Ny mottagning och forskning – stor satsning på svår långtidscovid

Upp till tio procent av alla som varit sjuka i covid-19 blir inte helt återställda. Typiska symptom som kan hänga kvar länge är trötthet, andningsbesvär och hjärtklappning. Därför har Skånes universitetssjukhus öppnat en särskild mottagning för att hjälpa personer som drabbats av svår långtidscovid. Samtidigt planeras forskning inom flera områden för att förstå sjukdomen bättre.

Mottagningen för patienter med långtidscovid öppnade i en ny form den 1 mars och finns både i Malmö och Lund. Hit kommer covidpatienter som tidigare varit inlagda på Skånes universitetssjukhus i Malmö eller Lund för återbesök. Många som fått intensivvård vittnar om veckor och månader med trötthet och andningsbesvär.  

Hit kommer också en annan patientgrupp som oftast inte varit så svårt sjuka från början, men som en tid efteråt utvecklat så kallad långtidscovid. Det handlar om svårare fall som inte kan få hjälp av sin vårdcentral. Symtomen kan vara allt från koncentrationssvårigheter och feberperioder till psykisk ohälsa, andningsbesvär och hjärtklappning. Den nya mottagningen har hittills tagit emot omkring ett hundratal patienter, 20 av dem med långtidscovid. 

Fredrik orkade tio meter 

– De som har varit inlagda för covid-19 är främst äldre, ofta med bakomliggande sjukdomar. Men de som drabbas av långtidscovid är ofta yngre eller i medelåldern och tidigare helt friska. Det verkar också som om kvinnor drabbas mer, säger infektionsläkare Per Åkesson som ansvarar för den nya mottagningen på Skånes universitetssjukhus.   

En av dem som drabbats och fått en remiss till mottagningen för långtidscovid är 46-årige Fredrik Hellebro. För snart ett år sedan blev han sjuk i covid-19. 

– Både jag och min sambo blev sjuka samtidigt. Det var tolv dagar med feber, hosta och svårigheter att andas, men inte så allvarligt att jag behövde åka till sjukhuset. När febern försvann blev min sambo frisk, men jag blev aldrig riktigt bra. Sedan har det gått fram och tillbaka.  

Tidigare var han ganska aktiv och höll sig i form genom löpning. 

 – Jag har inte kunnat springa alls sedan jag blev sjuk. När det var som sämst kunde jag inte gå mer än tio meter innan jag blev andfådd och fick mjölksyra i benen. Det är förstås lite tråkigt att sitta kvar hemma i soffan när min sambo ger sig ut på en löprunda, tycker Fredrik Hellebro. 

Expertpanel diskuterar svåra fall 

Malin Inghammar är initiativtagare till mottagningen och också sektionschef vid verksamhetsområde Infektionssjukdomar. 

– Huvudsyftet är att ta ett helhetsgrepp på patientens situation. Under första mötet undersöks patienten grundligt av både arbetsterapeut, fysioterapeut, läkare och kurator. Dessutom kan vi varje vecka diskutera svårbedömda fall med en multiprofessionell medicinsk expertpanel, förklarar honPå så sätt ökar vi kunskapen och kan bättre stötta läkarna inom primärvården. 

Ett pussel att ställa diagnos  

Ett problem med långtidscovid är att det saknas kriterier för sjukdomen. Eftersom symtomen är blandade kan de lätt förväxlas med andra medicinska tillstånd. 

– Det är inte lätt att ställa diagnos. Det gäller att utesluta sjukdomar som kräver annan behandling. Man får lägga pussel av alla bitarna med sjukdomshistorien, symtom och den utredning vi gör, konstaterar Per Åkesson. 

– Jag hoppas att vi med den här mottagningen kan samla kunskap och därigenom hjälpa så många patienter som möjligt och kunna stötta dem tillbaka till sitt vanliga livsäger Malin Inghammar. 

Ett annat syfte med mottagningen är att samla in underlag för att bedriva forskning och även följa internationella studier för att så snabbt som möjligt kunna ge de skånska patienterna den senaste behandlingen. Men någon egentligt bot finns inte idag. 

Planeras mycket forskning 

På Skånes universitetssjukhus planeras forskning för att bättre förstå sjukdomen. Det innebär bland annat kartläggning av kognitiva symtom, samt hjärtklappning och andningsbesvär. Syftet är att ta fram metoder för att ställa diagnos och hitta behandlingar för långtidscovid. 

– Det finns ju glädjande rapporter om att många patienter blir bra efterhand. Men vi har också patienter som fått lida i månader. Vi vet egentligen inte vad som ska hända med dem. Men det kommer att anslås väldigt mycket forskningspengar till långtidscovid framöver, så vi hoppas på ett bra bot så småningom, säger Per Åkesson. 

Även patienten Fredrik Hellebro börjar se en ljusning och mår idag lite bättre. 

– Jag vet att det inte finns något botemedel, men första besöket på mottagningen för långtidscovid kändes ändå hoppfullt. Någonstans börjar man ju hoppas att det snart kommer mer kunskap om sjukdomen som kan hjälpa oss som drabbats. 

Mer om rehabilitering efter covid-19