Cancerbehandling för barn

Barn med behandlas oftast med samma metoder som vuxna även om doserna är annorlunda. Behandlingstiden för en cancersjukdom kan variera från ett par månader upp till flera år.

På sjukhuset

När barnet fått sin diagnos får ni ett behandlingsschema som visar planeringen av just ditt barns behandling och ni går igenom schemat tillsammans med en sjuksköterska och undersköterska. Det är inte ovanligt att planerade behandlingar skjuts fram om barnet får en infektion eller om blodvärdet är lågt.

Behandlingen består av olika läkemedel mot cancer, så kallade cytostatika, som tas i flera omgångar. Ibland kompletteras behandlingen med kortison och om barnet har en tumör kan det i vissa fall bli aktuellt att strålbehandla eller operera. Ibland behövs både strålbehandling och operation.

Behandling av cancer hos barn (1177).se

Cytostatikabehandling (1177.se) 

Hemma

Mellan behandlingar och undersökningar är barnet oftast hemma. Provtagningar och vissa av undersökningarna och behandlingarna kan göras över dagen på barncanceravdelningen i Lund eller på ert närmaste sjukhus. Mellan behandlingarna kan många frågor dyka upp kring vad du som förälder kan göra och vad ni behöver vara uppmärksamma på.

Biverkningar

Aptitlöshet

Det är vanligt att barnet tappar aptiten av cytostatikan och det kan till exempel bero på illamående, smakförändringar eller munblåsor.

Pröva att ge barnet små portioner vid flera tillfällen under dagen istället för några få större mål.

Att barnet har tappat aptiten tillfälligt behöver inte innebära risk för undernäring men om du är orolig kan du kontakta avdelningen så att de eventuellt kan sätta in förebyggande åtgärder. Barnets tillväxt följs regelbundet vid besöken på sjukhuset.

Du kan läsa mer om mattips under behandling i Barncancerfondens broschyr Mat vid behandling av barncancer  Broschyren öppnas som pdf.

Barnet andas snabbt

Vid feber eller läkemedelspåverkan kan barnet få en snabbare andning som kan verka skrämmande både för barn och föräldrar. Om ni är oroliga kan ni alltid kontakta avdelningen.

Blekhet

Cytostatika kan orsaka blodbrist vilket gör att barnet blir blekt. Vid blodbrist får barnet blodtransfusion, det fungerar som ett dropp, och efter blodtransfusionen brukar barnet bli piggare och få mer färg i ansiktet.

Blåmärken

Barnet kan lätt få blåmärken under cancerbehandlingen. Cytostatikan kan göra att barnet får trombocytbrist vilket betyder brist på blodplättar och gör att blåmärken lättare uppstår när man ramlar eller går emot något.

Vid behov ges en blodtransfusion med trombocyter via dropp. Eftersom blodvärdet kan påverkas av behandlingen följs barnet under hela behandlingen med hjälp av blodprover.

Näsblod

Under behandlingen kan barnet lättare få näsblod. På 1177 finns råd om vad du kan göra för att stoppa näsblödningen. Kontakta avdelningen om du är orolig eller om näsblodet inte avstannar trots råden från 1177.

Näsblod (1177.se) 

Blod i avföringen

Barnet kan få blod i avföringen på grund av förstoppning som orsakas av cytostatikan eller av medicin mot illamående. Förstoppningen kan göra att barnet får sprickor, fissurer, i ändtarmens slemhinna vilket man upptäcker genom att det finns ljusrött blod i avföringen. Fråga på apotek om en salva som kan användas vid fissurer.

Om avföringen är mörk eller svart kan det bero på att det blöder högre upp i tarmen. Kontakta avdelningen om du misstänker att barnet har blod i avföringen. Tänk på att vissa maträtter, till exempel rödbetor och vissa mediciner, till exempel järn, missfärgar avföringen.

Förstoppning hos barn (1177.se)

Blod i urinen

Det är ovanligt att cytostatikan skadar slemhinnan i urinblåsan men kontakta alltid avdelningen om urinen plötsligt är rosa, röd eller brun eftersom den i så fall kan innehålla blod. Tänk på att rödfärgad cytostatika kan göra urinen röd, respektive gul, vid gul cytostatika-färg. Även rödbetor kan färga urinen röd.

Diarré

Barnet kan få diarré av cytostatika, strålbehandling mot buken, antibiotika eller infektion. Läs råden på 1177 om vad du kan göra för att stoppa diarrén.

Du bör alltid ringa avdelningen om du är orolig för att barnet inte får i sig tillräckligt med vätska.

Diarré hos barn (1177.se)

Feber

Vid behandling med cytostatika bör man vara uppmärksam på om barnet får feber. Använd den armhåletermometer som ni fått av avdelningen vid inskrivning eftersom slemhinnorna i mun och tarm kan vara känsliga i och med behandlingen.

Om barnet har en temperatur över 38°C ska avdelningen kontaktas. Ge aldrig barnet febernedsättande mediciner utan diskussion med läkare. 

Om läkare ordinerar febernedsättande ska främst de läkemedel som innehåller paracetamol användas: Alvedon, Panodil med flera.  

Undvik Magnecyl, Treo, Bamyl, Ibumetin, Ipren med flera då de innehåller acetylsalicylsyra som kan påverka trombocyterna, öka blödningsbenägenheten och irritera magslemhinnan.

Läs råden kring feber hos barn, på 1177.

Feber hos barn (1177.se) 

Förstoppning

Barnet kan bli förstoppat av cytostatikan och av den medicin de får mot illamående.
Det är vanligt att barnet behöver läkemedel som gör avföringen mjuk.

Det är viktigt att barnet har daglig avföring för att minimera risken för förstoppning. 
Kontakta avdelningen om barnet har ont eller om avföringen inte fungerar.

Gångsvårigheter

Cytostatikan Vincristin kan göra att barnet får ont i benen vilket gör att det är svårt att gå. 
Vid behov kan barnet ges smärtstillande med paracetamol såsom Alvedon eller Panodil.

Undvik Magnecyl, Treo, Bamyl, Ibumetin, Ipren med flera då de innehåller acetylsalicylsyra som kan påverka trombocyterna, öka blödningsbenägenheten och irritera magslemhinnan.

Håravfall

Cytostatika och strålbehandling mot huvudet orsakar håravfall. Det är individuellt hur mycket av håret som faller av och hur snabbt det går.

Efter att behandlingen med cytostatika avslutats brukar håret snabbt komma tillbaka men om barnet har genomgått en strålbehandling kan det dröja men även här är det individuellt och omöjligt att säga hur det kommer att bli för just ditt barn. Ögonfransar och ögonbryn samt övrigt hår på kroppen brukar inte påverkas i samma utsträckning.

Om barnet tappar mycket hår kan en peruk vara ett alternativ och det kan ni få hjälp med via perukmakare. Remiss till perukmakare får barnet via avdelningen.

Illamående och kräkningar

Det är vanligt att barnet mår illa av cytostatika och viss strålbehandling. Vid behov skriver läkaren ut medicin mot illamående som kan ges efter avslutad kur.

Inaktivitet

Om barnet är trött och inaktivt kan det leda till kontrakturer, att inte kunna böja eller sträcka ut ett ben eller arm maximalt. Inaktivitet kan i vissa extrema fall också leda till att barnet får liggsår, lunginflammation eller blir apatiskt. Du som förälder kan hjälpa ditt barn att ändra läge när hen ligger ned och uppmuntra barnet att röra på sig.

Kortison, biverkningar

Kortison kan ge flera olika biverkningar som inte är farliga men kan upplevas som jobbiga. Biverkningarna kan vara: 

  • Ökad hunger vilket kan ge tillfällig viktökning
  • Runt ansikte, cushing, som försvinner efter avslutad behandling
  • Magsår eller magkatarr
  • Humörsvängningar

Läkemedlet kortison av märket Prednisolon, Betapred, Dexacortal med flera används vid behandling av leukemi/lymfom som ett komplement till cytostatika för att (?).

Käkbesvär

Cystostatikan Vincristin kan gör att barnet får ont i käkarna och har svårare att öppna munnen. Prata med avdelningen för råd om vad som kan göras.

Nedstämdhet och depression

Barnet kan bli orolig, ledsen, deprimerad, stressad och uttråkad av att gå igenom en cancerbehandling. Som förälder kan du stötta genom att lyssna, trösta och uppmuntra barnet till att vara så aktiv som hen orkar.

Besök gärna lekterapin, skola eller förskola för att barnet ska få träffa andra barn eller ungdomar och fortsätt med barnets vanliga aktiviteter så långt det är möjligt.

Vistas så ofta det är möjligt i hemmiljö istället för sjukhusmiljö och låt barnet ha egna kläder på sjukhuset när det är möjligt. För att barnet ska känna sig delaktigt i behandlingen är det bra att förbereda barnet inför undersökningar och behandlingar. 

Att ha ett svårt sjukt barn innebär en stor psykisk press för föräldrar och närstående. Oron och ovissheten är tunga att bära. Alla sviktar någon gång i att orka vara optimistisk. Vissa funderingar är det lättare att tala om med någon utanför familjen och förutom personalen på avdelningen finns en kurator som träffar alla familjer. Kuratorn arbetar med:

  • Krisstöd vid kris- och sorgereaktioner
  • Stödjande och bearbetande samtal för att orka med en svår livssituation
  • Information om socialförsäkringar och samhällets servicemöjligheter
  • Stöd och råd vid kontakt med olika myndigheter
  • Avlastningssamtal och handledning

Vid behov förmedlar kuratorn kontakt med en psykolog som samarbetar med avdelningen.

Barncancerfonden har flera grupper som kan ge stöd. För barn som är 16 år eller äldre rekommenderas även organisationen Ung cancer.

Syskonen kan få stöd via avdelningens syskonstödjare och Barncancerfondens syskongrupp.

Läs mer på 1177 om hur cancer hos barn kan upplevas, både hos barn och föräldrar.

När ett barn får cancer (1177.se) 

Smakförändringar

Barnet kan få smakförändringar under cytostatikabehandlingen och många beskriver det som en eftersmak av metall eller liknande. Barnet kan få förändrad smakupplevelse och mathållningen kan förändras under behandlingsperioden.

Du kan läsa mer om mattips under behandling i Barncancerfondens broschyr Mat vid behandling av barncancer  Broschyren öppnas i pdf-format.

 

Smärta

Barnet kan få ont i kroppen på grund av sjukdomen och behandlingen. Smärtan kan uttrycka sig på olika sätt och beroende på ålder på barnet kan barnet ha svårt att förklarar var de har ont. Prata med personalen om du misstänker att ditt barn har ont. Om barnet får ont utan att ni vet varför ska man också ringa avdelningen och avvakta med smärtstillande för råd om smärtstillning. Ge inte smärtstillande eftersom det kan försvåra möjligheten att ta reda på orsaken till varför det gör ont.

Om barnet har smärta av känd orsak och läkare har ordinerat smärtstillande kan barnet ges medicin med paracetamol, såsom Alvedon eller Panodil.

Undvik Magnecyl, Treo, Bamyl, Ibumetin, Ipren med flera då de innehåller acetylsalicylsyra som kan påverka trombocyterna, öka blödningsbenägenheten och irritera magslemhinnan.

Om barnet har opererats eller har långvarig smärta följer du läkarens ordination vid smärtstillande på bestämda klockslag så att smärtan kan förebyggas.

Solkänslighet

Strålbehandling och vissa cytostatika gör huden känslig mot solljus. Strålbehandlad hud ska på grund av ökad risk för brännskada, skyddas från direkt solljus under ett år efter avslutad behandling. Under och en vecka efter behandling med läkemedlet Methotrexate eller Emthexate ska huden skyddas mot direkt solljus. Använd solhatt och långärmat och hög solskyddsfaktor utomhus under vår och sommar.

Torra läppar och torr mun

Läkemedel kan ibland ge biverkningar som gör att barnet får torra läppar och blir torr i munnen. Även svampbeläggningen i munnen kan öka. Använd cerat eller vaselin till läpparna. Håll munslemhinnan fuktig med avslaget kolsyrat vatten, vilket förbygger svampbeläggning.

Trötthet

Det är vanligt att barn som genomgår cancerbehandling blir trötta, både av läkemedel och av den psykiska stress som kan uppstå men det är viktigt att tänka på att trötthet är ofarligt.

Om barnet ständigt blir påmint om att de borde vara trötta och uppmanade att vila kan det leda till att de får för lite aktivitet.

Låt barnet själv avgöra vad det orkar med och uppmana gärna till aktivitet.
Aktivitet är det enda kända botemedlet mot vissa typer av trötthet, så kallad fatiuge, som är förknippade med cytostatika- strålbehandling.

Viktnedgång

Barnet kan gå ned i vikt på grund av aptitlöshet eller andra biverkningar av behandlingen. Det finns en dietist på avdelningen som ger er råd och tips om barnets mathållning och vikten följs på alla barn.

Vincristine, biverkningar

Vid behandling med cytostatikan Vincristin kan barnet få biverkningar som:

  • ont i exempelvis benen, käkarna och i magen
  • förstoppning

Värktabletter med paracetamol såsom Alvedon eller Panodil kan hjälpa mot det onda. Vid svårare smärta kan ni fråga läkaren om en smärtlindrande medicin. Vid förstoppning kan barnet behöva läkemedel som gör avföringen mjuk. Kontakta avdelningen vid behov av mjukgörande läkemedel.

Annan sjukdom under cancerbehandling

Bältros

Vattkoppsvirus som finns kvar i kroppen efter vattkoppor kan aktiveras och ge upphov till blåsor på kroppen, bältros. Det är inte speciellt smittsamt men kan orsaka vattkoppor hos de som kommer i kontakt med barnet.

Vid utslag och blåsor ska ni ta kontakt med avdelningen. 

Bältros (1177.se) 

Förkylning

Förkylning bör inte ge några större besvär hos barn som genomgår cancerbehandling än om man jämför med friska barn.

Maginfluensa

Maginfluensa kommer ofta plötsligt och smittar lätt. Var uppmärksam på att barnet får i sig vätska och undvik alltid besök på barncanceravdelningen eller hemortssjukhus om barnet är sjukt, precis har varit sjukt eller varit kontakt med syskon eller kompis som precis fått maginfluensa.

Ring gärna avdelningen om du är orolig för att barnet blir svagt och inte får i sig tillräckligt mycket vätska under maginfluensan. I vissa fall kan barnet behöva vård på infektionsavdelning.

Munblåsor (mukosit)

Ibland uppstår blåsor i mun och tandkött som gör det svårt för barnet att äta och borsta tänderna. Det beror på att munslemhinnan påverkas av cytostatika och strålbehandling och risken för blåsor och sår i munnen ökar.

Det är extra viktigt med god munhygien om man börjar få blåsor i munnen. Tandborstningen kan ibland ersättas av munskölj.
För att lindra smärtan av munblåsorna kan barnet suga på is eller isglass under pågående behandling med cytostatika.

Det finns även gel, Xylocain, gurgelvatten eller flytande Alvedon eller Panodil som kan minska smärtan. Prata med läkaren om barnet behöver starkare smärtlindring mot munblåsorna.

