Höftfraktur - operation och rehabilitering

En höftfraktur orsakas ofta av ett fall och det är mer vanligt att äldre personer drabbas då skelettet urkalkas och blir skörare med åren. Du blir opererad så snart som möjligt efter skadan, gärna inom 24 timmar.

Operationen tar cirka 2 timmar. Det tar cirka 2 till 3 månader, ibland ännu längre innan muskler och annan stödjevävnad kring höften återhämtat sig. Upp till ett år efter operationen sker en successiv förbättring om du fortsätter att träna.

Olika sorters höftfraktur

De två vanligaste typerna av höftfraktur är:

  • Cervikal höftfraktur (lårbenshalsfraktur) där brottet går genom lårbenshalsen.

Bild

  • Trochantär höftfraktur där brottet går strax nedanför lårbenshalsen

Bild

Oftast blir du opererad inom 24 timmar efter skadetillfället och de flesta operationer sker dagtid. För att minska smärtan får du regelbundet smärtstillande läkemedel. Du ligger på en tryckavlastande madrass och avlastning med  kuddar för att förebygga att trycksår uppstår. 

Inför operationen får du genomgå en läkarundersökning och röntgen. Du får också ta EKG och blodprover.

En narkosläkare bedömer vilken bedövningsform som är lämpligast att använda under operationen. Du kan få ryggbedövning eller narkos.

För att förbättra syresättningen i blodet, får du syrgas genom en slang (grimma) via näsan. Du får också en plastslang i armen för dropp och eventuell blodprovs-tagning.

Du måste fasta ett antal timmar före operationen, alltså inte inta någon mat eller dryck. Du får inte heller röka eller snusa men erbjuds nikotinplåster vid behov. 

Du får även hjälp med tvättning eller duschning med desinficerande tvål och en urinvägskateter (slang till urinblåsan) kan sättas in i samband med duschningen eller under operationen.

Vi kan operera höftfraktur med tre olika sorters metoder. Den metod som används bestäms av vilken typ av frakur du har och ditt allmäntillstånd. 

En antibiotikabehandling påbörjas för att förebygga infektioner.

I samband med operationen kan det bli aktuellt med blodtransfusion.

Operationsmetoder

Om frakturen går genom lårbenshalsen (cervikal höftfraktur) fogas den i vissa fall samman med två stycken spikar, som bilden visar.

Bild

I andra fall ersätts den brutna höftleden med en ledkula på ett metallskaft som fästs i lårbenet. Om ledkulan ligger mot det egna brosket i bäckenet kallas det för halvprotes. Om även ledskålen behöver bytas ut kallas det för totalprotes. Det görs då det finns en risk för dålig blodförsörjning till lårbenshuvudet och som därmed kan ge sämre läkning av frakturen.

Bild

Vid den andra typen av fraktur (trochantär höftfraktur) används en skruv som sätts upp i lårbenshuvudet samt  en metallplatta som fästs utmed lårbenet med mindre skruvar. Ibland kan andra typer av spikar eller skruvar användas.

Bild

Du kommer att vara några timmar på uppvakningsavdelningen efter operationen. Följande händer:

  • du får syrgas genom en slang (grimma) i näsan.
  • puls och blodtryck kontrolleras.
  • vid behov kan du träna andningsgymnastik med ett speciellt andningsmunstycke för att motverka lunginflammation.   
  • smärta och eventuellt illamående förebyggs och behandlas.
  • antibiotika ges det första dygnet för att minska risken för infektion.
  • fortsatt behandling med dropp sker via slangen i din arm.
  • du kan dricka några timmar efter operationen om ditt allmäntillstånd är bra.
  • läkemedel för att motverka blodpropp ges under 7–10 dagar i form av sprutor.

Det är relativt vanligt att bli tillfälligt förvirrad i samband med en  höftfrakturoperation. Detta kan bero på många faktorer. Förvirringen kan vara obehaglig men är oftast ganska snabbt övergående. Vi gör vårt bästa för att förebygga och behandla förvirringstillståndet.

På avdelningen

När du kommer till avdelningen efter operationen får du ligga på båda sidorna. Ofta känns det bekvämt att ha en kudde mellan knäna. Trampa med fötterna så ofta som möjligt för att undvika blodproppsbildning. 

Du får hjälp att komma upp ur sängen redan samma dag som  operationen, eller dagen därefter. Detta motverkar bland annat lunginflammation. Sitter du upp andas du bättre och lungorna blir ordentligt syresatta. Ta djupa andetag flera gånger per timme. 

Smärtstillande läkemedel ges inför uppstigning och träning. Höften tål att belastas direkt efter operationen om inte läkaren sagt annat.

Du får så snart som möjligt efter operationen börja träna på att gå med stöd av ett gåbord. Tänk på att du bör ha skor som ger hela foten stöd. Använd helst skor utan snörning eller med elastiska skosnören. Undvik tofflor!

