Nytt digitalt test förbättrar diagnostik av Alzheimers sjukdom
– Med det digitala testet, som patienten genomför själv, förbättras primärvårdsläkares möjlighet att tidigt i utredningsskedet avgöra vem som bör undersökas vidare genom blodprov för alzheimerpatologi, säger professor Oskar Hansson som lett studien tillsammans med Pontus Tideman, psykolog inom minnessjukdomar på Skånes universitetssjukhus.
Artikeln publicerades ursprungligen som ett pressmeddelande av Lunds universitet.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Allt eftersom nya sjukdomsbromsande behandlingar för Alzheimers sjukdom nu tas fram blir såväl tidig och träffsäker diagnos som resurseffektiv utredningsprocess allt viktigare, detta eftersom inte alla svarar på de nya läkemedlen.
Dessutom, när personer söker sjukvård för kognitiv svikt behöver det inte med nödvändighet innebära Alzheimers sjukdom utan kan orsakas av exempelvis depression, utmattning eller annan demenssjukdom.
– I primärvården finns inte resurser, varken tid eller specialistkunskapen, att på utförligt sätt utreda en eventuell Alzheimers sjukdom på samma sätt som vid specialiserade minneskliniker. Och det är här som ett digitalt kognitivt test kan göra störst skillnad, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.
Tidi ig första bedömning
Till skillnad från papper-och-penna-test som i regel används vid utredning av kognitiv nedsättning, ger digitalt test en mer precis bild. Fler aspekter och nya variabler som inte kunnat mätas lika enkelt tidigare är inkluderade.
– De allra flesta som upplever att deras minne sviktar kommer först att söka vård på sin vårdcentral. Vårt nya digitala test ger en första objektiv bild, i ett tidigare stadium och med bättre precision, av vilka patienter som har kognitiv påverkan som tyder på Alzheimers sjukdom och som därför bör gå vidare med det blodprov som mäter nivån av fosforylerat tau och som med hög träffsäkerhet kan påvisa alzheimerpatologi i hjärnan, säger Pontus Tideman, doktorand i forskargruppen Klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och psykolog inom minnessjukdomar på Skånes universitetssjukhus.
Än så länge är dessa blodprov enbart tillgängliga på specialistkliniker och minneskliniker på sjukhus. På sikt kommer de finnas tillgängliga även i primärvården, men tanken är inte att blodprovstesta alla patienter som söker för kognitiva besvär.
Kan göra stor skillnad
Forskarna menar att det digitala verktyget kan komma att göra stor nytta eftersom det idag är en stor utmaning att diagnostisera Alzheimers sjukdom under ett patientmöte på 15-20 minuter. Det är här de digitala verktygen, som mäter förmågor på ett objektivt sätt, kan göra stor skillnad:
– Det unika med vårt test BioCog, till skillnad från andra digitala tester, är att det är utvärderat i primärvårdspopulation, alltså patienter som söker vård på vårdcentral för att de upplever sig ha kognitiva besvär, exempelvis minnesproblem. Lägger man ihop det digitala testet och blodprovet får man en ökad precision för att diagnostisera Alzheimers sjukdom. Syftet med testet är att underlätta för läkare i primärvården, säger Linda Karlsson, civilingenjör i teknisk fysik och doktorand i forskargruppen Klinisk minnesforskning vid Lunds universitet.
Publikation
Fakta om testet
- Det digitala testet gör patienten enskilt på en datorplatta. Testet mäter:
- Minne (lära in tio ord).
- Kognitiv processhastighet och uppmärksamhet (hur snabbt eller långsamt man hanterar information).
- Orientering (vilket år, dag, och så vidare).
- Fördröjd återgivning (återge information som tidigare lärts in).
- Igenkänning (bland 30 ord känna igen de tio ord som tidigare lärts in).
- Genom testet mäts aspekter och variabler som inte kunnat mätas lika lätt tidigare med papper-och-penna test, exempelvis hur lång tid det tar för patienten när man letar bland orden eller hur snabbt de trycker på skärmen.
- Sammanvägningen av deltesterna ger ett resultat som med hög sannolikhet talar om ifall patienten har en kognitiv nedsättning eller ej och som kan hjälpa läkaren att avgöra vilka patienter som man bör gå vidare med och ta ett blodprov på, och i förlängningen vilka patienter som kan komma att ha nytta av de nya läkemedelsbehandlingarna för Alzheimers sjukdom.