Färre behöver dialys på sjukhus – internationellt intresse för skånsk njursjukvård
I tidskriften publiceras hösten 2025 artikeln “Optimizing quality of care for CKD in Sweden”, skriven av Anders Christensson, chefsöverläkare på Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet. Artikeln är framtagen på inbjudan av American Society of Nephrology.
Kidney360
– Det internationella intresset visar att det går att utveckla vården med fokus på kvalitet och patientnytta. Vi har arbetat långsiktigt för att förena forskning, klinik och primärvård, säger Anders Christensson.
Skånes universitetssjukhus har en mångårig tradition av njurmedicinsk forskning. Redan på 1940- och 50-talet var sjukhuset i Lund ledande i utvecklingen av dialysbehandling, och på 1970-talet upptäckte forskare på sjukhuset i Malmö en viktig markör för att upptäcka kroniska njursjukdomar (CKD): proteinet cystatin C. Idag används cystatin C globalt för att mäta njurfunktion mer tillförlitligt än tidigare metoder.
– Det är ett exempel på hur grundforskning på kemiska laboratoriet kunnat införas i den kliniska vardagen, ända ut till minsta vårdcentral, säger Anders Christensson.
Satsning på dialys i hemmet
När Region Skåne 2019 beslutade att modernisera njursjukvården stod dialysvården inför stora utmaningar, med kapacitetsbrist och patienter som ibland behövde vård utanför Skåne.
– Situationen var pressad. Vi behövde gå från att hantera akuta problem till att arbeta mer förebyggande och långsiktigt.
Sedan dess har vården utvecklats genom satsningar på dialys i hemmet, fler transplantationer, preventiva insatser samt även blodtryckskampanjen Kolla vilket tryck!. Insatserna sammanfaller med en tydlig minskning av behovet av sjukhusdialys – från cirka 500 patienter år 2018 till drygt 400 idag, enligt data från Svenskt Njurregister och Region Skånes egen uppföljning.
Under samma period har även andra delar av sjukvården förbättrats, bland annat vården av hjärt- och kärlsjukdomar, vilket kan ha bidragit till det minskade behovet av sjukhusdialys.
Samarbete mellan specialistvård och primärvård
Arbetet leds från Skånes universitetssjukhus men omfattar hela Region Skåne, med nära samarbete mellan specialistvård, primärvård och regionledning.
– En framgångsfaktor är att vi haft en gemensam bild av vad som behövts göras. Det har gjort det möjligt att arbeta metodiskt och evidensbaserat, säger Anders Christensson.
Tidig upptäckt viktigt
Njursjukvården följs upp regelbundet med några viktiga kvalitetsindikatorer från Svenskt njurregister för att styra verksamheten i riktning mot bättre blodtryck, ökad användning av njurskyddande läkemedel och påsdialys i hemmet.
Med nya läkemedel, bättre diagnostik och fortsatta förebyggande insatser hoppas Anders Christensson att behovet av dialys på sjukhus ska minska med ytterligare 20 procent.
– Det viktigaste är att färre blir njursjuka från början. Upptäcks sjukdomen tidigt kan förloppet bromsas i upp till 20 år – och samtidigt minska risken för hjärt-och kärlsjukdom. Det kan innebära en stor förbättring för patienternas livskvalitet, säger Anders Christensson.
Han menar att utvecklingen inte har krävt ökade resurser eller fler anställda, utan snarare ett förändrat arbetssätt.
– Genom att kombinera forskning och klinisk verksamhet och rikta fokus mot de tidiga stadierna av kronisk njursjukdom, kan njurvården förbättras för både patienter och personal – och samtidigt bli mer resurseffektiv.
Medförfattare till artikeln i Kidney 360 är Karl-Göran Prütz, överläkare på Helsingborgs lasarett och forskare inom njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.
Fakta: Skånsk njursjukvård
- Antalet patienter som får dialys på sjukhus i Skåne har minskat från cirka 500 till drygt 400 sedan 2018.
- Arbetet följs upp med kvalitetsindikatorer från Svenskt njurregister.
- Samarbetet leds av Skånes universitetssjukhus och omfattar specialistvård, primärvård, regionledning och patientföreningar.