Peniscancer – behandling

Peniscancer kan behandlas på flera sätt – vanligast är att behandla tumören med en penissparande operation. Tidig cancer kan behandlas med en salva som innehåller cellgifter. Vi hjälper dig att välja den behandling som passar just dig bäst.

Vilken behandling du behöver beror på hur mycket cancertumören har vuxit och om den kan ha spridit sig till lymfknutorna. Men vad du själv vill har också stor betydelse. Därför är det viktigt att du förstår vilka alternativ som finns för dig och hur de kan påverka ditt liv.

I de flesta fall kan man avlägsna tumören utan att det påverkar penisens funktioner. Om tumören har vuxit in i penisens svällkroppar behöver dock delar av - eller i enstaka fall hela – penisen tas bort.

Det är tumörens typ, läge, omfattning och dina egna åsikter som avgör vilken behandling som är bäst för just dig. Du får alltid hjälp av erfaren personal att fatta rätt beslut.

Olika typer av behandlingar

Om din penistumör endast sitter på förhuden och inte växer in i svällkropparna räcker det med att operera bort förhuden. Operationen kallas omskärelse och görs i lokalbedövning.

Du åker hem samma dag och det tar cirka två veckor för såret att läka. Operationen påverka oftast inte penisens funktioner. 

Hur går operationen till?

Omskärelse utförs i lokalbedövning genom att man sprutar lokalbedövningsmedel kring penisroten. Detta innebär att du är vaken och känner beröring men ingen smärta. Ingreppet tar cirka 30 minuter. Snittet bakom ollonet sys med tråd som försvinner av sig själv efter två veckor. Du åker hem samma dag.

Vad ska jag tänka på efter operationen?

Blåmärken och viss svullnad är vanligt efter ingreppet. Detta är helt normalt. Såret vätskar sig de första 1-2 veckorna, men uppstår rodnad och varbildning kan det vara ett tecken på sårinfektion. Då kan du i vissa fall behöva antibiotika.

Förbandet kan du ta bort efter två dygn. Duscha varje dag med ljummet vatten. Undvik karbad och bassängbad tills trådarna är borta och såret läkt. Om något av stygnen släpper för tidigt behöver du inte göra något, såret läker av sig självt inom 1-2 veckor. Skulle några trådrester senare besvära dig kan du ta bort dem själv med pincett eller kontakta distriktssköterskan för att få hjälp. Vänta med samlag i cirka 3 veckor.

Räkna med att läkningen tar cirka två veckor. Det kan ta upp till 3 månader innan man ser det slutgiltiga resultatet.

Uppföljning

Du får ett återbesök inom 2-4 veckor med besked på vävnadsundersökningen.

Om man har en mindre och ytligt växande tumör på ollonet kan man ta bort tumören med laseroperation. Operationen görs vanligen i lokalbedövning. Ibland görs samtidigt en omskärelse. Du åker oftast hem dagen efter operationen.

I de flesta fall kan man ta bort tumören utan att det påverkar penisens funktioner. Sårläkningen kan dock i enstaka fall ta upp till tre månader.

Hur går operationen till?

Operationen sker i regel i lokalbedövning. Detta innebär att du är vaken och känner beröring men ingen smärta. Tumören tas bort med en skärande laser, varefter sårytan behandlas med en annan typ av laser för ta bort eventuella kvarvarande cancerceller. Ibland tas även förhuden bort i samband med operationen. Du får en urinkateter och ett förband på penis. Dagen efter tas förbandet och katetern bort och du kan oftast åka hem. I regel räcker det med receptfria läkemedel och en veckas sjukskrivning. 

Vad ska jag tänka på efter operationen?

Oftast lämnas såret öppet och får läka av sig självt. Läkningen kan ta upp till tre månader innan slutresultatet kan bedömas. I enstaka fall kan såret sys ihop med stygn som försvinner av sig själva. Läkningstiden är då kortare, cirka två veckor.