Hjälp av fysioterapeut

Du får träna på att ta dig i och ur sängen. Därefter hjälper fysioterapeuten dig att prova ut gånghjälpmedel, exempelvis rollator, betastöd eller kryckkäppar.

Förutom att sitta uppe kortare stunder de första dagarna är det viktigt att träna på att klara sin hygien, på- och avklädning samt toalettbesök. Det finns hjälpmedel för på- och avklädning som du kan låna på avdelningen, till exempel griptång och strumppådragare.

Före utskrivningen får du vid behov träna på att gå i trappor. Du går uppför med det icke opererade benet först och nedför med det  opererade benet först. Fysioterapeuten kommer att instruera och visa dig.

Smärta

  • För att få den bästa smärtbehandlingen tillfrågas du regelbundet om hur ont du har. Smärtan vid rörelse och vid belastning av det skadade benet är dock svår att helt behandla bort.
  • Du får information om hur du kan bedöma din smärta utifrån en särskild skala.
  • Du får regelbundet smärtlindrande läkemedel så att det blir lättare för dig att komma upp, sitta och gå samt delta aktivt i rehabiliteringen.

Det är viktigt att du säger till om du har ont!

Operationssår

Personalen observerar operationsförbandet dagligen. Byte av förband är endast aktuellt om det läckt igenom. 

Blåsa och tarm

  • Om du har fått en urinvägskateter kommer denna att tas bort så snart det är möjligt. Att dricka rikligt kan minska risken för urinvägsinfektion.
  • Det är betydelsefullt att du försöker undvika bäcken eller urinflaska i sängen. Gå istället på toaletten. Urinblåsan och tarmen tömmer sig bäst då.
  • Smärtlindrande läkemedel ger ofta förstoppning. Vi strävar efter att använda livsmedel som hjälper till att få igång magen. Gångträning behövs för att tarmen ska fungera.

Rökning

Rökning kan bland annat öka risken för sårinfektioner. Vi ger dig gärna råd och stöd för att du ska sluta röka.

Mat och dryck

Näringsrik mat och rikligt med dryck bidrar till: 

• Bättre sår- och frakturläkning.
• Bättre ork och muskelstyrka. 
• Du kan tillgodogöra dig rehabiliteringen bättre.

Patient- och anhöriginformation

Information ges individuellt till varje patient på avdelningen. Vi ser gärna att någon anhörig är med då det finns möjlighet att få svar på ytterligare frågor. Bland annat får du se hur det material vi sätter in i höften ser ut och du informeras om träning och hjälpmedel.

På ett universitetssjukhus bedrivs olika studier, ofta med höftfrakturpatienter i fokus. Syftet är att förbättra vården. Det kan hända att du under vårdtiden blir tillfrågad om att vara med i en sådan studie. Att delta är naturligtvis frivilligt.

Inför utskrivningen från sjukhuset

Vårdtiden efter en höftfraktur varierar. Hur länge du stannar på sjukhuset påverkas bland annat av om kommunen behöver vara redo med insatser eller hjälpmedel när du kommer hem.

Detta sker inför din utskrivning:

  • Vi på avdelningen planerar för din hemgång/utskrivning och vid behov kommunicerar vi med kommunen. Under en kortare tid kanske du behöver hjälp med din personliga vård och träning. 
  • Du får en remiss till distriktssköterska för omläggning av såret och borttagning av stygnen två veckor efter operationen. Vid behov kan du även få hjälp med injektioner.
  • Läkaren skriver ut de läkemedel du fått under vistelsen på sjukhuset. 
  • En sjuksköterskan skickar med dig medicinlista, ordnar hemtransport och eventuella remisser.
  • Vi meddelar din vårdcentral att du har vårdats hos oss för en höftfraktur.

Hjälpmedel i hemmet

Innan hemgång bedömer en arbetsterapeut ditt behov av hjälpmedel i hemmet. Du kan till exempel behöva förhöjning till toalett, säng, fåtölj och köksstol. Arbetsterapeuten ser också över om du behöver duschstol, strumppådragare och griptång.

Gånghjälpmedel provas ut tillsammans med fysioterapeuten.

Fysioterapeuten och arbetsterapeuten rapporterar sedan över till kommunens rehabiliteringspersonal som lämnar ut dina hjälpmedel.

Sortiment och avgifter för hjälpmedel kan skilja sig åt mellan olika  kommuner/stadsdelar.

Efter 2–3 veckor kan du börja minska på intaget av smärtstillande  läkemedel.

Uppge vid kontakt med sjukvården eller tandvården att du är opererad, speciellt om du har en höftprotes.

Cykling och annan träning

Cykling på motionscykel kan du påbörja efter 6 veckor och cykling i trafik efter cirka 3 månader.

