Vad är cerebral pares?

Cp påverkar dina muskler och hur de fungerar. Då kan det bli svårt att till exempel

• hålla balansen
• styra kroppens rörelser
• slappna av.

Kroppen påverkas också på andra sätt när du har cp. Du kan bland annat ha problem att

• se
• höra
• prata
• äta och dricka.

Eftersom även musklerna i magen påverkas är det vanligt att du rapar surt eller får svårt att bajsa.

Alla påverkas olika vid cp. Det beror på hur stor hjärnskadan är och var i hjärnan skadan sitter. Det kan också skifta vid olika åldrar. Vissa personer med cp klarar det mesta i vardagen själv. Andra behöver mer hjälp. Bland annat för att ta sig fram. Då kan man behöva

• rullator
• rullstol
• elrullstol. 

Även om skadan i hjärnan inte ändras med tiden kan kroppen förändras på olika sätt när du blir äldre.

Kontrakturer - när en led inte kan röras fullt ut

De flesta av oss blir stelare i lederna när vi blir äldre. När du har cp kan dina leder bli stela redan när du är ung. Dina muskler kan vara spända, stela eller för korta. Då blir det svårt att sträcka ut lederna. När en led inte kan röra sig fullt ut kallas det för en kontraktur. Kontrakturer är vanliga hos personer med cp och det kan göra ont och skapa svårigheter i din vardag.

Risken är större för att få kontrakturer om du är mycket påverkad i dina rörelser och har spasticitet. Att ha spasticitet innebär att du har stela muskler och kan ha svårt att kontrollera musklernas rörelser. Därför är det bra att gå på regelbundna kontroller. Då kan stela muskler och kontrakturer upptäckas tidigt och behandlas på rätt sätt.  

Det är vanligt att du som har cp upplever smärta. Smärtan beror på olika saker, till exempel att dina

• leder rör sig inte som de ska
• leder får en ojämn belastning
• muskler är spända.  

Att ha ont tar mycket energi. Det är vanligt att du kan känna dig trött, orkeslös, stressad eller orolig. Smärtan kan göra att det är svårt att vara med på aktiviteter eller hänga med kompisar. Det kan vara svårt att förklara hur smärtan känns och var den kommer ifrån. Om du känner smärta ska du alltid prata med en vuxen för att få hjälp.  

När du har cp sitter skadan i hjärnan. Det kan göra det svårt för dig att lära dig nya saker, tänka eller komma ihåg information. Ibland kallas det för att du har kognitiva svårigheter. Det betyder inte att du är dum, för det har inget med intelligens att göra. Men det betyder att du kan ha svårt att koncentrera dig, att du glömmer saker lättare eller att det tar längre tid att tänka ut saker. Det kan göra att andra tror att du är lat, men det stämmer inte. Saker kan bara ta längre tid eller mer ork för dig som har cp.

Exekutiva funktioner, vad är det?

Eftersom skadan sitter i hjärnan är det många med cp som har svårigheter med det som kallas exekutiva funktioner. Exekutiva funktioner är som hjärnans ledare som hjälper oss att planera, hålla koll på olika saker samtidigt och genomföra det vi behöver göra.

För att ha bra exekutiva funktioner behöver vi ett starkt minne, en förmåga att se helheten, och kunna kontrollera våra tankar och impulser. Om du har svårt med exekutiva funktioner kan det innebära att du har svårt att gå från tankar till handlingar. Du kan också ha problem med att förstå och hålla koll på tiden, även om du kan läsa av en klocka.  

Det finns olika typer av cp. Din kropp påverkas på olika sätt beroende på var i hjärnan skadan sitter.

Spastisk cp 

Det är vanligast med spastisk cp. Ungefär 70–80 % av alla med cp har spastisk cp. Skadan sitter i hjärnbarken och det är den del av hjärnan som planerar och startar rörelse. Vid spastisk cp kan hela eller halva kroppen vara påverkad. 
Dina muskler har alltid en viss spänning, de är aldrig helt avslappnade. Vid spasticitet är den spänningen för hög. Din hjärna sänder ut signaler till musklerna att spänna sig för mycket och du kan inte styra eller påverka spänningen själv. 

Dyskinetisk cp

Ungefär 6 % som har cp har det som kallas dyskinetisk cp. Då sitter hjärnskadan i ett område som heter de basala ganglierna. De basala ganglierna hjälper till att styra dina rörelser. När det området är skadat blir det svårt för dig att styra och bestämma över dina rörelser. Det är vanligt att din kropp rör sig hela tiden, även när du inte vill det.

Ataktisk cp 

Ungefär 6 % som har cp har något som kallas ataktisk cp. Då sitter skadan i lillhjärnan. Lillhjärnan är viktig för din balans och dina rörelser. När lillhjärnan är skadad blir det svårt för dig att samordna dina rörelser. De blir skakiga, ostadiga och svåra att kontrollera. Dessutom påverkar det även din balans. 

Det är vanligt att du får skolios om du har cp, men det kan också hända av andra anledningar. Skolios kan uppstå hos personer med cp på grund av flera olika faktorer.  
 
Det kan vara:

• Muskelobalans. När du har cp kan du ha en obalans i musklerna runt ryggraden. Vissa muskler kan vara för svaga medan andra för spända. Det kan göra att din ryggrad böjer sig och då får du något som kallas skolios. Ryggraden blir formad som ett C eller ett S och den kan också vara vriden.
• Begränsad rörlighet. Ju större påverkan cp har på din kropp desto större är risken för skolios. Många med cp har svårt att röra sig på grund av att musklerna är spända eller lederna är styva. Det kan göra det svårt att sitta, stå, ligga eller gå på ett sätt som är bra för kroppen. Om du då ofta står, sitter eller ligger fel kan det göra så att du får skolios. 

Om dina muskler är obalanserade och du har svårt att röra dig, finns det en ökad risk att du får skolios. När ryggraden böjs kan bröstkorgen också förändras. Det kan göra att du blir mindre rörlig i bålen. Bålen är den del av kroppen som ligger mellan bröstet och höfterna. Där har du också ryggen och magen. Det är viktigt att kolla ryggen regelbundet och få hjälp med att sitta och ligga rätt för att minska risken för skolios. 

När du har cp är det vanligt att också ha epilepsi. Epilepsi en sjukdom som ger så kallade anfall. Anfallen kan se olika ut, beroende på vilken del av hjärnan som påverkas. Du kan till exempel få ryckningar i kroppen eller känna dig frånvarande. Ibland kan du förlora medvetandet under en kort eller lång stund. Vissa får många anfall medan andra bara har något enstaka. För att få färre anfall får du ofta medicin. Om du får många och svåra anfall kan operation eller en speciell kost behövas.