Laseroperation ger i regel inga allvarliga eller långdragna biverkningar (övergående svullnad och sårinfektion förekommer dock).

En laseroperation påverkar oftast inte erektionsförmågan och det går bra att ha sex när såren har läkt.

Uppföljning

Du får ett återbesök inom 2-4 veckor med svar på vävnadsundersökningen. 

Peniscancer växer i ett tidigt skede endast ytligt i hudens översta skikt. Om ytlig cancer sitter på ollonet och förhuden kan huden på ollonet och förhuden tas bort. Den såryta som uppstår täcks med ett transplantat av hud från insidan av låret. Denna operation kallas ”glans resurfacing”.

Operationen görs i narkos och du är kvar på sjukhuset i upp till fem dagar. Läkningen tar cirka sex veckor.

Behandlingen påverkar oftast inte din förmåga att få stånd eller ha sex. Däremot kan känseln på ollonet bli försämrad.

Hur går operationen till?

Operationen sker i narkos. Huden på ollonet tas bort och man gör samtidigt en omskärelse. Sårytan täcks med ett tunt hudtransplantat från insidan av låret (hårsäckarna i huden följer inte med). Hudtransplantatet fästs med små täta stygn. Du behöver en urinkateter eftersom du kommer att ha ett hårt lindat förband på penis i 3-4 dagar för att minska risken för blödning. Du kommer även att ha ett förband på låret där huden har tagits.

Under de närmaste dagarna efter operationen ska du ta det lugnt. Transplantatet på penis ska fästa på sårytan. På 3-4:e dagen tas förbandet på penis och urinkatetern bort. Stygnen försvinner av sig själva. Efter utskrivning från sjukhuset läggs förbandet på penis och låret om hos kontaktsjuksköterskan eller distriktssköterskan. Oftast behöver man 1-2 veckors sjukskrivning. Receptfria smärtstillande brukar räcka.

Vad ska jag tänka på efter operationen?

Hudtransplantatet på ollonet läker inom cirka 6 veckor. Under denna tid kommer du att behöva sårvård hos kontaktsjuksköterskan eller distriktssköterskan. Ibland behöver man klippa bort överskottshud från ollonet som stöts bort under läkningen.

Såret på låret är ytligt och läker inom loppet av några veckor. Oftast kan såret vätska sig i början och kräva omläggning med förband ett par gånger i veckan.

Den vanligaste komplikationen är sårinfektion. Man kan då behöva antibiotika.

Vänta med samlag i cirka 6 veckor tills såret på penis har läkt. Operationen påverkar oftast inte din förmåga att få stånd eller ha sex på sikt. Däremot kan känseln på ollonet bli försämrad.

Uppföljning

Du får ett återbesök inom 2-4 veckor med besked på vävnadsprovet.

Peniscancer kan i ett senare skede växa genom huden in i ollonet. Man behöver då operera bort ollonet och ingreppet kallas ”glansektomi”. Oftast kan du få ett nytt kosmetiskt ollon som skapas av transplantat av hud från insidan av låret.

Operationen görs i narkos och du är kvar på sjukhuset i upp till fem dagar. Läkningsförloppet tar cirka sex veckor. Ibland görs samtidigt en operation av portvaktskörtlarna  för att se om det finns en spridning till lymfkörtlarna.

Operationen gör att din penis blir kortare och känseln blir nedsatt. Du kan oftast få stånd och ha sex som tidigare.

Hur går operationen till?

Operationen sker i narkos, det vill säga att du sover. Ollonet tas bort, urinröret delas och man gör samtidigt en omskärelse. De svällkroppar som står för erektionen lämnas orörda. En ny urinrörsmynning och ett kosmetiskt ollon skapas med ett tunt hudtransplantat från insidan av låret (hårsäckarna i huden följer inte med). Hudtransplantatet fästs med små täta stygn.. Operationen tar cirka två timmar. Du kommer att ha en urinkateter och ett förband på penis i 3-4 dagar.

Tumörens omfattning kan ibland vara svår att bedöma innan operationen. Vävnadsprover från svällkropparna skickas därför ofta för snabbundersökning under operationen. Om dessa vävnadsprover visar cancer kan man även behöva operera bort en del av svällkropparna.

Under de närmaste dagarna efter operationen ska du ta det lugnt. Hudtransplantatet på penis ska fästa på sårytan. På 3-4:e dagen tas förbandet på penis och urinkatetern bort. Stygnen försvinner av sig själva. Efter utskrivning läggs området på penis och låret om hos kontaktsjuksköterskan eller distriktssköterskan. Oftast behöver man 1-2 veckors sjukskrivning. Receptfritt smärtstillande läkemedel brukar räcka.

Vad ska jag tänka på efter operationen?

Hudtransplantatet på det kosmetiska ollonet läker inom cirka 6 veckor. Under denna tid kommer du att behöva sårvård hos kontaktsjuksköterskan eller distriktssköterskan. Ibland behöver man klippa bort överskottshud från transplantatet som stöts bort under läkningen.

Såret på låret är ytligt och läker inom loppet av några veckor. Oftast kan såret vätska sig i början och kräva omläggning av förbandet ett par gånger i veckan.

Den vanligaste komplikationen är sårinfektion. Man kan då behöva antibiotika.

Vänta med samlag i cirka 6 veckor tills såret på penis har läkt. Operationen gör att din penis blir kortare och känseln blir nedsatt. Du kan oftast få stånd och ha sex som tidigare. Det är i regel möjligt att stå och kissa efter ingreppet, men många män väljer att sitta då strålen kan ha en tendens att spridas.

Uppföljning

Du får ett återbesök inom 2-4 veckor med besked på vävnadundersökningen.

Om tumören har vuxit in i penisens svällkroppar behöver delar av - eller i enstaka fall hela – penisen tas bort. Dessa operationer kallas partiell- respektive total penisamputation. Risken för spridning är större när cancern växer in i svällkropparna och oftast görs samtidigt en operation av lymfkörtlarna.

Operationen görs i narkos och du är kvar på sjukhuset i upp till fem dagar. Du kan behöva en urinkateter i upp till en vecka.

Hur går operationen till?

Operationen sker i narkos och tar 1-2 timmar. När man tar bort delar av penis skapas en ny urinrörsmynning längst ut på kvarvarande penis. Om man behöver ta bort hela penisen skapas en ny öppning mellan pungen och ändtarmsöppningen. Du kommer att ha en urinkateter och ett förband i 3-7 dagar. När kateterns avvecklats behöver du sitta ner och kissa. Stygnen försvinner av sig själva. I regel behövs några veckors sjukskrivning. Receptfria smärtstillande brukar räcka.

Vad ska jag tänka på efter operationen?

Operationen ger vanligtvis inga allvarliga eller långdragna biverkningar. En övergående svullnad och sårinfektion förekommer dock.

Tar man bort delar av penis blir den kortare. Du får nedsatt känsel och svårare att få stånd, fast det går. Oftast får man sitta ner och kissa. Tar man bort hela penisen kan man hitta nya områden på kroppen som kan ge sexuell stimulans. Du kan få hjälp av sexolog och kurator om du har frågor och tankar kring detta.

Uppföljning 

Det tar ofta några veckor att få svar på vävnadsproverna. I enstaka fall kan det bli aktuellt med cellgifter eller strålbehandling efter operationen.

Spridningen av peniscancer sker framför allt till lymfkörtlarna i ljumskarna. Man räknar med att en av fem patienter har spridning när tumören upptäcks. Det är viktigt att hitta spridningen tidigt. Röntgenundersökningar kan dock inte upptäcka mikroskopisk cancer i lymfkörtlarna. En mindre operation i ljumskarna utförs därför relativt ofta för att ta bort de lymfkörtlar som är närmast cancertumören (portvaktskörtlarna). Operationen kallas sentinel node.