Simning och vattengymnastik kan påbörjas när såret har läkt. Övrig träning kan påbörjas när du känner det lämpligt, gärna i samråd med din fysioterapeut.

Bilkörning

Det går bra att åka bil. Gör på följande sätt: sitt i framsätet med sätet så långt tillbakaskjutet som möjligt och gärna högt. Ryggstödet kan vara något lutat bakåt vid behov.

Köra bil kan du göra om du känner att du kan flytta benet mellan  pedalerna obehindrat. Om du känner dig tveksam rådgör med din  fysioterapeut. Tänk på din egen och andras säkerhet!

Gå och röra på benet

Om inget annat besked ges får du stå och gå på benet. Läkningen går fortare när du belastar benet. Det är därför nyttigt med promenader.

Du bör använda betastöd, rollator eller två kryckkäppar de första  4–6 veckorna och därefter kan du  börja gå med en kryckkäpp eller käpp om det känns stadigt. Du ska hålla käppen i den icke opererade sidans hand.

Gå gärna i trappor. Uppför tar du det icke opererade benet först och nerför det opererade benet först. På sjukhuset hjälper vi dig att träna detta vid behov. 

Om det finns behov kan du under de första veckorna få hjälp av en fysioterapeut och/eller arbetsterapeut med träningen hemma. När du kan ta dig till din vårdcentral bör din fortsatta träning med fysioterapeut ske där.

Smärta

Efter 2–3 veckor kan du börja minska på intaget av smärtstillande  läkemedel.

Svullnad

Om ben och fötter tenderar att svullna är det lämpligt att ligga med  fötterna högt, trampa med fötterna uppåt och nedåt många gånger samt att inte sitta för länge åt gången. Stöd- eller kompressionsstrumpa kan också minska svullnaden. Dessa kan köpas på apotek eller i  sjukvårdsaffär.

Hur du kan undvika att falla

• Se över framkomligheten i bostaden: trösklar, lösa mattor och lösa  sladdar. Använd halkskydd under mattor. 
• Ha en god belysning dagtid och gärna en lampa tänd nattetid. Ha  telefonen i fickan för att slippa stressa när det ringer. 
• Använd antiglidmatta i badkaret/dusch, stödhandtag, badkarsbräda eller duschstol. 
• Använd rätt typ av glasögon, stadiga skor och gånghjälpmedel.  Samtala med din läkare om dina mediciner som kan påverka din balans och därmed öka risken att falla. 
• Rör dig regelbundet för att förbättra muskelstyrkan och balansen till exempel genom promenader (gärna utomhus) och motionsgymnastik.

Ta kontakt med distriktssköterskan eller din läkare om du får något av följande symtom:

  • ökad smärta
  • rodnad
  • svullnad
  • läckage av sårvätska
  • du får feber. 

Gör dessa övningar 2–3 gånger per dag, upprepa varje rörelse 5–10 gånger per tillfälle. Fortsätt sedan hemma, för att öka rörlighet och styrka i det opererade benet.

  1. Trampa med fötterna upp och ner.


  2. Vinkla upp foten. Pressa ner knät och spänn musklerna på lårets framsida.
  3. Ligg på rygg. Böj det opererade  benet så långt det går. Sträck ut benet igen och slappna av. Träna även det icke opererade benet.
  4. Ligg på rygg med böjda ben. Spänn stjärtmusklerna. Lyft upp stjärten och håll kvar några sekunder. Slappna av.


  5. Ligg på rygg med raka ben. Håll knäet rakt och för det opererade benet ut åt sidan och tillbaka.  Träna även det icke opererade benet.


  6. Sitt på en stol. Ha stöd under låren. Vinkla upp foten, lyft underbenet och sträck knäet. Håll kvar några sekunder. Böj sedan knäet och för foten in under stolen. Träna även  det icke opererade benet.
  7. Stå bakom exempelvis en stol och stöd med båda händerna. För det opererade benet utåt sidan och tillbaks med tårna pekande rakt fram. Håll ryggen rak.

När du råkat ut för ett olycksfall är det lätt att känna sig ledsen och orolig. Vi som arbetar på avdelningen pratar gärna med dig om detta om du vill. Du kan också samtala med vår kurator. Kuratorn kan även vid behov hjälpa dig i kontakten med olika myndigheter

Vid utskrivningen från sjukhuset får du besked om någon uppföljning är planerad.

Här kan du lämna synpunkter på sidan. För frågor om ditt besök eller tidsbokning kontakta din mottagning via telefon eller 1177 Vårdguidens e-tjänster.

Här kan du lämna synpunkter på sidan. För frågor om ditt besök eller tidsbokning kontakta din mottagning via telefon eller 1177 Vårdguidens e-tjänster.

Svar önskas via e-post
Skicka kopia till e-postadress

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter