Ensamhet och mobbning

Om du oroar dig för att barnet är eller känner sig mycket ensam så finns det flera saker du kan göra för att hjälpa. Det viktigaste är att visa att du finns där när hen behöver dig. Fråga ofta hur barnet mår och berätta att du finns där om hen behöver hjälp eller vill prata om något.

Prata om ensamhet och relationer

Prata med barnet om frivillig och ofrivillig ensamhet. Ibland är ensamhet något som man själv väljer och behöver för att få återhämtning, och ibland kan ensamhet vara ett problem. Det kan kännas skönt och bekvämt att vara ensam men de flesta mår dåligt av att vara ensamma för mycket.

Fråga barnet hur hen tycker att det känns i skolan, med kompisar och i andra sociala sammanhang. Prata om vad egentid kan vara och hur ensamhet kan kännas på olika sätt.

Relationer med jämnåriga kan ibland vara en utmaning. Speciellt för äldre barn och tonåringar som ofta går igenom stora förändringar i livet där många relationer kanske förändras eller tar slut. Berätta för barnet att det är okej att till exempel växa ifrån varandra eller att relationer förändras över tid. När unga går igenom olika konflikter med andra kan de också behöva stöd och guidning från vuxna.

Om det sociala är svårt

Det är vanligt att unga känner sig osäkra i sociala situationer och oroar sig över vad andra tänker och tycker. Ibland kan oron leda till att det känns ”enklare” att vara ensam, men egentligen leder det till ännu sämre mående med tiden. Om barnet ofta undviker eller oroar sig för olika sociala situationer kallas det för social fobi eller ångest.

Du kan hjälpa barnet genom att prata om vilka sociala situationer som hen brukar undvika eller tycka är jobbiga. Det kan till exempel vara att hen tycker att det känns svårt eller läskigt att ta kontakt med andra. Uppmuntra barnet till att utmana sig själv i dessa situationer och att inte ge upp. Berätta att de flesta blir glada när någon säger hej eller hör av sig. Ofta blir det lättare med tiden att både ta och få kontakt med andra.

Om barnet blir mobbad i skolan

Stämningen kan vara hård och tuff i skolan, men det är aldrig okej att bli kränkt eller kränka någon annan. Det kan kännas jobbigt för barnet att berätta om vad som händer i skolan, då hen kanske skäms eller har blivit hotad att inte berätta.

Om du misstänker att barnet utsätts för mobbning i skolan kan du påminna barnet om att det aldrig är hens fel om hen blir mobbad. Förklara också att alla vuxna på skolan finns där för att hjälpa.

Om barnet mobbar andra är det viktigt att du pratar med hen och förklarar att det inte är okej. Fundera över varför barnet mobbar. Det kan till exempel bero på att barnet mår dåligt eller är rädd för att själv bli mobbad.

Se till att ha mycket kontakt med skolan. Skolpersonalen finns där för att hjälpa både de som blir mobbade och de som mobbar.

Vad du som förälder eller närstående kan göra för att stoppa mobbning (psykologiguiden.se)

Fler tips på vad du kan göra för att hjälpa och vara ett stöd:

• Gör saker tillsammans. Byt miljö och ta er till en trevlig plats som till exempel ett café, museum eller park.
• Uppmuntra barnet till att fortsätta med sin fritidsaktivitet och prova nya saker. Det kan vara en ny hobby, ett nytt spel eller en sport. Kommunen och föreningar brukar ibland arrangera gratisaktiviteter för barn och unga.
• Ta hjälp av personalen på skolan.
• Bjud hem andra familjer med barn och unga och gör aktiviteter ihop.
• Uppmuntra barnet att höra av sig till andra jämnåriga. Möjliggör för umgänge hemma och föreslå olika aktiviteter.

Skolan är en stor del av ungas liv och vardag. Om barnet utsätts för mobbning har hen rätt att få hjälp. Alla barn har rätt till att trivas i skolan och få hjälp och stöd när det behövs.

Vad är mobbning?

Mobbning är när någon blir illa behandlad flera gånger av samma personer. Om någon ofta blir retad, utsätts för kränkningar eller blir utfryst är det mobbning.

Det är mobbning oavsett om det händer på nätet, i skolan eller någon annanstans. Både barn, tonåringar och vuxna kan utsättas för mobbning och mobba andra.

Vad räknas som kränkande behandling?

Utfrysning, att skriva elaka meddelanden eller ofta reta någon är exempel på vad som räknas som kränkande behandling. Hot och våld som knuffar, sparkar och slag är också kränkningar. Om en lärare eller annan skolpersonal får veta att en elev blivit kränkt i skolan är hen skyldig att göra något för att det inte ska hända igen.

Diskriminering

Om någon blir behandlad dåligt, orättvist eller annorlunda på grund av sitt kön, sin hudfärg, religion eller sexuella läggning så är det diskriminering. Det är också diskriminering om barnet har en funktionsvariation eller diagnos och behandlas illa eller orättvist. Skolan är skyldig att se till att ingen utsätts för diskriminering under skoltid.

Mobbning kan vara brottsligt

Att kränka och mobba någon kan vara brottsligt och den som mobbar kan bli polisanmäld. Här är exempel på mobbning och kränkande behandling som bryter mot lagen:

• våld och hot
• trakasserier
• diskriminering
• lägga ut och sprida kränkande bilder på någon
• fotografera eller filma någon i en privat eller känslig situation utan tillåtelse (till exempel i omklädningsrummet)
• uppmana eller tvinga någon under 15 år att göra sexuella saker på nätet.

Mer information och råd:

Om ensamhet hos unga (bup.se)

Ofrivillig ensamhet hos unga (friends.se)

Kränkande behandling, mobbning och diskriminering (skolverket.se)

Vad du som förälder eller närstående kan göra för att stoppa mobbning (psykologguiden.se)

Det kan vara svårt att veta när det är dags att söka hjälp och kontakta någon som arbetar med psykisk hälsa professionellt. Om du känner dig osäker är det alltid bra att prata med någon som kan ge dig råd och vägledning.

Om barnet blir mobbad i skolan är det skolpersonalens skyldighet att hjälpa och stötta barnet. Du kan till exempel prata med barnets lärare, mentor eller kontakta elevhälsan för att få hjälp.

Om elevhälsan (1177.se)

Om hjälpen här eller från skolan inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning En väg in för att få råd och vägledning.

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris vuxentelefon (bris.se)

Föräldralinjen hos Mind (mind.se)

Tänk på att ju äldre barnet är, desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.