Fler svårt skadade efter elsparkolyckor – kräver avancerad vård och lång rehabilitering

Ny typ av skador

Elsparkscyklister färdas ofta oskyddade i allt högre hastigheter. Vissa modeller kan köra upp till 70 kilometer i timmen, vilket ökar risken för omfattande trauma. Han menar att vården nu ser en ny typ av skador som är kopplade till hög intensitet eller energi. I stillastående går kraften att jämföra med en hästspark mot huvudet.

– Ansikte och käkar är konstruerade på ett sätt som minskar skadorna om olyckan är framme. Men vid elsparkskador är traumat mot huvudet så pass kraftigt att ansikts- och käkben krossas varsomhelst, även där det är som tjockast, säger Stefan Bothur.

Trots avancerad kirurgi blir inte alla skadade helt återställda.

– Vanliga bestående men är nervskador, ärr, deformiteter och funktionsnedsättning.

Han berättar om patienter som brutit käken på flera ställen eller vars ansikte lossnat från skallen, ett nytt skademönster som kräver samarbete mellan olika kirurgiska specialiteter och intensivvården som också påverkas när antalet skadade efter elsparkolyckor ökar.

Barn och unga drabbas

– Det är både frustrerande och ledsamt att se konsekvenserna av elsparksolyckor när så många barn och unga drabbas. Nästan ingen bär hjälm, vilket gör att skadorna blir så svåra att vi ibland inte kan rädda deras liv eller att de tvingas leva med permanenta hjärnskador, säger Catrine Wenger, traumasamordnare på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Hon arbetar i en grupp som ansvarar för de så kallade traumalarm som aktiveras när allvarligt skadade patienter är på väg till sjukhuset. Då står ett team redo att ge livräddande insatser. Statistik från Svenska Traumaregistret visar att 346 personer i Sverige fördes till sjukhus med livshotande skador, så kallade traumalarm, efter elsparksolyckor under 2024.

– Olyckorna innebär så klart ett stort lidande för den drabbade. Vi gör allt vad vi kan för att hjälpa, men den stora ökningen av skadade efter elsparksolyckor innebär samtidigt en ökad belastning på sjukvården och en undanträngningseffekt som gör att patienter med mindre akuta problem får vänta ännu längre, säger Catrine Wenger.

Stort mörkertal

Statistik från Transportstyrelsen visar att 957 personer i Skåne sökte akutsjukvård efter elsparksolyckor under 2024. Statistiken för i år visar att antalet elsparksolyckor som kräver akutsjukvård fortsätter öka. Samtidigt finns ett stort mörkertal.

– Vi får in flera svårt skadade fotgängare och cyklister efter incidenter med elsparksförare, men dessa olyckor registreras inte som en elsparksolycka. Därför vet vi att antalet skadade som orsakats av elsparksförare är fler än vad statistiken visar, förklarar Catrine Wenger.

Käkkirurgin på Skånes universitetssjukhus

• Skånes universitetssjukhus har en av landets största och ledande verksamheter inom käkkirurgi. Här arbetar bland annat käkortopeder, oral medicinare, specialistsjuksköterskor och käkkirurger.
• Här bedrivs också en av Sveriges största verksamheter inom käkställningskorrigerande kirurgi.