Sepsiskedjan resulterar i bättre vård på de skånska sjukhusen

Införandet av Sepsiskedjan i Region Skåne har inneburit att patienterna får snabbare och bättre initialt omhändertagande samt att diagnostiken och den understödjande behandlingen förbättrats. Det visar en forskningsrapport som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Critical Care Medicine.

Sepsiskedjan infördes på sjukhusen i Region Skåne 2016. Modellen som även kallats ”Malmömodellen” togs fram av Mari Rosenqvist, infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet. Det nya arbetssättet innebär att det går ett sepsislarm när en patient uppfyller vissa kriterier utifrån så kallade vitalparametrar (puls, blodtryck, andningsfrekvens, syresättning och temperatur).

– Sepsiskedjan täcker handläggning från hemmet, när patienten till exempel hämtas med ambulans, till korrekt vårdplats. En viktig komponent i kedjan är infektionsläkaren, som numera involveras i drygt 80 procent av sepsislarmen, säger Mari Rosenqvist.

Sepsisteam på alla sjukhus

​Sepsislarmet infördes 2012 på Skånes universitetssjukhus i Malmö och de positiva resultaten ledde till att modellen infördes på samtliga sjukhus i Skåne. Regionala koordinationer och lokala sepsisteam finns nu på alla Skånes tio sjukhus. Teamen består av en sepsisansvarig läkare, sjuksköterska, medicinsk sekreterare och, i en del fall, undersköterska som vidmakthåller arbetssättet genom fortlöpande utvärdering av det egna sjukhuset och utbildningsinsatser vilket leder till fokus på patienter med sepsis.

Jämlik initial sepsisvård

​Under de senaste åren har modellen utvärderats och resultaten har sammanställts i en vetenskaplig artikel. Studien baseras på 200 000 akutsökande patienter, de 5 000 svårast sjuka patienterna har analyserats djupare för att identifiera drygt 1 000 patienter med sepsis.

Studien visar att Sepsiskedjan lett till en fortsatt trend mot kortare vårdtid, från 7 till 6 vårddygn i median. Den visar även att samtliga vedertagna internationella kvalitetsmarkörer för sepsis har förbättrats signifikant. Efter införandet av sepsislarm, tas till exempel fler blododlingar och en större andel av patienterna får korrekt antibiotika och understödjande behandling i tid.

– Vi har nu en jämlik initial sepsisvård i Skåne. Förutom att ge skåningarna bättre vård har Sepsiskedjan även lett till en besparing för sjukvården, säger Mari Rosenqvist.

Målet är en uppföljningsmottagning

​Arbetet med att förbättra vården för patienter som får sepsis fortsätter att utvecklas. Det saknas idag forskning om hur patienter mår efter att de haft sepsis och Mari Rosenqvist vill därför gå vidare och studera de långsiktiga effekterna av en sepsisepisod.

​– I vårt material har vi följt patienterna i 90 dagar, vår förhoppning är att vi ska kunna skapa en bild av patienternas sjuklighet och vårdbehov i ett längre perspektiv. Visionen är en uppföljningsmottagning för att ge sepsispatienterna ett strukturerat omhändertagande och som i bästa fall skulle kunna leda till att ytterligare sepsisinsjuknande förebyggs. En sepsismottagning skulle göra Sepsiskedjan både längre och starkare, säger Mari Rosenqvist.


Fakta sepsis

  • Sepsis är ett allvarligt tillstånd som förr kallades för blodförgiftning. Sepsis innebär att en infektion blivit livshotande och lett till att viktiga organ såsom hjärta, lungor, hjärna och njurar påverkas. Sepsis kan vara livshotande, läs gärna mer på 1177.se.

  • Varje år insjuknar runt 40 000 svenskar i sepsis och för cirka 10–20 procent av dessa blir tillståndet kritiskt.

    Källa: 1177.se, Vetenskap & Hälsa