Koncentrationssvårigheter, impulskontroll och adhd

Alla barn är olika och har därmed olika förutsättningar och behov. När barn blir äldre ökar förväntningarna och kraven i skolan blir högre. Förmågor som att planera, organisera och kontrollera sina känslor och beteenden är inte färdigutvecklade och varierar från barn till barn. Därför behövs ofta hjälp och vägledning från vuxna, både hemma och i skolan.

Film om att hjälpa och stötta barn och unga med svårigheter

Anpassningar och stöd i vardagen

Det är individuellt vilket stöd varje barn behöver, men rutiner i vardagen och bra mat-, sömn- och motionsvanor hjälper mycket. Oavsett vilka svårigheter barnet har så blir det enklare att hantera dem om barnet rör på sig, äter regelbundet och sover bra. 

Film om levnadsvanor och psykisk hälsa hos barn och unga

Barn och unga påverkas också mycket av sin omgivning och livssituation. Därför behöver du ta reda på om det finns specifika orsaker till barnets svårigheter, och vilka förändringar eller anpassningar som går att göra i vardagen. Det kan till exempel vara att prata med vuxna på skolan, testa olika arbetssätt eller stötta barnet om hen känner sig stressad eller orolig.

Om barnet har svårt att komma igång eller bli färdig med uppgifter

Barn med koncentrationssvårigheter kan ha svårt att komma igång med och slutföra uppgifter, utveckla ett uppskjutarbeteende och i värsta fall hamna efter i skolan. Då är det viktigt att barnet får hjälp och stöd i skolan, men det finns också mycket du kan göra för att stötta barnet hemma.

• Hjälp till med att  planera och organisera barnets vardag. Du kan till exempel göra tydliga scheman över läxor och andra aktiviteter.
• Hjälp barnet att komma igång med uppgifter genom att gå igenom instruktionerna tillsammans. Dela upp stora uppgifter i mindre delar och uppmuntra barnet till att försöka göra en sak i taget.
• Minska distraktioner och skapa en bra arbetsmiljö för barnet.
• Planera in pauser i samband med läxläsning. Barnet kan till exempel testa att använda timerfunktionen i mobilen för att sätta tid på hur länge hen ska jobba med en uppgift, och för hur länge hen ska pausa. Testa olika tider för att ta reda på vad som fungerar bra för barnet. Ett sätt kan vara att börja med korta arbetspass där barnet tar flera korta pauser, för att sedan stegvis öka tiden barnet arbetar med uppgifter. Under pauserna kan det vara bra att barnet byter miljö och rör på sig en stund.
• Beröm barnet när hen gör framsteg och blir färdig med olika uppgifter.
• Påminn barnet om att det är bra att hen gör så gott hen kan, men att det också är okej att misslyckas eller om det bara går okej ibland. Det viktigaste är att inte ge upp och alltid försöka även om det känns jobbigt.

Fler tips och råd:
Film om förberedelser, rutiner och kognitivt stöd
Film om instruktioner, igångsättning och att undvika tjat
Film om läxläsning

Om barnet känner starka känslor och är impulsiv

Starka känslor och impulsivitet hänger ofta ihop och kan ställa till det för barnet i hens vardag. Som närstående vuxen känner du säkert till vissa situationer som brukar väcka starka känslor och skapa problem. Det finns ofta mycket du kan göra för att förebygga problemsituationer genom att förbereda dig själv och barnet för olika saker som kan hända.

Förberedelser kan till exempel vara att du och barnet pratar om och går igenom olika situationer som brukar vara jobbiga. Ni kan också öva på problemlösning tillsammans genom att försöka förutspå vilka problem som kan uppstå i olika situationer. Diskutera också med barnet om vad som kan vara bra att göra när olika situationer uppstår för att de ska bli enklare att hantera.

När barn känner starka känslor och får utbrott är det viktigt att du som vuxen försöker hålla dig så lugn som möjligt och bekräftar barnet. Utöver det finns det flera saker du kan göra för att förebygga situationer där problem och konflikter brukar uppstå. Det är viktigt att introducera tipsen och råden nedan när barnet är lugn eftersom det är svårt att ta emot information när man är i affekt.

• Hjälp och uppmuntra barnet att sätta ord på sina känslor. Fokusera på att lyssna och bekräfta barnet genom att låta hen förklara hur hen känner i lugn och ro. Du kan också upprepa det barnet säger och fråga och om du har förstått rätt.
• Uppmuntra barnet till att ta några djupa andetag. Det kan också hjälpa att barnet får vara i fred en stund när hen känner starka känslor.
• När starka eller jobbiga känslor uppstår kan det vara bra om barnet övar på att stanna kvar i känslan en stund, istället för att till exempel distrahera sig med sin mobil eller på andra sätt agera impulsivt. Uppmuntra barnet till att använda ett tankesätt där hen först försöker stanna upp och sen ger sig själv tid att tänka ut vad som är bäst att göra i situationen innan hen agerar.

Fler tips och råd:
Film om starka känslor hos barn och unga
Film om lågaffektivt bemötande

Fler tips på hur du kan hjälpa och vara ett stöd:

• Skapa en god arbetsmiljö för barnet. Testa olika arbetssätt för att ta reda på vad som funkar bra för barnet.
• Uppmuntra barnet att ta hjälp av sin mobil (timer, påminnelser, listor, kalender).
• Se till att det finns möjlighet till återhämtning hemma.
• Hjälp till att prata med lärare och vuxna på skolan vid behov.
• Lär dig mer om psykisk ohälsa och olika diagnoser. Bli expert på hur barnet fungerar och vad hen behöver för att må bra.
• Se också till att ta hand om dig själv genom att till exempel se över dina levnadsvanor, vardagsrutiner och minska din stress. Då blir det enklare att hantera både dina och barnets känslor. Du blir också en god förebild för barnet som hen kan lära sig av.

Koncentrationen och hur man mår psykiskt påverkas av många olika saker. Det är inte konstigt om barnet har svårt att fokusera, känner sig rastlös eller har problem med att kontrollera sina impulser ibland. Det kan till exempel bero på dålig sömn, stress eller oro hos barnet. Under puberteten är det också vanligt att unga har koncentrationsproblem, sämre impulskontroll och känner många starka känslor. Vardagsrutiner och barnets omgivning påverkar också hens koncentrationsförmåga.

Vanliga orsaker till sämre koncentration hos unga:

• uppgifter är för svåra eller tråkiga
• stökigt eller mycket ljud runt omkring
• dålig sömn eller att barnet ätit för lite
• problem hemma (skilsmässa, bråk, våld)
• problem i relationer (familj, vänner, kärlek, ensamhet, mobbning)
• en kompis eller någon annan barnet bryr sig om mår dåligt
• kris och allvarliga händelser (pandemi, sjukdom, dödsfall, krig)
• något oroar eller bekymrar barnet
• annan psykisk ohälsa (stress, oro, ångest, depression)
• att dricka alkohol eller använda droger.

Det är vanligt att känna igen flera tecken och symtom på adhd hos barn och unga. Det betyder inte att barnet har adhd, men hen kan fortfarande ha svårigheter i vardagen och behöva hjälp och stöd.

Tecken på adhd:

• koncentrationssvårigheter (ha svårt för att hålla fokus och styra sin uppmärksamhet)
• överaktivitet (känna sig rastlös och ha svårt att sitta still)
• impulsivitet (göra eller säga saker utan att tänka efter)
• känna starka känslor och humörsvängningar
• skiftande energi- och aktivitetsnivå (till exempel att ibland känna sig "hyper" och ha svårt att varna ner, och ibland känna sig orkeslös och ha svårt att aktivera sig)
• lägga märke till och tänka på många olika saker samtidigt, och ibland "hyperfokusera" på enstaka saker
• ha svårt att komma igång och bli klar med uppgifter i tid
• ha svårt att läsa och följa instruktioner
• ha svårt att passa tider, organisera och planera
• ofta glömma och tappa bort saker
• undvika att göra saker som känns jobbiga eller tråkiga
• lätt bli distraherad av ljud och annat som händer runt omkring
• ha svårt att koncentrera sig på en sak i taget eller hålla fokus länge (till exempel när man läser eller tittar på film).

Exempel på att vara överaktiv:

• ha svårt att sitta stilla
• ofta känna sig rastlös och otålig
• ha svårt att göra saker lugnt och stilla
• prata väldigt mycket även om det stör andra.

Exempel på impulsivitet:

• svara på frågor innan de har ställts färdigt
• avbryta andra
• tycka det är jobbigt att vänta (till exempel att stå i kö)
• känna känslor väldigt starkt och ha svårt att styra sitt humör.

Krav för att få en adhd-diagnos

För att få diagnosen adhd behöver de symtom och svårigheter som barnet har stämma överens med vissa krav:

• Barnet har haft svårigheter innan 12 års ålder.
• Barnet har haft svårigheter under en längre tid (minst sex månader).
• Barnet har problem i vardagen och upplever svårigheter i flera olika miljöer (till exempel både hemma, i skolan och på fritiden).
• Svårigheterna beror inte på andra anledningar och orsaker (till exempel stress, oro, ångest eller depression).

Att ha adhd innebär att hjärnan fungerar på ett annorlunda sätt än hos personer som inte har adhd. Det är främst delen av hjärnan som gör att man med vilja kan styra sin uppmärksamhet, sina impulser och reaktioner som fungerar annorlunda. Adhd är olika för alla, och det varierar hur stora problem man har i vardagen.

Adhd är en förkortning för Attention (uppmärksamhet) Deficit (brist) Hyperactivity (överaktivitet) Disorder (störning), och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förkortas ofta som NPF.

Mer om NPF-diagnoser (attention.se)

Vad är add?

Add är en form av adhd där överaktivitet och impulsivitet saknas eller inte märks lika mycket. Om man har add har man problem med sin koncentration och uppmärksamhet, och det kan vara särskilt svårt att hålla fokus och komma igång med uppgifter.

Skiftande energi- och aktivitetsnivå

Gemensamt för både adhd och add är att ha skiftande energi och aktivitetsnivå. Det kan till exempel vara att barnet ibland har mycket energi och då har lättare för att vara produktiv, och ibland känner sig seg, orkeslös eller utmattad och då har svårt att aktivera sig och komma igång med uppgifter.

Det kan vara svårt att anpassa och kontrollera sin energi- och aktivitetsnivå. Det kan göra att barnet ibland är "för mycket" och ibland inte är "tillräcklig" i olika situationer där hen förväntas göra och bete sig på vissa sätt. Därför kan det vara väldigt svårt för barn med adhd eller add att till exempel "rycka upp sig" och få saker gjort när energi- och aktivitetsnivån är låg. För barn med adhd kan det vara svårt att varva ner och ta det lugnt när energinivån är hög.

Vad beror adhd på?

Adhd är ofta ärftligt och något man föds med. Det är vanligt att flera i en familj och släkt har adhd. Hur adhd utvecklas och märks under livet påverkas också mycket av barnets livssituation och omgivning. De svårigheter och symtom som barnet har hänger ofta ihop med vad hen går igenom i livet och hur hen har det i vardagen.

Myter om adhd

Det finns många myter och fördomar om adhd. Hur det är att ha adhd är olika för alla med diagnosen, och adhd behöver inte "bara" vara dåligt. Med rätt hjälp och stöd blir det enklare för barnet att må bra, fungera i vardagen och leva ett bra liv. Det kan vara tröstande och peppande att ibland påminna barnet om hens positiva egenskaper, då fokus ofta tenderar att vara på hens svårigheter.

Sju myter om adhd (regionhalland.se)

Vad händer när man söker hjälp?

När man söker hjälp och barnet träffar någon som till exempel jobbar på Bup får hen berätta om sitt mående och svårigheter. Behandlaren gör sedan en bedömning av barnets svårigheter och behov. Man kommer tillsammans fram till vilken hjälp som är bäst för barnet. Det finns ofta mycket både du som närstående vuxen och skolan kan börja göra direkt för att barnet ska må bättre i vardagen.

Om barnet behöver mer hjälp får ni vägledning och råd om hur ni kan gå vidare. Ibland kan det vara att göra en utredning för att ta reda på mer om hur barnet fungerar, vad hen behöver för att må bra och om hen har en eller flera diagnoser.

Vad händer under en utredning?

Under en utredning samlas det in information om barnet och hen får bland annat svara på frågor och fylla i formulär. Det kan också behöva samlas in information från dig som närstående och från vuxna på barnets skola.

En utredning kan ta olika lång tid och barnet kan behöva vänta på att få göra en utredning. Både innan, under och efter en utredning har barnet rätt att få den hjälp hen behöver. Det kan till exempel vara att ni lär er mer om hur barnet fungerar, att det görs anpassningar i vardagen eller att barnet börjar använda hjälpmedel. Barnets lärare och andra i hens omgivning kan också behöva ta del av information för att bättre kunna hjälpa och stötta barnet.

När utredningen är klar får ni ta del av resultatet under ett samtal. Utredningen beskriver vilka svårigheter barnet har men även hens styrkor. Då får ni också veta om barnet har en eller flera diagnoser. Oavsett om barnet får en diagnos eller inte har hen rätt att få hjälp för att må bättre och klara av skolan på bästa sätt.

Mer om neuropsykiatrisk utredning (1177.se)

Barnet kan ha flera diagnoser samtidigt

Det går att ha flera diagnoser samtidigt. NPF-diagnoser som till exempel autism och Tourettes syndrom är vanligt tillsammans med adhd. Att ha dyslexi är också vanligt och vissa med adhd kan även ha problem med motoriken. Många med NPF-diagnoser drabbas också av depression och annan psykisk ohälsa som till exempel stress och ångest.

Mer om NPF-diagnoser (attention.se)

Vilken hjälp barnet kan få beror på vilka problem och svårigheter hen har. Barnet behöver inte ha en diagnos för att få hjälp.

Hjälp i skolan

Alla barn har rätt att få hjälp att klara skolan. Prata med barnets mentor eller lärare om du märker att barnet har svårigheter.

Exempel på hjälp och anpassningar i skolan:

• tydligare uppgifter och korta arbetspass
• korta och tydliga instruktioner
• undervisning och annat som händer i skolan anpassas efter barnets behov (till exempel att schemat är så lika som möjligt varje dag)
• hjälp och stöd av vuxna på skolan (till exempel hjälp med att komma igång med uppgifter).

Om barnet har svårt att klara kunskapsmålen i ett eller flera ämnen är skolan skyldig att hjälpa till och utreda om det behövs särskilt stöd. Särskilt stöd kan vara att barnet får hjälp av en speciallärare i de ämnen hen har svårt för. Det kan också vara att barnet placeras i en särskild undervisningsgrupp.

Mer om stöd i skolan (spsm.se)

Hjälpmedel för att vardagen ska fungera bättre

Det finns flera olika hjälpmedel för att till exempel planera och organisera vardagen. En del hjälpmedel kan barnet få genom skolan eller vården. Andra hjälpmedel kan finnas i mobilen eller på datorn.

Exempel på hjälpmedel i mobilen:

• kalender
• påminnelser
• att göra listor
• timer.

Stödmaterial för närstående (habilitering.se)

Hjälp på Bup och Första linjen

Du som närstående vuxen kan kontakta Bup för att få rådgivning och hjälp när det behövs. Mottagningar som kallas Första Linjen hjälper barn med lindrigare psykisk ohälsa. Bups specialistmottagningar hjälper barn med svårare psykisk ohälsa och utredningar när det behövs. Du hittar kontaktuppgifter längre ner på sidan.

Mer om vilken hjälp man kan få på Bup

Här hittar du mer information och råd om hur du kan hjälpa och stötta barn och unga.

Koncentrationssvårigheter hos barn och unga (1177.se)

Mer om koncentrationsproblem (bup.se)

NPF-diagnoser (attention.se)

Mer om neuropsykiatrisk utredning (1177.se)

Filmad föreläsningsserie om hur du som närstående vuxen kan stötta barn och unga med koncentrationsproblem och andra svårigheter

Film om levnadsvanor och psykisk hälsa hos barn och unga

Podd om flickor med adhd (vetenskaphalsa.se)

Programserie för föräldrar med barn som har svårigheter eller en neuropsykiatrisk diagnos (urplay.se)

Artikel om svårigheter, adhd och stöd utan diagnos (modigo.se)

Videoföreläsning om bråk och konflikter i familjen

Råd och stöd till dig som vuxen om hur du kan hjälpa barn och unga (bris.se)

Information och råd till dig som jobbar för barn och unga

Råd till dig som möter barn och unga med psykisk ohälsa och NPF (känslogrejen.se)

Nationella vård- och insatsprogram för barn och unga med adhd (vardochinsats.se)

Filmer som förklarar VIP-adhd (attention.se)

Blandade känslor – utbildning om ungas psykiska hälsa (raddabarnen.se)

Det syns inte – material för att arbeta preventivt med psykisk hälsa i skolan (detsynsinte.learnworlds.com)

Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att söka professionell hjälp. Om du känner dig osäker finns det flera du kan kontakta för att få råd och vägledning.

Om hjälpen här inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning "En väg in".

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris vuxentelefon (bris.se)

Föräldralinjen hos Mind (mind.se)

Tänk på att ju äldre barnet är, desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.