Vattkoppor

Om barnet eller barnets syskon får vattkoppor ska avdelningen kontaktas eftersom vattkoppor är mycket smittsamt. Barn med misstänkt eller konstaterade vattkoppor får inte besöka avdelningen av hänsyn till de andra barnen. Den som utsatts för vattkoppssmitta kan vara smittsam från 10 dagar till 21 dagar efter smittotillfället. Den som har vattkoppor smittar så länge kopporna inte har torkat, 5-7 dagar.

Eftersom barnet har mer nedsatt immunförsvar än vanligt under cancerbehandlingen kan vattkopporna bli besvärliga och därför ska läkare alltid göra en individuell bedömning. I vissa fall kan barnet behöva läggas in och det sker i så fall på infektionsavdelning.

Barn som genomgår cancerbehandling ska inte ta vaccin mot vattkoppor men vaccinet kan ges till syskon för att minska risken för smitta. Kontakta vårdcentral för mer information om vaccin till syskon.

Läs mer om vattkoppor på 1177.

Vattkoppor (1177.se) 

Urinvägsinfektion

Tecken på urinvägsinfektion är att det svider när barnet kissar, barnet kissar oftare än vanligt och urinen är mörkare än vanligt och luktar illa, kan det bero på en urinvägsinfektion.

Kontakta vårdcentral för provtagning och eventuell medicinering.

 Urinvägsinfektion hos barn (1177.se) 

Streptokocker

Streptokocker är en grupp bakterier som orsaker infektioner som halsfluss och svinkoppor. Streptokocker behandlas med antibiotika och brukar inte orsaka några större problem för barn som behandlas för cancer än hos andra i övrigt friska barn.

Streptokockinfektion (1177.se) 

Öronvärk

Om barnet får öronvärk kan det bero på öroninflammation och då bör vårdcentral kontaktas för eventuell behandling med antibiotika.

Öroninflammation (1177.se) 
 

Frågor i vardagen

Bad

Barn som genomgår cancerbehandling får bada i badkar, badhus, sjö och hav. Om barnet har en central venkateter, CVK, eller en subcutan venport, SVP, kan det finnas vissa restriktioner för att bada i badhus eller utomhus (?). Kontakta avdelningen för mer information.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet under och efter cancerbehandling har bara positiva effekter. Både muskelstyrka och hjärt-lung-kapacitet påverkas positivt vilket gör att barnet blir piggare och mängden endorfiner ökar. Uppmuntra gärna barnet till fysisk aktivitet.

Mat och aptit

Det är vanligt att barnets aptit förändras under cancerbehandlingen. Barnet kan tappa aptiten av cytostatikan vilket till exempel bero på illamående, smakförändringar eller munblåsor.

En varierad och bra kost gäller även vid cancerbehandling men det viktigaste är att barnet äter överhuvudtaget. Många längtar efter salt och starkt kryddad mat eller fastnar för en och samma maträtt.

Att barnet tillfälligt har tappat aptiten behöver inte innebära risk för undernäring men om du är orolig kan du kontakta barncanceravdelningen så att de eventuellt kan sätta in förebyggande åtgärder mot undernäring. Barnets tillväxt följs regelbundet.

På avdelningen finns en dietist som som ni träffar och ger er råd och tips. Vikten följs hos alla barn.
Eventuellt länk till mer info om mat vid behandling av barncancer.

Om barnet får kortison kan hen tycka att tabletterna smakar illa, särskilt om de krossas. Ibland fungerar en hel tablett bättre även till mindre barn om de får något att skölja ner den med. Om man blandar en krossad tablett med något som barnet tycker om, exempelvis banan, choklad eller saft, finns det risk att barnet inte vill äta det senare. 

Du kan läsa mer om mattips under behandling i Barncancerfondens broschyr Mat vid behandling av barncancer  Broschyren öppnas i pdf-format.

Skola och förskola

Barn med cancer bör gå i skolan och förskolan under pågående behandling om de orkar. Det är bra att bibehålla sitt normala liv så mycket som möjligt och ingen mår bra att av isoleras. Om barnet är inlagt kan sjukhusskolan sköta undervisningen i kontakt med barnets ordinarie lärare.

Avdelningens konsultsjuksköterskor hjälper er med information till skola och förskola.

Om barnet redan har haft vattkoppor gäller samma förhållningssätt som för i övrigt friska barn vad gäller riktlinjer för sjukanmälan vid exempelvis magsjuka och förkylning.

Om barnet inte har haft vattkoppor ska skolan eller förskolan informeras för att lärare ska kunna kontakta er om något annat barn fått vattkoppor. Vid vattkoppor i skolan eller förskolan ska barnet vara hemma.

Är du osäker på om ditt barn haft vattkoppor kan du kontakta avdelningen för att göra ett blodprov.

 

Utlandsresa

Barn som genomgår cancerbehandling kan resa på utlandssemester om det fungerar med behandlingen. Diskutera med läkaren innan ni bokar resan.

Tänk på att ha en täckande reseförsäkring eftersom ni kanske behöver besöka sjukvården under resan. 

Solning

Strålbehandling och vissa cytostatika gör huden känslig mot solljus. Strålbehandlad hud ska på grund av ökad risk för brännskada, skyddas från direkt solljus under ett år efter avslutad behandling. Under och en vecka efter behandling med läkemedlet Methotrexate eller Emthexate ska huden skyddas mot direkt solljus. Använd solhatt och långärmat och hög solskyddsfaktor utomhus under vår och sommar.

Vaccinationer

Vaccinationer ges inte till barn som går igenom en cancerbehandling eftersom barnet har försämrat immunförsvar. Efter att barnet avslutat cancerbehandling ger läkaren individuella rekommendationer om när vaccination kan ges.

Gäller den en vaccination inför utlandsresa kan du prata med läkaren för rådgivning.

Om venkatetern, CVK eller SVP, skadas

Det är ovanligt att den centrala venkatetern, CVK, eller subcutan venport, SVP, skadas men om något skulle hända är det viktigt att veta vad man ska göra:

Om en koppling har lossnat eller om slangen har skadats eller gått av på SVP:n:

  • Lägg omedelbart ned barnet på rygg.
  • Ta bort nålen direkt. Lägg ett finger på båda sidor om nålen för att hålla emot dosan. Ta tag i nålen och dra den rakt upp med andra handen. Det kan kännas trögt eftersom nålen sitter i ett gummimembran.
  • Kontakta avdelningen för fortsatta instruktioner.

Om hela slangen har åkt ut/skadats eller gått av på CVK:n: 

  • Lägg omedelbart ned barnet på rygg.
  • Vik slangen dubbel och kläm åt hårt med fingrarna. När det är tätt kan barnet sedan åter resas och flyttas så du kan nå telefon eller de hjälpmedel du behöver. Håll kvar greppet om slangen. Sätt eventuellt på en klämma till exempel en plastpåseklämma eller kateterklämma, så att du kan få händerna fria. Om möjligt sätt en tygbit eller kompress emellan för att inte skada slangen.
  • Tryck hårt med tyg eller papper på området där slangen suttit.
  • Kontakta avdelningen för fortsatta instruktioner.

Uppföljning

Efter cancerbehandlingen kommer barnet att kallas för uppföljning en gång per år under en femårs-period (?).

Uppföljningen görs på avdelningen i Lund (?). Barnet kommer att genomgå MR och....för att kontrollera att cancern är borta.

Visa Tyck till om sidan

Här kan du lämna synpunkter på sidan. För frågor om ditt besök eller tidsbokning kontakta din mottagning via telefon eller 1177 Vårdguidens e-tjänster.

Här kan du lämna synpunkter på sidan. För frågor om ditt besök eller tidsbokning kontakta din mottagning via telefon eller 1177 Vårdguidens e-tjänster.


När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter