Hörselnedsättning

Att ha en hörselnedsättning är olika för olika personer. Även om resultatet från ditt hörseltest liknar någon annans kan ni påverkas på olika sätt. Men det finns vissa saker som är lika för många. Till exempel kan det vara svårt att höra när flera pratar samtidigt eller när ljudet kommer från långt håll. Det kan också vara jobbigt och kräva mycket koncentration att lyssna. 

En hörselnedsättning delas in i olika grader. Du kan ha lätt, måttlig eller grav hörselnedsättning. Du kan också ha en ensidig hörselnedsättning eller tinnitus. Eller både en hörselnedsättning och tinnitus. Det finns flera olika saker, till exempel hörapparater som kan hjälpa dig att höra bättre. Trots hjälpmedel är det vanligt att bli trött när du ska fokusera på att höra vad andra säger. Ibland kan det kännas jobbigt att ha nedsatt hörsel och vi på hörsel- och dövmottagningen finns för att stötta dig och hjälpa dig i det du vill förändra.   
 

Att få hjälp att höra bra är viktigt av många anledningar: 

• Du har mer ork. 
• Du har lättare att hänga med kompisar och höra vad de säger.
• Du lär dig förstå olika känslor bättre.
• Du har lättare att hänga med i skolan.
• Du lär dig uttala ord.
• Du lär dig saker om omvärlden. 

Ditt öra består av tre delar:

• Ytteröra
• Mellanöra 
• Inneröra

Ytterörat

Ytterörat består av två delar. Den delen som du ser som sitter på ditt huvud och hörselgången. Den delen du ser kallas för öronmussla, den fångar upp ljudet och för det in i hörselgången. Hörselgången är ett rör som leder ljudet in i huvudet fram till trumhinnan. 

Mellanörat

Mellanörat består av trumhinnan och tre hörselben. Trumhinnan är som ett lock som vibrerar när det träffas av ljudvågor. De tre hörselbenen är hammaren, städet och stigbygeln. Visste du att hammaren, städet och stigbygeln är de minsta benen i kroppen? 

Innerörat

Innerörat är inte större än en liten ärta. Här finns hörselsnäckan med alla hårceller och hörselnerven. Hårcellerna är små hår som tar emot ljuden från ytterörat och mellanörat.  Hörselnerven skickar ljuden vidare till hjärnan som förklarar vad de betyder. 

Vad är ett audiogram?

För att ta reda på vad du kan höra genomförs ett hörseltest. Hur mycket du kan höra anges i decibel Hearing Level, dB HL. Resultatet från hörseltestet visas i ett audiogram. Ett audiogram är en bild som visar hur bra eller dåligt du kan höra ljud. Det visar även hur starkt eller svagt du hör både de ljusa ljuden och de mörka ljuden.  

När du gör ett hörseltest får du veta var i audiogrammet din hörsel ligger. Ligger din hörsel under den röda markeringen har du en hörselnedsättning. Det innebär att du har svårt att höra ljud ovanför markeringen.    

Den här bilden visar exempel på olika ljud du kan höra beroende på vilken hörselnedsättning du har. Alla ljud har olika frekvens och decibel.  

Antal decibel visar hur starkt eller svagt ljudet låter. Längst upp i audiogrammet finns de svagaste ljuden och längst ner finns de starkaste ljuden.  
 
Frekvens innebär hur ljust eller mörkt ljudet är. Längst till vänster i audiogrammet finns de mörkaste ljuden och längst till höger finns de ljusaste ljuden.  

Exempel på var de olika ljuden placeras i audiogrammet: 

• Lastbilen som är långt ner till vänster i audiogrammet låter väldigt mörkt och väldigt starkt. 
• Tåget som är långt ner till höger i audiogrammet låter väldigt starkt och väldigt ljust. Tåget låter faktiskt lika starkt som lastbilen men ändå annorlunda, eller hur? Det är för att de har olika frekvens. 
• Fågeln som är högt upp till höger i audiogrammet låter svagt och väldigt ljust. 
• Droppandet från en kran som är högt upp till vänster i audiogrammet låter svagt och mörkt. Fågeln och den droppande kranen låter alltså lika svagt men ändå helt olika, då de har olika frekvens.  

Ljudet från vårt tal ligger i mitten av audiogrammet. Precis som andra ljud, låter ljuden från våra bokstäver olika starkt eller svagt och ljust eller mörkt. Bokstäverna ligger spridda i formen av en banan. Vi brukar därför säga att ljuden från vårt tal ligger i talbananen.

Exempel på var de olika bokstäverna placeras i audiogrammet: 

• K, p och t är exempel på svaga ljud. Försök att skrika ut dessa bokstäver och hör hur det låter.
• Vokalerna, a, e, i, o, u, y, å, ä och ö, är exempel på starka ljud. Försök nu att skrika ut någon av dessa bokstäver och se hur det låter. Betydligt lättare att få vokalerna att låta högt, eller hur? 
• F, s, sj, tj är exempel på ljusa ljud.
• B, d och g är exempel på mörka ljud. 

Har du frågor om ditt audiogram kan du vända dig till din audionom på sjukhuset eller till din hörsel- och dövmottagning.  

Det är inte säkert att det går att ta reda på varför du har fått en hörselnedsättning. Oftast har du en hörselnedsättning redan när du föds eller så får du den när du är liten.  

Det finns flera orsaker till hörselnedsättning: 

• Ärftlighet är den vanligaste anledningen till att du föds med hörselnedsättning.  Det betyder att du har ärvt det från dina föräldrar eller någon annan i din släkt.
• Att din mamma hade en infektion när du låg i hennes magen eller att du fick en skada när du föddes.
• Efter sjukdom. Till exempel cancer eller en hjärnhinneinflammation. Det är inte så vanligt.  

Vad är det som har gått sönder i örat? 

När du har en hörselnedsättning har något i mellanörat eller innerörat gått sönder. Om det är i mellanörat låter ljuden svagare. Om det är i innerörat blir ljuden otydliga. Om du har en kombinerad hörselnedsättning betyder det att något i både innerörat och mellanörat är trasigt. 

Skada i mellanörat

Om du har en skada i mellanörat, till exempel i trumhinnan eller hörselbenen, låter ljuden svagare. Då kan en hörapparat eller en benförankrad hörapparat hjälpa dig att höra bättre.  

En hörapparat är en liten dator som tar upp ljud som är runt omkring dig och skickar in ljuden i ditt öra. Förenklat så höjer hörapparaten de ljud som är svåra för dig att höra och sänker de som är lätta att höra.  
En benförankrad hörapparat sitter på ditt huvud, oftast lite bakom örat.

En benförankrad hörapparat kan sitta fast med en skruv, magnet eller med ett pannband. Den fungerar genom att ljuden fångas upp av den benförankrade hörapparaten. Ljuden blir sedan vibrationer som förs vidare till skallbenet och in i innerörat. Innerörat skickar sedan upp ljuden till hjärnan som berättar för dig vad du hört. 

Skada i innerörat

Det vanligaste är att skadan sitter i hörselsnäckan. Där finns jättemånga små hår som för ljuden vidare från örat till hjärnan. Om håren går sönder kan de inte föra vidare ljuden och det blir svårt för hjärnan att förstå vad du har hört. Då kan en hörapparat hjälpa till att fånga upp ljudet till hjärnan.  

Om alldeles för många hår är trasiga kan du inte höra alls. Det kallas att vara döv. Då kan du använda teckenspråk och prata med händerna. Många barn som föds döva får ett cochleaimplantat, CI, inopererat. Implantatet tar upp ljud runt oss och förvandlar det till något som hjärnan kan förstå. Precis som när du tittar på bilder i en bok och förstår vad de betyder. En del av implantatet sitter inne i örat och den andra delen sitter bakom örat. Den är fäst på en magnet som har opererats in under huden.  

Att ha en ensidig hörselnedsättning betyder att du hör sämre eller inte alls på det ena örat och normalt på det andra örat. 

En ensidig hörselnedsättning kan innebära att

• det kan vara svårare att uppfatta ljud och tal i en bullrig miljö
• det kan vara svårt att höra var ljuden kommer ifrån. Det betyder att du måste vända dig om för att leta efter ljudet
• ljud och tal som kommer bakifrån eller mot det örat som du har hörselskadan är svårare att uppfatta och förstå.

Hur du påverkas

En ensidig hörselnedsättning kan göra att det lättare blir missförstånd mellan dig och dina kompisar. Det kan bero på att du inte hört vad som sagts eller att du hörde fel. Ibland kanske dina kompisar tror att du struntar i att svara dem fast du egentligen inte hör att de pratar med dig.

Du kan också lättare bli trött. Det beror på att hjärnan får jobba hårdare för att höra vad som sägs eftersom ljudet bara kommer in i ett öra. 