Om vävnadsproverna från lymfkörtlarna visar cancer genomförs en mer omfattande operation i den ena eller bägge ljumskarna. Det kan hända att även lymfkörtlarna i magen måste tas bort. Ofta görs operationen på penisen och i lymfkörtlarna samtidigt.  I enstaka fall kan det även bli aktuellt med cellgiftsbehandling före eller efter operationen.

Om peniscancer sprider sig, sker detta i första hand till lymfkörtlarna i ljumskarna. De lymfkörtlar som är närmast penistumören kallas portvaktskörtlar. Ibland behöver de undersökas närmare. Den operationen heter ”sentinel node”.

Portvaktskörtlarna skickas på vävnadsundersökning. Oftast är de fria från cancer och då behöver du inte någon ytterligare behandling. Ibland hittas cancerceller i portvaktskörtlarna och då behöver du en större lymfkörteloperation i ett senare skede.

Operation av portvaktskörtlarna ger i regel inga allvarliga komplikationer (övergående svullnad och sårinfektion förekommer dock).

Inför operationen

Ljumskarna undersöks med ultraljudsteknik och läkaren tar vävnadsprov från lymfkörtlarna med en tunn nål. Du får lokalbedövning och utöver sticket brukar provtagningen inte göra ont.

Dagen före operationen

Du får ett radioaktivt ämne insprutat i huden runt penisen och får ligga under en gammakamera. Kameran omvandlar strålningen från ämnet till bilder. På det sättet kan läkaren följa ämnets väg mot lymfkörtlarna. De första körtlarna som ämnet når är portvaktskörtlarna. Undersökningen tar ungefär två timmar och när det radioaktiva ämnet sprutas in kan du känna en övergående smärta.

Operationsdagen

Du är sövd med narkos under operationen. Blå färg används vid operationen. Denna färgar urinen blå under några dagar. Genom ett litet snitt i respektive ljumske tas de markerade lymfkörtlarna bort. Operationen tar cirka 45 minuter. Om tumören på penis inte är opererad åtgärdas detta oftast samtidigt.

Efter operationen

Du kan vanligtvis åka hem dagen efter din operation. Såren i ljumsken är sydda med stygn som försvinner av sig själva. När förbanden lossnar, till exempel i samband med duschning behöver de i regel inte ersättas. I övrigt får du oftast inga besvär efter operationen. Receptfria smärtmediciner brukar vara tillräckliga. Någon veckas sjukskrivning, beroende på typ av arbete, är aktuell.

Uppföljning

Det tar några veckor att få svar på vävnadsundersökningen av portvaktskörtlarna.

Om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna i ljumskarna måste alla kvarvarande lymfkörtlar i ena eller båda ljumskarna tas bort. Denna större lymfkörteloperation görs i narkos via ett längre snitt i ljumsken. Du kan behöva stanna på sjukhuset upp till en vecka.

Oftast tas lymfkörtlarna i magen bort samtidigt med lymfkörteloperationen i ljumskarna. I vissa fall ges även cellgiftsbehandling innan eller efter operationen.

Lymfkörteloperationen kan ge bestående lymfsvullnad i benen och underlivet. Du förebygger svullnaden genom att använda stödstrumpor.

Hur går operationen till?

Operationen sker i narkos via ett längre snitt i ena eller båda ljumskarna. För att förhindra ansamling av lymfvätska i såret placeras en slang i ljumsken. Oftast kan du åka hem inom en vecka. Receptfria smärtstillande mediciner brukar räcka. Du får räkna med att vara sjukskriven 4-6 veckor.

