Psykisk hälsa

Barn och ungas hälsa påverkas mycket av deras levnadsvanor, vilka i stor utsträckning styrs av familjens och närståendes vanor. Därför är ditt stöd viktigt för att barnet ska må bra och vara hälsosam i vardagen. 

Livet går upp och ner för alla och tyvärr är det inte möjligt att må bra och vara glad hela tiden. Men det finns flera saker du kan göra för att barnet ska må så bra som möjligt.

Var ett stöd i vardagen

Det är individuellt vilket stöd varje barn behöver för att må bra, men rutin i vardagen och bra mat-, sömn- och motionsvanor är viktigt och kan hjälpa mycket.

Barn och ungas hälsa påverkas mycket av sin omgivning och relationer. Problem hemma, svårigheter i skolan och sociala problem är exempel på vad som kan leda till psykisk ohälsa.

Under livets gång behöver barn och unga möta och hantera olika typer av problem och situationer som kan ge upphov till psykisk ohälsa. Som förälder eller närstående vuxen är det bra att alltid försöka vara ett stöd och vägleda barnet när hen går igenom olika saker.

Sociala medier

En stor del av barn och ungas liv sker på internet. Digitala miljöer, sociala medier och att ständigt vara uppkopplad är något som unga kan behöva vägledning kring för att hantera på bra sätt.

I sociala medier visas många idealbilder och det är vanligt att unga jämför sig mycket med andra. Det kan leda till att barnet känner prestationsångest eller dålig självkänsla och självförtroende.

Påminn barnet om att hälsa inte behöver hänga ihop med utseende, status eller prestationer. Istället handlar det om att undersöka och upptäcka egna sätt för att må bättre och lära känna sig själv. Uppmana också barnet att ta en paus från sociala medier ibland och att sluta följa konton som får hen att känna sig stressad eller tänka negativt om sig själv.

Skapa tid för samtal

Se till att det finns tid för samtal och reflektion. Prata med barnet och fråga hur hen mår. Prata om hur det fungerar i skolan, med vänner och övriga relationer. Visa intresse för vad barnet går igenom i livet och bekräfta barnets tankar och känslor. Prata om vad hen gör och tar del av på internet och i sociala medier.

Fler tips på hur du kan hjälpa och vara ett stöd

• Hjälp barnet att aktivera sig. Möjliggör för barnet att testa nya saker eller gör olika aktiviteter tillsammans.
• Ta reda på barnets intressen och utgå från vad hen tycker är kul. En hobby eller fritidsaktivitet som barnet trivs med är positivt för hälsan.
• Hjälp barnet att hitta bra rutiner och strategier för att hantera stress.
• Håll koll på barnets spelvanor och andra tidsfördriv. Hitta en balans mellan produktivitet, pauser, återhämtning och nöje.
• Lär dig mer om psykisk hälsa och dela med dig av kunskapen till barnet.
• Var en bra förebild och se över dina egna levnadsvanor.

Världshälsoorganisationen WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där individen kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till samhället hen lever i.

Titta gärna på den här filmen från Folkhälsomyndigheten som förklarar vad psykisk hälsa är och hur det fungerar.

Film om psykisk hälsa (folkhalsomyndigheten.se)

Den psykiska hälsan kan både vara positiv och negativ. Att ha en god psykisk hälsa innebär bland annat att man trivs med livet, känner sig glad och har goda sociala relationer. När man mår dåligt psykiskt kallas det för psykisk ohälsa. Det kan handla om olika psykiska besvär som till exempel nedstämdhet, oro och stress. Psykisk ohälsa kan också innebära olika diagnoser som till exempel depression och ångestsyndrom som påverkar barnet negativt i vardagen.

Vad påverkar vår psykiska hälsa?

Den psykiska hälsan påverkas delvis av biologiska faktorer och ärftlighet. Alla barn föds med olika temperament och vissa har lättare för att ofta känna starka känslor. Det är också vanligt att barn och unga drabbas av psykisk ohälsa om de har en förälder eller närstående som mår eller har mått dåligt.

Psykisk hälsa förändras över tid och påverkas också av barnets upplevelser och andra faktorer som kallas för skyddsfaktorer och riskfaktorer.

Exempel på skyddsfaktorer:

• bra relationer (vänner, familj)
• en meningsfull fritid (fritidsaktiviteter, hobby)
• bra matvanor och regelbunden rörelse
• bra sömn och tillräckligt med återhämtning
• hjälp och stöd i skolan.

Exempel på riskfaktorer:

• ekonomiska problem
• utanförskap (ensamhet, mobbning, diskriminering)
• problem hemma
• sjukdom eller skada
• kris och allvarliga händelser.

Skyddsfaktorerna skyddar mot riskfaktorerna och minskar risken för psykisk ohälsa. Skyddsfaktorerna hjälper även barnet att klara av olika utmaningar i livet, som till exempel stress i skolan, konflikter och kriser. Alla går igenom svåra saker i livet, men skyddsfaktorer och en god psykisk hälsa gör det lite lättare för barnet att hantera problem och motgångar under livets gång.

Här hittar du mer information och råd om hur du kan hjälpa barn och unga.

Filmer om hur du kan hjälpa barn förbättra sina levnadsvanor och psykiska hälsa

Om psykisk ohälsa hos barn och unga (1177.se)

Skyddande faktorer för barns psykiska hälsa (raddabarnen.se)

Friskfaktorer för psykisk hälsa hos barn och unga (raddabarnen.se)

Film och information om psykisk hälsa (folkhalsomyndigheten.se)

Mer om psykisk hälsa (dinpsykiskahalsa.se)

Träna för din hjärna, videoföreläsning av Anders Hansen (1177.se)

Film med tips för att må bra (umo.se)

Information och råd till dig som jobbar med barn och unga

Råd till dig som möter barn och unga med psykisk ohälsa och NPF (känslogrejen.se)

Kunskap och stöd för dig som arbetar med barn (raddabarnen.se)

Handbok för samtal i skolan (bris.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa (varanere.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa från Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Suicidprevention för närstående och yrkesverksamma

Broschyr om unga och suicidkommunikation på webben (mediemyndigheten.se)

Information och råd till dig som förälder (mind.se)

Information och råd till dig som arbetar inom skola (mind.se)

Livsviktiga snack – fakta, tips och övningar för att prata med barn om psykisk hälsa (suicidezero.se)

Suicide Zero-podden Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Utbildningar om suicidprevention (suicidezero.se)

Ladda ner eller beställ boken Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Stör döden – utbildning för lärare (stordodenutbildning.se)

Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att söka professionell hjälp. Om du känner dig osäker finns det flera du kan kontakta för att få råd och vägledning.

Om hjälpen här inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning En väg in.

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris kontaktvägar och stöd (bris.se)

Föräldralinjen hos Mind (mind.se)

Tänk på att ju äldre barnet är desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Du kan kontakta socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på din kommuns webbplats.

Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Anmälan till socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Information om anmälan för yrkesverksamma (dagsattprataom.se)