Hörselnedsättningarna delas in i olika grader. Du kan ha lätt, måttlig eller grav hörselnedsättning. Hur mycket du kan höra anges i decibel Hearing Level, dB HL.

Det kallas en lätt hörselnedsättning när det svagaste ljudet du kan höra ligger mellan 21–35 dB HL. Om du har normal hörsel ligger det svagaste ljudet mellan -10–20 dB HL.   

En lätt hörselnedsättning har du oftast redan när du föds eller får du den när du är liten. Trots att alla nyfödda barn gör ett hörseltest så upptäcks inte alltid en lätt hörselnedsättning direkt. Det är för att hörseltestet bara visar om du hör ljud som är 30 dB HL eller starkare. När du är liten är du dessutom väldigt nära andra personer, vilket gör det lättare för dig att höra. 

När du börjar krypa och gå så blir avståndet längre mellan dig och den som pratar. Då blir det svårare att höra. Det är oftast först då som personerna i din närhet märker av din hörselnedsättning. 

En del som har en lätt hörselnedsättning kan vara hjälpta av hörapparater andra behöver det inte. Det bestämmer du och audionomen tillsammans. Audionomen är den som bland annat hjälper till att prova ut hörapparater.

Hur du påverkas

Två personer med samma grad av hörselnedsättning kan uppfatta sin hörselnedsättning helt olika. En del som har en lätt hörselnedsättning märker inte att de hör sämre och tycker att det fungerar bra ändå. Men de flesta tycker att det är svårt att höra på långt håll och när det är mycket ljud runt omkring dem. 

Det är vanligt att du blir trött för att du behöver anstränga dig mer för att lyssna. Om du har en lätt hörselnedsättning lär du dig tala och skriva lika bra som andra barn i din ålder.  

Hörselnedsättningarna delas in i olika grader. Du kan ha lätt, måttlig eller grav hörselnedsättning. Hur mycket du kan höra anges i decibel Hearing Level, dB HL.

Det kallas en måttlig hörselnedsättning när det svagaste ljudet som du kan höra ligger mellan 36–65 dB HL. Om du har normal hörsel ligger det svagaste ljudet mellan -10–20 dB HL.

En måttlig hörselnedsättning föds du med eller så upptäcks den när du är liten. Skadan finns oftast i hörselsnäckan som sitter i innerörat. Där har de små hårcellerna gått sönder eller försvunnit i vissa områden. Skadan går inte att laga. I vissa fall är både mellanörat och innerörat skadat. Då kallas det att du har en kombinerad hörselnedsättning.  

Hur du påverkas

Två personer med liknande hörselnedsättning kan uppfatta sin hörselnedsättning helt olika. För de flesta är det svårt att höra när någon pratar. Det kan låta otydligt, även om ni är nära varandra. Det blir mycket svårare att höra om avståndet är längre mellan er eller om det finns andra störande ljud.

Om din hörselnedsättning upptäcks tidigt kan du få snabb hjälp. Du som har en måttlig hörselnedsättning kan använda hörapparater för att kunna höra vad andra säger. Om hörapparater inte fungerar för dig, kan du välja att använda teckenspråk och prata med händerna. Du kan också använda både hörapparat och teckenspråk.

Det finns också andra saker som kan underlätta:

• Försök att få det är så tyst som möjligt runt dig, så att du inte störs av andra ljud.
• Använd teckenspråk om det är mycket ljud runt omkring dig.
• Ordna så att även ljuset är bra runt omkring dig. Bra ljus gör det faktiskt lättare att höra.

Hörapparater blir bättre ihop med högtalare

Hörapparater förstärker ljuden för dig. De kan också kopplas ihop med andra hjälpmedel som gör det lättare att höra. Det är till exempel:

• mikrofoner
• ljudutjämningssystem
• elevmikrofoner.

Mikrofoner kan kopplas ihop med hörapparaterna för att göra ljuden högre och tydligare. Med ljudutjämningssystem i skolan använder läraren en mikrofon som skickar ljudet till en högtalare. Högtalaren spelar upp ljudet så det låter högt och tydligt. En del klassrum har också något som heter elevmikrofoner, som står på bänkarna. Även de är ihopkopplade med en högtalare. Bra va?! 

Du som har en måttlig hörselnedsättning blir ofta mycket trött i slutet av dagen. Det beror på att du under hela dagen behöver fokusera på vad människor säger för att veta om du har hört rätt.  

Hörselnedsättningarna delas in i olika grader. Du kan ha lätt, måttlig eller grav hörselnedsättning. Hur mycket du kan höra anges i decibel Hearing Level, dB HL.

Det kallas en grav hörselnedsättning när det tystaste ljudet som du kan höra ligger mellan 66–95 dB HL. Om du har normal hörsel ligger det svagaste ljudet mellan -10–20 dB HL.   

Oftast har du din hörselnedsättning redan när du föds eller så får du den när du är liten. Skadan finns oftast i hörselsnäckan som sitter i innerörat. Där har de små hårcellerna gått sönder eller försvunnit. Skadan går inte att laga. I vissa fall är både mellanörat och innerörat skadat. Då kallas det att du har en kombinerad hörselnedsättning.

Om du har grav hörselnedsättning kan du välja att säga att du är döv eller hörselskadad.

Hur du påverkas

Två personer med liknande hörselnedsättning kan uppfatta sin hörselnedsättning helt olika. Med en grav hörselnedsättning är det nästan omöjligt att höra vad personer säger även på nära håll. Ofta kan du höra mycket starka ljud, men de ljuden kan göra ont.  

Om du föds med en grav hörselnedsättning upptäcks den tidigt och du kan snabbt få hjälp. Dina föräldrar får information om teckenspråk, hörapparater och cochleaimplantat, CI. 

Teckenspråk är ett helt eget språk där du inte behöver använda hörsel eller tal. Teckenspråk kan användas av alla oavsett grad av hörselnedsättning.

CI är en dator. Datorn tar upp ljud runt dig och förvandlar det till något som hjärnan kan förstå. Precis som när du tittar på bilder i en bok och förstår vad de betyder. Det gör så att du kan höra vad andra säger och lära dig prata.

Dina föräldrar kan välja både CI och att använda teckenspråk eller att bara använda teckenspråk och ingå i dövkulturen. 

Om du använder hörapparat eller CI finns det andra saker som kan underlätta: 

• Försök att få det är så tyst som möjligt runt dig, så att du inte störs av andra ljud.
• Ordna så att även ljuset är bra runt omkring dig. Bra ljus gör det faktiskt lättare att höra.
• Ordna en brandvarnare som blinkar istället för tjuter.

Hörapparater blir bättre ihop med högtalare

Hörapparater förstärker ljuden för dig. De kan också kopplas ihop med andra hjälpmedel som gör det lättare att höra. Det är till exempel:

• mikrofoner
• ljudutjämningssystem
• elevmikrofoner.

Mikrofoner kan kopplas ihop med hörapparaterna för att göra ljuden högre och tydligare. Med ljudutjämningssystem i skolan använder läraren en mikrofon som skickar ljudet till en högtalare. Högtalaren spelar upp ljudet så det låter högt och tydligt. En del klassrum har också något som heter elevmikrofoner, som står på bänkarna. Även de är ihopkopplade med en högtalare. Bra va?! 

Du som har grav hörselnedsättning och inte använder teckenspråk blir ofta oerhört trött i slutet på dagen. Det beror på att du behöver fokusera på vad människor säger för att veta om du har hört rätt.  

Att använda teckenspråk gör det enklare då det fungerar även om det är ljud runtomkring. Teckenspråk fungerar som prat men är helt tyst. Du behöver inte anstränga dig för att höra och förstå vad som sägs. Det gör att du inte blir lika trött i slutet av dagen.  

Om dövhet

Tinnitus innebär att du hör besvärande ljud som andra inte kan höra. Du kan få tinnitus i alla åldrar och det är ett mycket vanligt problem. Det går inte alltid att få bort tinnitus, men det finns många sätt att minska besvären. Ljudet skiljer sig åt från person till person och kan även variera hos samma person. Det kan till exempel vara tjutande, susande, pysande, brummande, brusande eller metalliskt. 

De vanligaste orsakerna till tinnitus är

• bullerskador som du fått när du har varit i på platser med höga ljud
• nedsatt hörsel när du blir äldre
• vissa läkemedel (till exempel cytostatika)
• öronsjukdomar 
• spänningar i nacke, käkleder och axlar.

Ibland finns det ingen känd orsak till tinnitus. 

När du kommer till oss på hörsel- och dövmottagningen kommer du få berätta hur det är för just dig. Vi kommer  göra en plan tillsammans för att göra det så bra för dig som möjligt.