I de flesta fall blir du utskriven med slangen kvar i ena eller båda ljumskarna. I enstaka fall kan du behöva slangen i flera veckor. Det är viktigt att du noterar hur mycket lymfvätska det kommer varje dygn och skriver upp i en liten "dagbok". I regel krävs upprepade kontakter med kontaktsjuksköterska och/eller distriktssjuksköterska. De hjälper dig med omläggning, sårvård och tar bort slangen när mängderna lymfvätska minskat.

Sårinfektion och återkommande svullnad i ljumsken är relativt vanligt. Man kan då behöva antibiotika och tömma ut lymfvätskan med en tunn nål.

Vad ska jag tänka på efter operationen?

Ibland kan man få en bestående lymfsvullnad i benen och underlivet efter operationen. Det är därför viktigt att du förebygger lymfsvullnaden genom att använda stödstrumpor. En sjukgymnast hjälper dig att prova ut stödstrumpor, som skall täcka hela vägen från fot till ljumske. Vi rekommenderar att dessa används dygnet runt i 3 månader och därefter dagtid i ytterligare 3 månader. Därefter kan du avveckla stödstrumporna, men återuppta användandet om svullnaden kommer tillbaka.

När man har tagit bort lymfkörtlarna ökar också risken för rosfeber. Detta är en bakterieinfektion som ger feber och en kraftig lokal rodnad på benen eller i ljumskarna. Misstänker du rosfeber bör du söka akutvård. Infektionen behandlas med antibiotika.

Uppföljning

Du får ett återbesök inom 2-4 veckor med besked på vävnadsproverna. Ibland behöver man ge cellgiftsbehandling eller strålning efter operationen.

I enstaka fall har cancern spridit sig mer omfattande till ljumskarna. Då krävs även att lymfkörtlarna i magen opereras bort på ena eller båda sidorna. Operationen görs i narkos via ett snitt nedanför naveln. Du kan behöva stanna på sjukhuset upp till en vecka.

Oftast sker ingreppet samtidigt med lymfkörteloperationen i ljumskarna. I vissa fall ges även cellgiftsbehandling innan eller efter lymfkörteloperationen i magen.

Lymfkörteloperation i magen kan ge bestående lymfsvullnad i benen och underlivet. Du förebygger lymfsvullnaden genom att använda stödstrumpor.

Hur går operationen till?

Operationen sker i narkos via ett snitt nedanför naveln. Lymfkörtlarna på insidan av bäckenet tas bort på ena eller båda sidorna. I de flesta fall behöver man inte lägga en slang i magen. Såret försluts i regel med ”metallklamrar” som tas bort efter cirka 10 dagar. Oftast kan du åka hem inom en vecka. Receptfria smärtstillande brukar räcka. Du får räkna med att vara sjukskriven 4-6 veckor.

När du kommit hem kommer du att träffa kontaktsjuksköterska och/eller distriktssjuksköterska för omläggning och sårvård. Sårinfektion är den vanligaste komplikationen och man kan då behöva ge antibiotika.

Vad ska jag tänka på efter operationen?

Ibland kan man få en bestående lymfsvullnad i benen och underlivet efter operationen. Det är därför viktigt att du förebygger lymfsvullnaden genom att använda stödstrumpor. En sjukgymnast hjälper dig att prova ut stödstrumpor, som skall täcka hela vägen från fot till ljumske. Vi rekommenderar att dessa används dygnet runt i 3 månader och därefter dagtid i ytterligare 3 månader. Därefter kan du avveckla stödstrumporna, men återuppta användandet om svullnaden kommer tillbaka.

När man har tagit bort lymfkörtlarna ökar också risken för rosfeber. Detta är en bakterieinfektion som ger feber och en kraftig lokal rodnad på benen eller i ljumskarna. Misstänker du rosfeber bör du söka akutvård. Infektionen behandlas med antibiotika.

Uppföljning

Du får ett återbesök inom 2-4 veckor med besked på vävnadsproverna. Ibland behöver man ge cellgiftsbehandling eller strålning efter operationen.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.