Första besöket på Bup

När du träffar oss för första gången får du berätta om hur du mår och om vilka problem du upplever i vardagen. Det är så vi kan ta reda på vilken hjälp du behöver.

I de flesta fall är det bra att dina föräldrar eller närstående är med när du träffar oss. Du kan själv ta kontakt med oss och i vissa fall träffa oss ensam. Tillsammans kommer vi fram till vad som är bäst för dig.

Inför första besöket

Några dagar innan besöket så brukar vi skicka några digitala frågeformulär till dig, och ibland även till dina vårdnadshavare. Du kan också få fylla i formulär under besöket och vid andra tillfällen under tiden du har kontakt med oss. Formulären skickas från vår webbtjänst Blåappen där du fyller i dina svar.

Detta gör vi för att du ska ha en möjlighet att själv beskriva hur du mår. Under besöket går du och behandlaren igenom svaren tillsammans, och du får även möjlighet att berätta mer om hur du mår. Att svara på frågeformulären är frivilligt.

Du har rätt till tolk om du behöver. Berätta om du behöver tolk när du kontaktar oss och bokar en tid.

Olika sätt att träffas – digitalt eller på plats

Första besöket kan vara på en mottagning eller via ett video- eller telefonsamtal. När du bokar en tid hos oss bestämmer vi tillsammans vad som fungerar bäst för dig.

Digitalt besök

Om du träffar oss digitalt skickas en länk till dig innan besöket, antingen via mejl eller sms. Du kan behöva legitimera dig med BankID eller Freja eID. Tänk på att sitta i en lugn och avskild miljö när besöket börjar.

Fysiskt besök

Om du träffar oss på en mottagning så anmäler du dig i receptionen eller via en självincheckningsautomat när du kommer. När det är din tur möter en behandlare dig i väntrummet och sen går ni tillsammans till ett samtalsrum.

Du får berätta om hur du mår

Besöket börjar ofta med att du får berätta om varför du söker hjälp. Du bestämmer själv hur mycket du vill berätta. Om en förälder eller närstående är med kan hen också hjälpa till.

Under besöket kommer behandlaren att ställa frågor om ditt mående och om vilka problem du upplever i vardagen. Behandlaren kan också fråga om hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Dina svar hjälper oss att tillsammans ta reda på vilken hjälp du behöver.

Om en förälder eller närstående är med så har du även möjligheten att prata själv med behandlaren en stund. Det har du rätt till enligt Barnkonventionen som också är svensk lag.

Besöket tar ungefär en till två timmar.

Vad händer sen?

Innan första besöket avslutas kommer vi berätta vad vi tror att du behöver för att må bättre och om vad vi kan hjälpa dig med. Du har rätt till att få information och vara med och planera din vård. Vi gör tillsammans upp en plan för vilken hjälp som du kommer att få av Bup, en så kallad vårdplan.

En vårdplan beskriver vad du och din familj ska arbeta med tillsammans med Bup. Den beskriver vem som ska göra vad och vilka mål och delmål som vi har satt upp för behandlingen hos oss. Vanliga mål är till exempel att du ska få mer kunskap om din problematik eller diagnos, och utveckla färdigheter och verktyg för att hantera svårigheter i vardagen.

Under tiden du har kontakt med oss kommer vi prata om vad du och dina föräldrar eller närstående kan göra för att du ska må bättre. Tillsammans utvärderar vi hur det går och om målen har uppnåtts. Ibland kan vi sätta upp nya mål om behoven ändras.

Målet med en behandling på Bup är att dina symtom ska minska och att du ska kunna fungera och må bättre i vardagen. En del besvär kan finnas kvar eller komma tillbaka, till exempel om du har problem med ångest. Men tillsammans med dina närstående och med hjälp av den kunskap och de verktyg du har fått genom behandlingen på Bup, kan du ofta arbeta vidare på egen hand för att må bättre.

Om problemen kommer tillbaka så att det blir svårt för dig i vardagen är du och dina närstående välkomna att kontakta oss igen.

Delaktighet, samtycke och vårdplaner (bup.se)

Tystnadsplikt och sekretess

Alla som arbetar på Bup har tystnadsplikt. Det betyder att vi inte får berätta något om dig som patient för andra personer eller myndigheter. Tystnadsplikt betyder därmed att allt du berättar för oss är under sekretess.

Det finns några tillfällen när tystnadsplikt och sekretess kan brytas, till exempel när:

  • Den som är patient vill det.
  • Ett barn eller en ungdom riskerar att fara illa, till exempel utsättas för våld. Då är vi skyldiga att göra en anmälan till socialtjänsten.
  • Det pågår en utredning hos en annan myndighet, till exempel i en domstol och om de begär att få information från oss.

Tonåringar som själva tar kontakt

En del tonåringar tar själva kontakt med oss. Då vill vi oftast ha kontakt med föräldrarna eller vårdnadshavarna också, men ibland vill inte tonåringen det. Lagen säger att vi ska göra en bedömning från fall till fall. Möjligheten att bestämma själv och därmed inte kontakta föräldrar eller vårdnadshavare är större desto äldre tonåringen är.

Även om föräldrarna eller vårdnadshavarna vet att deras barn har kontakt med Bup så behöver de inte veta allt som sägs under samtalen. Hur man ska hantera detta brukar barnet, hens vårdnadshavare och behandlaren diskutera och komma överens om tillsammans.

Här kan du läsa mer om tystnadsplikt, sekretess och eventuella undantag:

Tystnadsplikt och sekretess (1177.se)

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Om du inte är nöjd med vården (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Om du inte är nöjd med vården (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

När du skickar in formuläret kommer vi att hantera eventuella personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter