Filmer om forskningsprojekt

Här visar vi några korta presentationer om forskningsstudier som vi gör på Helsingborgs lasarett. För att sedan få veta mer om studierna kan du lyssna på podden Fatta forskning.

Vätskebehandling av sepsis (blodförgiftning) på intensivvårdsavdelning

I studien undersöks hur vården kan bli bättre på att ge olika typer av vätska till kritiskt sjuka patienter. Studien presenteras av Peter Bentzer, professor och överläkare vid anestesi och intensivvård på Helsingborgs lasarett. 

Lyssna på podden Fatta forskning där Peter Bentzer berättar mer om sin forskning (poddtoppen.se)

Sambandet mellan karpaltunnelsyndrom och diabetes

Av alla som har karpaltunnelsyndrom har 15 procent diabetes. I en vanlig population har runt tre till fyra procent karpaltunnelsyndrom. Studien presenteras av Malin Zimmerman, specialist inom ortopedi på Helsingborgs lasarett och forskare vid Lunds universitet.

Lyssna på podden Fatta forskning där Malin Zimmerman berättar mer om sin forskning (poddtoppen.se)

Skada i senmanschetten i axeln, vikten av tidig diagnos och behandling

Personer som utsätts för yttrevåld eller en skada på sin axel kan detta påverka personens senmanschett. Det man undersökt i Helsingborg är en specifik skada i axeln på  rotatorkuffen, hur vanlig denna skada är och hur tidig operation hjälper. Knut Aagard, överläkare i ortopedi på Helsingborgs lasarett och forskare vid Lunds universitet, presenterar sin forskning.

Lyssna på podden Fatta forskning där Knut Aagard berättar mer om sin forskning (poddtoppen.se)

Njursten, behandling och orsak

Antalet patienter som söker akut för njursten har ökat kraftigt i Sverige de senaste tio åren. Vem riskerar att få njursten och varför? De senaste fem åren har Magnus Wagenius, överläkare i urologi på Helsingborgs lasarett och forskare vid Lunds universitet, studerat alla njurstensanfall i nordvästra Skåne. I sin forskning har han bland annat tittat på de olika behandlingsmetoder som finns vid njurstensanfall och vilka komplikationer som kan finnas.

Lyssna på podden Fatta forskning där Magnus Wagenius berättar mer om sin forskning (poddtoppen.se)

Knäatros och knäsmärta

Studier på vuxna över 45 år visar att en fjärdedel av befolkningen har knäatros, men alla har inte symptom. För att ta reda på hur många personer som har knäsmärta och som kommer att utveckla artros tittar man på medelåldersindivider med knäsmärta. Studien görs av Margareta Törnblom som är fysioterapeut på Helsingborgs lasarett och doktorand vid Lunds universitet.

Lyssna på podden Fatta forskning där Margareta Törnblom berättar mer om sin forskning (poddtoppen.se)

Förlossningsskador så kallade sfinkterskador

Vem är mest utsatt för risk att få förlossningsskador?  Genom att identifiera olika riskfaktorer, för mamman, barnet och förlossning, görs en studie utifrån register över nästan en miljon förlossningar. Detta för att i framtiden bättre kunna identifiera riskfaktorer så att skadorna ska minska. Kristin André presenterar sin studie. Hon är ST-läkare i obstetrik och gynekologi på Helsingborgs lasarett och doktorand vid Lunds universitet.

Lyssna på podden Fatta forskning där Kristina Andrén berättar mer om sin forskning.

Havandeskapsförgiftning eller preeklampsi

I Sverige får runt 5000 kvinnor varje år havandeskapsförgiftning och av dessa blir runt 180 så sjuka att de behöver intensivvård. I Camillas forskning har hon tittat närmare på denna grupp och vilka riskfaktorer man kunnat se hos dessa kvinnor? Camilla Edvinsson berättar mer om sin studie i podden Fatta forskning. Hon är narkosläkare på Helsingborgs lasarett och doktorand vid Lunds universitet.

Lyssna på podden Fatta forskning där Camilla Edvinsson berättar mer om sin forskning (poddtoppen.se)

Hjärtflimmer och hjärt- och lungräddning

Bjarne har i många år forskat om framför allt hjärt-och lungräddning och förmaksflimmer. Hans forskargrupp tittar på individbehandling för att kunna ge varje enskild patient bästa behandlingen. Hur påverkar läkemedelseffekter den enskilda patienten med förmaksflimmer? Hur kan vi genom att titta på parametrar från avancerade undersökningar lättare hitta rätt läkemedelsbehandling för individen? Bjarne Madsen är sjuksköterska på kardiologen på Helsingborgs lasarett och docent vid Lunds universitet.

Lyssna på podden Fatta forskning där Bjarne Madsen berättar mer om sin forskning (poddtoppen.se)

Sambandet mellan D-vitamin och bröstcancer

Utifrån att tidigare studerat samband mellan om D-vitamin och bröstcancer görs en fortsatt forskning kring individualiserad behandling av bröstcancer. Linnea Huss presenterar sina studier. Hon är specialistläkare i bröst- och melanomkirurgi på Helsingborgs lasarett och forskare vid Lunds universitet.

Lyssna på podden Fatta forskning där Linnea Huss berättar mer om sin forskning (poddtoppen.se)

Förbättra behandling för patienter som opereras för tjocktarmscancer och hamnar på IVA

Hur kan vi förbättra behandlingen för de som opereras för tjocktarmscancer så att de inte behöver läggas in på en intensivvårdsavdelning (IVA)? Genom att gå igenom register över patienter som opererats för tjocktarmscancer kan vi få fram mer information och kanske förbättra deras behandlingsresultat. Henrik Bergenfeldt presenterar sin registerstudie. Han är kirurg på Helsingborgs lasarett inom akutkirurgi och forskare vid Lunds universitet.

Lyssna på podden Fatta forskning där Henrik Bergenfeldt berättar mer om sin forskning (poddtoppen.se)

Ny nål minskar infektioner vid prostataundersökning

Varje år drabbas många patienter av en infektion, ibland till och med en svår infektion som blodförgiftning, efter att deras prostata undersökts. Undersökningen görs med en provtagningsnål via ändtarmen. Andreas började fundera över hur man kunde lösa problemet med infektionerna och har nu uppfunnit en ny nål, som vid de studier han och hans kollegor hittills har utfört har medfört avsevärt färre infektioner. Andreas Forsvall är överläkare på urologen på Helsingborgs lasarett och forskare vid Lunds universitet.

Lyssna på podden Fatta forskning där Andreas Forsvall berättar mer om sin forskning (poddtoppen.se)

Ny utrustning för kirurger vid operation i bukhålan

Gabriel arbetar med en avhandling vid Lunds universitet som handlar om att utveckla en utrustning för att stänga igen bukhålan efter en operation - en slags symaskin för kirurger. Inom projektet har Gabriels forskning visat att symaskinen är både snabb och ger en hög kvalitet på stygnen jämfört med att sy för hand. Maskinen minskar risken för ärrbråcksutveckling hos patienter och skyddar kirurgen från stickskador som är ganska vanligt vid operationen. Gabriel Börner är akutkirurg och Lena Toft är forskningssjuksköterska på Helsingborgs lasarett.

Lyssna på podden Fatta forskning där de berättar mer om sin forskning (poddtoppen.se)

Forskningssjuksköterskans roll och om att vara patient i en forskningsstudie

Hur blir man forskningssjuksköterska och vad innebär arbetet? Men framför allt hur är det att delta som patient i en forskningsstudie? Det är viktigt att patienter deltar i den kliniska forskningen. Det finns skyldigheter och etiska principer som behöver följas. Lena Toft är forskningssjuksköterska på Helsingborgs lasarett och arbetar också som stomiterapeut på kirurgiavdelningen. 

Lyssna på podden Fatta forskning där Lena Toft berättar mer om sin forskning (poddtoppen.se)

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.