiva sjukdomar (”demens”) är ett samlingsnamn för olika sjukdomar med en rad symtom som orsakas av förändringar i hjärnan.
Vid demens försämras vanligen förmågor som är kopplade till våra kognitiva förmågor, till exempel minne, språkfärdigheter, tidsuppfattning, orienteringsförmåga, och förmåga att genomföra vardagliga sysslor.
Utöver dessa symtom kan oro, nedstämdhet och beteendeförändringar förekomma.
Socialstyrelsen uppskattar att det finns totalt 160 000 personer i Sverige med en demenssjukdom.

Källa: Hjärnfonden

Fakta: Motor-ACT

Projekttitel: Motoriska aspekter och aktiviteter i relation till kognitiv störning och patologiska förändringar i hjärnan
Anslagsgivare: Svenska Vetenskapsrådet, 5,6 miljoner kronor
Projektledare: Maria H Nilsson, fysioterapeut, docent i sjukgymnastik
Medsökande: Oskar Hansson, Mikael Johansson, Danielle van Westen
Studiepopulation: Över 1 000 personer