När någon annan mår dåligt

Oroar du dig för någon? Att vara förälder eller kompis till någon som mår dåligt är ofta tufft. Det kan räcka långt att du finns där och lyssnar, du behöver inte komma med lösningar.

Hur vet jag att någon mår psykiskt dåligt?

Att må psykiskt dåligt kan visa sig på många olika sätt. Till exempel genom att hen blir:

  • arg och irriterad
  • ledsen och orolig
  • får annorlunda aptit
  • svårt att koncentrera sig
  • tröttare och mycket mindre energi än tidigare
  • svårt att sova, sover för lite eller sover väldigt mycket
  • ofta har ont i magen, ont i huvudet eller må illa.

Andra tecken kan vara att hen vill stanna hemma från skolan och börjar isolera sig från vänner eller vuxna. Eller att hen inte längre tycker om att göra saker som hen tidigare tyckte om. 

Vad du kan göra som förälder

Som förälder är du den viktigaste personen i ditt barns liv. När ditt barn mår dåligt finns det flera saker du kan göra för att hen ska må bättre, till exempel:

  • Visa att du är intresserad, vill lyssna, och tar dig tid att göra det.
  • Låt ditt barn berätta i sin egen takt och med sina egna ord.
  • Visa att du tar ditt barns upplevelser på allvar.
  • Försök att vara lugn även om barnet skulle bli arg.

Om ditt barn inte vill prata med dig

Ibland vill hen inte prata om det som känns jobbigt och då är det viktigt att respektera det. Då kanske det passar bättre att göra något roligt tillsammans, som att ta en cykeltur eller se en film. Om du blir avvisad kan du säga att du finns där om hen vill prata eller umgås senare. 

Fler tips på vad du kan göra som förälder:

När barn mår psykiskt dåligt (1177.se)

Att vara förälder eller närstående till ett barn med ångest (1177.se) 

Att vara förälder eller närstående till någon som skadar sig själv (1177.se)

Råd och tips för dig som är förälder (raddabarnen.se)

Att stötta en kompis som mår dåligt

Som kompis, syskon eller pojk- eller flickvän kan du också hjälpa till. Det kan betyda mycket för den som mår dåligt att få prata om sina känslor och tankar med någon som bryr sig. Några saker som du kan göra är att:

  • Visa att du bryr dig och vill hjälpa, även om det kanske känns som att du stör. Fråga om det finns något du kan göra.
  • Lyssna och försök att få hen att berätta om sina tankar och känslor. Du behöver inte alltid komma med råd. Det är okej om det blir tysta pauser när ni pratar.
  • Om du är rädd för att hen tänker ta sitt liv ska du berätta för en vuxen direkt.

Ta hand om dig själv

Du behöver inte vara ensam med din oro. Prata med någon om det för att du ska må bra och orka vara ett stöd. Fortsätt också att göra roliga saker och umgås med andra människor som mår bra. 

Fler råd om att stötta en kompis, ett syskon eller pojk- eller flickvän:

Att stötta någon som är i kris (UMO.se)

Att stötta någon som har självmordstankar (UMO.se)

Att stötta någon som skadar sig själv (UMO.se)

När ska jag ta hjälp av andra?

Ibland är det svårt att veta när man ska ta hjälp av någon som arbetar med psykisk hälsa professionellt. Några tecken på det kan vara:

  • Om det är svårt att få kontakt och hen isolerar sig från dig och andra.
  • Om hen mår dåligt och inte blir bättre, eller pratar om att inte vilja leva.
  • Om du känner att du inte klarar av att ge den hjälp som hen behöver.

Om du är osäker är det alltid bra prata om det med någon som kan dig råd och vägledning om vart du kan vända dig.

Vart kan jag vända mig för att få hjälp?

Som förälder kan du vända dig till oss genom att kontakta telefonrådgivningen "En väg in". Tänk på att ju äldre barnet är, desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.

En väg in - telefonrådgivning om psykisk hälsa

Som barn eller tonåring är det alltid bra att prata med någon vuxen som du litar på. Det kan vara en förälder, elevhälsan på din skola eller en ungdomsmottagning. Du kan också kontakta vår telefonrådgivning eller chatta anonymt för att få råd och stöd.

Chatta anonymt med oss - för dig som är under 18 år

Om du arbetar med barn, till exempel som idrottsledare eller lärare, och tror att ett barn far illa kan du göra en orosanmälan till socialtjänsten i din kommun.

Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Berätta gärna vilken information som är fel eller saknas genom att skicka en synpunkt till webbredaktionen. Tänk på att webbredaktionen inte kan hantera vårdärenden eller svara på eventuella frågor som du ställer här. 

Vill du avboka eller omboka en tid?

Kontakta din mottagning via telefon eller deras e-tjänster. 

Om tidsbokning med 1177 Vårdguidens e-tjänster

Vill du lämna  en synpunkt på vården?

Läs mer på 1177.se om hur du gör att för att skicka en synpunkt eller klagomål på den vård som du har fått. 

Om du inte är nöjd med vården (1177.se)

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Berätta gärna vilken information som är fel eller saknas genom att skicka en synpunkt till webbredaktionen. Tänk på att webbredaktionen inte kan hantera vårdärenden eller svara på eventuella frågor som du ställer här. 

Vill du avboka eller omboka en tid?

Kontakta din mottagning via telefon eller deras e-tjänster. 

Om tidsbokning med 1177 Vårdguidens e-tjänster

Vill du lämna  en synpunkt på vården?

Läs mer på 1177.se om hur du gör att för att skicka en synpunkt eller klagomål på den vård som du har fått. 

Om du inte är nöjd med vården (1177.se)

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter